Lena Näslund Podcasts
-
Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.
Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.
Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.
I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.
Och veckans kråkvinkel handlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Vi möter tigern i Indien. Och hör om arbetet för att rädda den spillra som finns kvar av vilda tigrar i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skogen fylls av hjortarnas varningsrop. En tiger är på gång. Pulsen stiger - ska vi få se världens största kattdjur?
Vi ägnar stor del av programmet åt tigern. Ett mäktigt rovdjur som i dag bara finns i en bråkdel av sitt ursprungliga utbredningsområde och räknas som starkt hotad. Tjuvjakt och att tigerns livsmiljöer har försvunnit är två viktiga anledningar till tigerns kraftiga nedgång.
I dag finns tre fjärdedelar av världens alla vilda tigrar i Indien. Det är också där ett projekt startade för snart 50 år sedan för att rädda tigern. Och där har faktiskt siffrorna vänt uppåt.
Vi får följa med reporter Lena Näslund på tigermöten i Indien och också höra om vad som görs för att få tigerstammen att växa. Och hur tänker man kring rovdjur i tätbefolkade Indien - jämfört med i Sverige? I programmet medverkar bland andra Ola Jennersten, naturfotograf, Bijew Sankhar och Vinod Ayam, tigerguider, Amit Sankhala, ekoturismentreprenör, Mikael Schneider, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten, Louise Carlsson, tigeransvarig på Världsnaturfonden WWF och Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow och ägnas åt en växt som har stort inflytande här på jorden.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Hur ska Östersjöns grunda vikar må bättre? Vi sänder från Gräsö. Och söker ledtrådar i ett vargrevir på gränsen mellan Sverige och Norge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Östersjöns grunda vikar är viktiga som havets barnkammare. Men det är också där vi vill bada, åka båt, bygga bryggor och muddra. Tillsammans med övergödningen blir det ett hårt tryck på vikarna. Men i projektet Levande vikar ska forskare ta reda på allt från hur motorbåtstrafik påverkar vegetationen - och i förlängningen fiskföryngringen - till om aluminiumbehandling av bottnarna kan minska övergödning.
Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med en av forskarna, Linda Kumblad från Stockholms universitet, till Östanfjärden på Gräsö i Upplands skärgård. Det är en av de fyra vikar där målet är göra allt som går för att förbättra vattenkvaliteten, och att göra en handbok där människor själva kan göra bra saker för "sin" vik.
Hur vet man att en det är en varg som ätit på en död älg? Och om det också är en varg som dödat den? Vi följer med vargforskarna Camilla Wikenros och Barbara Zimmermann på en detektivtur i ett vargrevir som ligger både i Sverige i Norge.
Så här på hösten är det rätt så tyst i skogen - men det knäpper! Det kan vara rödhaken, det kan vara gärdsmygen. Vi lär oss skillnaden mellan deras knäppanden i en ny fågelsånglektion.
Hur vanligt är det att en berguv tar ett så stort byte som en häger? Per Stanser undrar och Arne Hegemann från Skånes ornitologiska förening svarar.
Ibland får vi oväntat besök. Någon hade hälsat på hemma hos veckans kråkvinklare Ingrid Engstedt Edfast. Men vem var det?
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Med blommor och boplatser blev en grusplan i Växjö ett biparadis. I Sörmland spanar vi efter flyttfåglarna som är på väg söderut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår fältreporter Lena Näslund finns i ett av Sörmlands bästa områden för både rastande och sträckande fåglar - Marsäng söder om Nyköping. Det börjar i augusti med imponerande sträck av exempelvis trädpiplärkor och gulärlor. En bra morgon kan vassarna vara fulla av rastande rörsångare och sävsångare. I september skruvas det upp med mängder av rovfåglar. Det officiella rekordet är från 1 oktober 1988: då räknades 1 172 olika rovfåglar på himlen över strandängarna.
En som har följt Marsäng under många år är Janne Gustafsson. Han har sett stora förändringar både i områdets skötsel och fågelfaunan. Nuförtiden ses stäpphök årligen och både röd glada och brunglada har blivit återkommande. Nu i veckan sågs en pilgrimsfalk kalasa på en duva. Vi möter också Jan Karlsson från fågelföreningen Tärnan som under lördagen ordnar drop-in exkursion på ängarna.
Och så ska vi till Växjö, till det som för drygt tio år sedan var en grusplan där få insekter trivdes. I dag heter platsen Biparadiset och här har biologen och intiativtagaren Tobias Ivarsson nu hittat 81 arter vildbin, 23 arter rovsteklar, 8 arter guldsteklar, 41 arter dagfjärilar och 25 arter trollsländor. Det har blivit en plats där både insekter och människor trivs, förklarar Tobias Ivarsson och kommunekologen Sofia Karlsson-Käll.
Inte bara fåglar flyttar - fiskar också. En migrerande fisk som gjort sin återkomst till svenska vatten är den magnifika blåfenade tonfisken. Så här års är en bra tid att spana efter den i Skagerrak. Det har fiskskådaren Thomas Strid gjort. Vi pratar med honom för att höra hur det var att få sin största dröm uppfylld, och också med SLU- forskaren Andreas Sundelöf om de senaste rönen om tonfisken.
Och fjärilar - flyttar också! Vi berättar om den större dagsvärmaren som det just nu är läge efter att spana lite extra efter.
Medan människor styr och ställer står träden där - och bär. Hör Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Urkalkstenen är grunden för exotisk natur på Munkö i Stockholms skärgård. Obebodd av människor men fetörtsblåvingen är på väg tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänder hela programmet från en doldisö i Stockholms skärgård. Strax söder om Runmarö ligger Munkö, som trots att den är ganska liten innehåller mängder av spännande kulturhistoria, växter och insekter.
Det är urkalkstenen som bildades för 2 miljarder år sedan och varvats med vulkanaska som är grunden för det exotiska. Här finns till exempel en lav som inte hittats någon annanstans i världen.
Den praktfulla orkidén guckusko är överblommad, men med lite tur kan vi hitta skogsknipprot i blom. Skogskornet som växer här skulle kunna vara en rest sedan bronsåldern.
Idag har den obebodda ön en vild karaktär och idegransskogarna är mycket speciella. Längre bak i historien bedrevs slåtter här – förutom munkarnas kalkbrytning – och det pågår röjningsarbeten för att öppna upp den igen.
Munkö har varit en klassisk fjärilslokal - hit åkte entomologerna för att få se den ovanliga fetörtsblåvingen. Men i många år har den varit helt borta. 2019 gjordes ett fynd på ön och nu är den på väg tillbaka, bland annat med hjälp av uppfödning på djurparken Nordens ark. Fetörtsblåvingen har flugit färdigt för i år, men den praktfulla apollofjärilen flyger fortfarande.
Våra ciceroner är Anders Haglund, botanist, Julia Stigenberg, biolog på Länsstyrelsen i Stockholm och naturbevakare Ann-Sofi Andersson.
Programledare är Lena Näslund och reporter Helena Söderlundh.
-
Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.
Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.
Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.
Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Vi besöker ett torp där fågeltrivseln maxas och en slalombacke där lupinerna ska rotas ut. Och så är vi nyfikna på arten nyfiken blomfluga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nära Åkulla bokskogar i Halland har Lars Hellsborn ett torp där han på olika sätt har försökt maximera fåglarnas trivsel, bland annat genom att sätta upp otaliga holkar. För vår fältreporter Lena Näslund kommer Lars bland annat att berätta om allt som hunnit förändras under de mer än femtio år han följt fågellivet i och kring trädgården. Anna Stenström från Naturskyddsföreningen i Varberg är också med vid torpet för att prata om ängar och pollinatörer.
Om ängens växter är allmänt älskade så är vår relation till blomsterlupinen desto mer kluven. Denna vackra men invasiva art bekämpas nu hårt, bland annat i Fränsta i Medelpad där privatpersoner, myndigheter och den regionala botaniska föreningen gått samman för att gräva, rycka och slå med lie. Reporter Ingrid Engstedt Edfast följde med för att få veta hur och varför.
Apropå blommor så firas De vilda blommornas dag nu på söndag med mängder av guidade utflykter runt om i landet. Joacim Lindwall har träffat den eminenta Berit Berglund, Naturmorgons egen drottning av vilda blommor, och fått sig till livs ett botaniskt kvartssamtal.
Från trädgårdar och vilda blommor är steget inte långt till blomflugor, dessa älskvärda pollinatörer som ofta härmar getingar med sin gulsvartrandiga teckning. En art med ett särskilt älskvärt namn är nyfiken blomfluga. Entomologen Linda Strand förklarar varför den heter så och varför mångfaldsprojektet Rikare trädgård just korat den till årets trädgårdskryp 2022.
I veckans kråkvinkel påminner Lisa Henkow om att naturen utanför Naturmorgon verkligen inte alltid är så rik och myllrande som den är under sändningstid.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
Biologen Emil Viktor Nilsson återskapar blomsterängen hemma hos sig. Och Ulla och Staffan Livbom matar rådjur norr om Luleå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tio års tid har biologen Emil Viktor Nilsson arbetat hårt med att återskapa blommande ängs- och hagmarker där han bor, Rävbacken söder om Uppsala. Gran och tall har tagits bort, och nu samarbetar mular och liar på torrbacken. Växtart efter växtart återvänder - och med dem insekterna.
Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på, och hoppas på gullvivor, svartpälsbi och att den väna kattfoten börjat blomma.
Vi fortsätter på "hemma hos"-temat. Thomas Öberg besöker Ulla och Staffan Livbom i Sundom norr om Luleå. De umgås med rådjur ungefär som andra gör med omgivningens fåglar - genom att vintermata dem. Som mest har de haft över 30 rådjur samtidigt i trädgården.
Och så får vi svar på flera frågor om badande djur: Om det är vanligt att se säl mitt i Stockholm, varför kråkorna badar i en myrstack och hur det kom sig att en fladdermus var ute på simtur.
I veckans kråkvinkel berättar Joacim Lindwall om det perfekta utflyktsfikat.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Åke Pettersson, en av Närkes verkliga fågelprofiler, guidar bland morgonens fåglar vid sjön Kvismaren. Och vi tar en skidtur i nationalparken Muddus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi sänder från den klassiska fågelsjön Kvismaren utanför Örebro. Där hänger fältreporter Lena Näslund tillsammans med en man som belönats för sitt envisa arbete med att hålla koll på upp- och nedgångar i fågelvärlden: Åke Pettersson. I 43 år har han inventerat Rysjön som är en del av Kvismaren. Lite extra fokus blir det på en efterlängtad vårfågel, tofsvipan. Vi ska också få höra mer om den osannolika kopplingen mellan Kvismaren och artisten och ordkonstnären Povel Ramel.
Vi får också följa med reporter Ingela Östlund på en skidtur in i lappländska Muddus snöiga vintervärld.
Trandans har många hört talas om, men nötväckedans är en betydligt ovanligare syn. En lyssnare i Göteborg har lyckats fånga sådan på film. Fågelkännaren Niklas Aronsson hjälper oss bena ut vad det är som pågår.
Och så berättar Göran Holmström varför just citronbin är så särskilt älskvärda.
I veckans kråkvinkel undrar Lisa Henkow vem som kommer att leva längst här på jorden - människan eller hästkoräkan.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Vi sänder från Sanders gammelskog där talltita och tretåig hackspett trivs. Vi möter också Lohla-Marie Bie som fått svårt att gå men vill kunna komma ut i naturen ändå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår fältreporter Lena Näslund sänder från Sanders gammelskog, något så ovanligt som en granskog i de talldominerade Faluomgivningarna. Där finns det ett tydligt samspel mellan granbarkborren och den tretåiga hackspetten. Vår följeslagare är naturfotografen Thomas Jågas som lyckats fånga den lilla hackspetten på bild där. Chansen är också stor att möta talltitan som har det besvärligt i produktionslandskapet men trivs i gammelskogen.
Längtan ut i naturen kan stanna just vid en längtan, för den som har svårt att gå till exempel. Kommer jag att kunna ta mig fram till grillplatsen, och finns det en toalett där en rullstol får plats? Lohla-Marie De Bie har själv fått svårt att gå och upptäckt vilka hinder och vilka möjligheter som finns. Hon stämde träff med Daniel Ottosson från Länsstyrelsen i Blekinge för att tipsa om sådant som kan underlätta - och vår reporter Lisa Henkow följde med.
Hur gick det i fågelräkningen förra helgen? Vi berättar om resultatet och om årets bubblare - grönsiskan.
Rejäla stormar kan föra med sig efterlängtat syrerikt vatten till Östersjön. Hur var det med Malik - blev det något tillskott? Vi kollar med en oceanograf.
Matilda Forsärla skrev till oss: "För att ha något annat än vardagens pussel och logistik att prata om har jag och min man startat en chatt där vi tar bilder på olika saker i naturen och tillsammans försöker ta reda på vad det kan vara." Men nu behöver de hjälp - vad är det för rött Matilda hittat på en björkstam?
Joacim Lindwall förklarar i veckans kråkvinkel varför vi känner oss så vingklippta av pandemin. Vi har helt enkelt blivit berövade vårt främsta överlevnadsverktyg - varandra.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Vi spanar på sjöfågel vid isfritt vatten i Oxelösund och på torskarna som lever vid nya, konstgjorda rev i Byfjorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Decemberkylan i Sörmland fick isen att lägga sig på insjöar och de inre delarna av skärgården.
I det läget blir de öppna vattnen desto viktigare för sjöfåglarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från ett sådant pålitligt vattenhål, Gamla Oxelösund, tillsammans med fågelskådarna Janne Gustafsson, Susanne Stilling och Monika Dalhäll från fågelföreningen Tärnan. De spanar efter sothöns, vigg, storskrake och gräsänder. Kanske gömmer sig någon smådopping eller snatterand i flockarna - och säkert patrullerar havsörnen i jakt på ett skrovmål.
Och så ska vi till Västkusten, till Byfjorden, där entreprenören Lars-Olof Axelsson bestämt sig för att hjälpa en saknad fisk - torsken. Han har satt ner över 60 konstgjorda rev där han nu kan följa både torsk, hummer och andra arter som lever vid och i betongkonstruktionerna.
Vi ringer också upp Georg Wegler, som bor i Thailand sedan två år tillbaka. Varje kväll och varje morgon har han hört ett djurläte men inte lyckats lista ut vad det är han hör. Vi tar hjälp av en expert för att reda ut vem det kan vara.
I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow tröttnat på undergångsberättelserna och lanserar ett nytt namn på oss: Homo fabulosis symbiosis.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Den fjällnära skogen har unika naturvärden. Hur har det gått med förslaget att skydda den? Vi besöker också konstnären Vesa Jussila som täljer fåglar i trä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I en slöjdarverkstad i Norrköpingstrakten skapas små träfigurer, som fåglar och fiskar. Fältreporter Lena Näslund hälsar på Vesa Jussila, konservatorn som blev träkonstnär.
Och så ger vi oss in i den politiska hetluften. Eller i alla fall in i ett av ämnena som stått i centrum för partiernas förhandlingar den senaste tiden: skogen. I en utredning från förra året föreslogs 500 000 hektar fjällnära skog skyddas - men i propositionen som nu lagts fram har den siffran minskats kraftigt. I stället finns förhoppningen att höga naturvärden ska sparas på frivillig väg. Reporter Joacim Lindwall tar oss med ut i en fjällnära skog i Västjämtland tillsammans med fjällekolog Lisa Öberg och samtalar också med renägare Karin Nutti Pilflykt om den fjällnära skogens särprägel och betydelse. Dessutom intervjuas miljöminister Per Bolund.
I över 20 år har han dagligen sett samma sorts spindel på tågen han jobbar med. Lyssnaren Tomas kallar den för “liten tågspindel”, men vad heter den på riktigt? Vi ringer upp spindelexperten Monica Sunhede för att ta reda på det, och vad spindlarna gör där på tågen.
Över en miljon arter hotas av utrotning idag. Hur många som är borta för alltid är omöjligt att veta. Men många känner vi till; moafåglarna, magruvargrodan och uroxen till exempel. Vi pratar med journalisten Gustav Asplund, i samband med nya säsongen av P1-serien Borta för alltid. Om djur som försvunnit och varför det är viktigt att prata om dem.
Och i veckans kråkvinkel undrar Mats Ottosson om det verkligen är människans existens som vi upplysa resten av rymden om. Det speciella med jorden är ju ALLA.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Vildsvinet är så framgångsrikt att det blivit ett problem. Hjälper eller stjälper matning? Betydligt sämre går det för havsnejonögat, men vi fick ändå extrem närkontakt. Programledare: Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På lördag finns vår fältreporter Lena Näslund på Grimsö forskningsstation i Bergslagen tillsammans med forskarna Evelina Augustsson och Petter Kjellander. Grimsö är en av sex platser där de studerar vildsvin, inte minst hur de påverkas av utfodring. Hjälper matningen för att leda bort dem från åkrar, hur påverkar matningen kultingarnas överlevnad och så vidare? Petter och Evelina tittar också på hur grisarna påverkar floran och djurlivet runt utfodringsplatserna.
Just nu följer projektet 60 suggor som bär GPS-sändare och dessutom har betydligt fler kultingar försetts med öronmärken.
Vildsvinet är utan tvekan en av de senaste decenniernas vinnare i den svenska naturen.
En av de stora förlorarna är det märkliga havsnejonögat, ett ål-liknande djur som simmar upp från havet för att leka i ett fåtal svenska vattendrag. Antalet lekplatser minskar stadigt trots insatser, men trots allt får Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall extrem närkontakt med djuren när hon träffar Elisabeth Thysell på länsstyrelsen i Halland som jobbar med åtgärdsprogrammet för de hotade havsnejonögonen.
Vi uppmärksammar också att 2021 verkar vara ett strålande år för tranbär. 81-åriga Ulla Teglund är en av dem som gläds åt de röda pärlorna.
Programledare är Mats Ottosson.
- Visa fler
