Avsnitt
-
Fjällglim, fjällsippa och lappljung är några av midsommarblomstren vi tittar på i Abisko. Och så möter vi en ny sida av Carl von Linné.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Årets ljusaste Naturmorgon-lördag finns vår fältreporter Alexander Linder i midnattssolens Abisko tillsammans med Sofia Åström som är engagerad i Botaniska föreningen och jobbar på naturum i Abisko. De tittar närmare på växterna i som trivs i fjällmiljön här, som fjällsippa, fjällglim och lappljung. I år har blomningen varit ovanligt tidig, bland annat för lapsk alpros som redan blommat över på vissa håll. Fjällmiljön förändras i takt med klimatförändringarna, och arter klättrar högre upp på fjället när det blir varmare.
Och ett uppdrag under morgonen i Abisko blir att välja ut några fjällblommor som skulle kunna passa i en nordlig midsommarbukett. Vi har även frågat Naturmorgons lyssnare hur midsommarbuketten ser ut just där de bor.
I ett reportage från Mats Ottosson möter vi entomologen Ingemar Struwe som ägnat sju år åt att översätta Carl von Linnés okända storverk om Sveriges djurvärld, Fauna suecica, från latin till engelska. Linné blev känd som Blomsterkungen men på äldre dar fascinerades han allra mest av småkrypen. Ju mindre desto bättre!
Och så blir det en tur till Grönland! Där har vi träffat fågelskådaren Martin Kviesgaard som är den första att ha sett 100 fågelarter på ön.
Så här till midsommar tar sig jordgubbar in i programmet på flera sätt. Bland annat i veckans kråkvinkel, där Karin Gyllenklev läst på om skenfrukter, fruktförband och andra ganska krångliga botaniska begrepp. Och lyssnaren Erland Lundin hörde av sig och undrade vad det är för långsmala smådjur som kryper i hans jordgubbar. Entomolog Mikael Sörensson svarar.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Den vi söker har segel, vingar och köl i gult, men sitter ändå fast förankrad i marken. Rötterna har knölar som kan fixera kväve.
I folkmun är arten döpt efter olika däggdjurs klor, medan det vedertagna svenska namnet klingar odontologiskt.
Det vetenskapliga släktnamnet återfinns också i en klassisk ställning för meditation.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter smultron. De tre som vann var: Mio Henschen Träger, Ljungsbro, Gun Hellström Dahlberg, Luleå och Lennart Gabrielsson, Fårösund. Grattis alla tre!
-
Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.
Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.
Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut i vitt och rosa i den flacka dalen runt Sádijávrre söder om Nikkaluokta. Ja, det ser ut som om någon tappat en påse rosa godisbilar på marken! Botanist Lars Fröberg berättar om laven som är som ett eget litet ekosystem.
Meiofauna! Vad är det? Jo, det är pyttesmå organismer som lever på havsbotten. Och just nu pågår en internationell meiofauna-workshop på Tjärnö i norra Bohuslän. Ett 30-tal forskare letar efter mikroskopiska organismer som lever i sandbotten under våra fötter, djupa lerbottnar och korallrev. Det kan vara björndjur och ädelstensmaskar! Vi ringer upp Ulf Jondelius som håller i workshopen för att höra vad de hittat hittills.
På många håll i södra Sverige kryllar det just nu av lindmätarlarver. De älskar att äta löv från träd, särskilt ekar. Entomolog Moa Pettersson berättar om det här utbrottet av fjärilslarver som återkommer med ett antal års mellanrum. Och även om det ser tråkigt med de kalätna träden är det ett skådespel att bevittna, och en som gläder sig är skalbaggen mindre larvmördare som gärna mumsar i sig laverna.
I veckans kråkvinkel lutar sig Helena Söderlundh mot både Tomas Ledin och Sara Lidman. Sommaren är kort, och den må vara ett ljuvligt misstag – men den finns.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
En rosväxt, älskad av många, inklusive självaste Blomsterkungen.
Frukten är måhända skenbar men högst verklig när den hamnar i munnen.
Ida gjorde såna åt barna, och utan dom som ursprung hade midsommarmenyn varit en ingrediens fattigare.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter småprickig penselkrabba/penselhårskrabba. De tre som vann var: Anki Faith-Ell i Tyresö, Lisa och Martin Johansson i Karlstad och David Rovnsky i Uppsala
Grattis alla tre!
-
Saknas det avsnitt?
-
Vi letar upp årets växt: blåsugan. Och lyssnar på Östersjötumlarens klickljud och hör vad som görs för att rädda den hotade tandvalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Världens minsta tandval, tumlaren, jagar sill och skarpsill i vattnen runt Gotland. Det är den akut hotade Östersjötumlaren, en särskild population av tumlare som lever hela sitt liv i Östersjöns bräckta vatten. Alexandra Colbing, marinbiolog på Länsstyrelsen Gotland, jobbar med Östersjötumlaren längs Gotlands kuster och de stora skyddade vattenområdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Vi hämtar in en akustisk klickdetektor som samlat in klickljud från tumlare som simmat förbi och hör vad klickljuden berättar om de små valarna som passerat, och pratar om vad som görs för att rädda tumlarna och hur framtiden ser ut för en av Östersjöns mest hotade arter. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.
Varje år utser Svenska botaniska föreningen en växt som de vill veta mer om. År 2026 är denna växt blåsuga. En lilablå pyramidformad växt som sprids med myror! Joacim Lindwall följer med botanisten Peter Ståhl för att leta efter den lite speciella växten.
Jenny Friedl i Karlstad fick häromveckan ett oväntat besök – av en stäpphök. Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation, berättar mer om denna ovanliga rovfågel som är en kärrhök men ser ut som en smäcker tärna.
Och så fick vi ett mejl från Malin Vikström som ”blivit med kråka”, som hon uttrycker det. Den har fått namnet Kalle Två. En dag fanns inget annat än knäckebröd att mata honom med, och då doppade han det i vatten innan han åt upp det. Hur visste kråkan att den skulle göra så? Vi ber etolog Johan Lind förklara.
Under två dagar nu i början av juni, 5 och 6 juni, kan alla som vill vara med och rapportera hur långt försommaren har kommit. Det är Sveriges Lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen som vill veta om syren, hägg, liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage och rönn blommar just nu på olika platser i landet. Genom att följa växternas blomning kan forskarna se hur naturen svarar på klimatförändringarna. Sofia Åström från Botaniska föreningen i Abisko berättar om Försommarkollen, och också om sommaren är på gång så långt norrut i Sverige.
Så här på nationaldagen plockar vi fram Sveriges nationalfågel, tillika det mest önskade reprisinslaget i Naturmorgons historia: Lasse Willéns kråkvinkel om när en koltrast sjöng duett med Ray Charles.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
En liten kvast för konstnärlig aktivitet finns med i namnet på den art vi söker.
Denna decapod upptäcktes i Sverige så sent som 2010 - och glädjen var inte odelad.
På sina håll är den nu vanligare än den släkting som somriga barn ofta ses fiska efter.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter monstera. De tre som vann var: Kajsa Lorenz, Nacka, Enar Bonath, Hyssna och Erik Rosendahl, Umeå. Grattis alla tre!
-
Vithattsmyrarnas varierade myrlandskap hyser stora naturvärden. Det är också det landskap som beskrivits i författarens Sara Lidmans böcker. Programmet sänds från Missenträsk i Västerbotten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Allt levde, också det som såg stilla ut”. Det skrev författaren Sara Lidman om myrlandskapet och skogarna i sin hembygd, i Västerbotten. Hon har också i många böcker beskrivit människors kamp mot de jämmerliga sumpmarkerna.
Vi sänder hela programmet från Vithattsmyrarna och Missenträsk, med fokus på myrlandskapet och dess invånare. Vi hoppas få se den sällsynta orkidén norna, höra storspov och enkelbeckasin spela, bekanta oss med de många myrtyperna i Vithattsmyrarnas naturreservat och ta reda på vad en siläng är i Rörträsk. Dessutom gör vi ett nedslag i fågeltornet i Glommersträsk där det räknas fåglar i 24 timmar i sträck..
I programmet medverkar Roger Marklund från föreningen Pite Lappmarks flora, Tomas Stafjoord, biolog vid Länsstyrelsen i Västerbotten, Yvonne Stenberg, Missenträskbo och Sara Lidman-guide, Anders Stenberg, Missenträskbo, Stefan Holmberg, fågelskådare, Marika Lundgren, fågelskådare, Lotta Zackrisson, fågelskådare, och Leif Björk, fjärilsinventerare.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reportrar Joacim Lindwall och Helena Söderlundh.
Veckans naturfråga:
Den vi söker är inget odjur fast det låter så på namnet.
Den frodas i andras skugga och kan klättra 20 meter upp. De perforerade glansiga bladen gör den populär hos oss i mindre format.
Mindre känt är att den kan få kottlika frukter som smakar både ananas och banan.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter aurorafjäril. De tre som vann var: Gun Liljengren, Vallda, Mats Havskogen, Malmö och Eva Festin, Orrviken. Grattis alla tre!
-
Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas med exklusiv flora i Lundens naturreservat vid Emån i Småland. Och vi letar röda granater i riktigt gammal sten i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi hänger på Emådalens naturskyddsförening när de firar biologiska mångfaldens dag i Lundens naturreservat i Hultsfreds kommun i Småland. Ordförande Calle Ljungberg visar blommor och insekter på rullstensåsen som har en exklusiv flora tack vare lite kalk och det varma läget. Närmaste orten Målilla brukar ha höga sommartemperaturer. Fältreporter på plats är Lisa Henkow.
Biologiska mångfaldens dag (22 maj) uppmärksammas även på många andra håll i landet. Vi gör ett nedslag i Gävle där holkar för tornseglare sätts upp på Brynässkolans gymnastiksal.
Och så följer vi med jourhavande geolog Jenny Andersson ut på upptäcktsfärd i Stockholm. Den äldsta bergarten består av två miljarder år gammal havsbotten. Och tittar man noga är den full av röda granater!
De sjunger ju så vackert, trastarna. Men hur skiljer man egentligen på koltrast och taltrast? Det undrar vår lyssnare Birgitta Öhlander och vi tar oss an denna fråga genom att dra paralleller till de mänskliga sångrösternas värld.
Den här veckan har gråsuggorna äntligen fått den medieuppmärksamhet de förtjänar. De har utsetts till årets trädgårdskryp av folkbildningsprojektet Rikare Trädgård. Erik Hansson berättar varför gråsuggorna trivs där det är mörkt och fuktigt, vad de äter, varför de är viktiga och hur nya gråsuggor blir till.
Veckans kråkvinkel är en kontaktannons från en ensam svartvit flugsnappare i Gävle. Tolkad och framförd av Naturmorgons Joacim Lindwall.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu när Naturmorgon snart är slut har solen gått upp för länge sen.
Men gudinnan som sköter om soluppgången gör sig påmind dagen lång genom den art vi nu söker.
Dom patrullerar längs träddungar i odlingslandskapet eller gläntor i lövskogen så här års. För att dom ska bli fler måste det finnas korsblommiga växter i närheten.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lungört. De tre som vann var Gudrun Olofsson i Umeå, Gunilla Krave i Karlstad och Bo Köhler i Stenstorp. Grattis alla tre!
-
Vi sänder från vårblomningen på Gålö med siktet inställt på gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Och i Töreboda räddas en sydamerikansk padda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi möter vårens blommor på Gålö i Stockholms södra skärgård. I gamla ekhagar och på strandängar som betats kontinuerligt under lång tid trivs många olika arter. Så här i mitten av maj blommar orkidén Adam och Eva men det finns också chans på både gullviva, mandelblom, kattfot och en och annan blå viol. Tillsammans med biologen och naturguiden Britta Ahlgren upplever fältreporter Jonatan Martinsson mångfalden på marken och i träden. Här finns nämligen en av Stockholms mångfaldsekar, ett träd som blivit grundligt inventerat för några år sedan. Dessutom spanar de lite extra ut mot fågelskäret utanför Gålö där en krushuvad pelikan uppehöll sig för några veckor sedan.
Och så åker vi till Töreboda för att träffa en utrotningshotad padda från Ecuador! Naturbruksgymnasiet Sötåsen deltar nämligen i ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda Atelopus balios, som arten heter. Reporter Sara Sällström pratar med djurvårdseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel som är fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.
Vi tittar tillbaka på förra lördagens Fågelsångsnatt. Hur många arter hörde vi, och vilka? Vilka var nattens höjdpunkter? Hur gick det i Fågeltornskampen och vilka har vunnit mössor i vårt fågelsångsquiz?
Simon Zetterberg hörde ett märkligt surrande på Aspö i Blekinge. En fågel? Eller något annat? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar.
I veckans kråkvinkel tar Karin Gyllenklev oss med på en dramatisk händelse på Danmarkssemestern. Inblandade var kråkor, harar och människor.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
En lundens invånare som prålar sig om våren, först i rött för att sedan gå mot blått via violett!
Både det vetenskapliga och det svenska namnet handlar om ett vitalt organ.
Släktet vi söker rekommenderas inte längre mot hosta och tuberkulos.
De innehåller rent av cancerframkallande ämnen.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter drakblodsträd. De tre som vann var Hertha Höglund i Tännäs, Anja Rautenberg i Uppsala och Bengt Andréasson i Sävedalen. Grattis alla tre!
I programmet 16 maj berättade vi också vilka fem som vunnit varsin Fågelsångsnattsmössa. Det var: Helen Lindberg, Hedenäset, Arvid i Listerby, Gunilla Månsson, Stockholm, Christer Eriksson, Örebro och Johanna Larén-Sandgren, Växjö. Vi hör av oss till er för att få era postadresser. Grattis till er också!
-
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.
För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.
En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.
Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.
Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.
Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.
Veckans naturfråga:
Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.
Grattis alla tre!
Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.
• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.
• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.
• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.
• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.
• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.
FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.
Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson
Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax
Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka
Digital redaktör: Karin Gyllenklev
Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh
Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström
Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen
-
Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland).
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.
För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.
En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.
Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.
Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.
Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.
Veckans naturfråga:
Organismen vi söker kan leva i över 1000 år.
Den står på stadiga rötter på kanarieöarna,
och är inget för den hemofobe.
Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang
av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro.
Grattis alla tre!
Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.
• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.
• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.
• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.
• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.
• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.
FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.
Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson
Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim Lax
Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans Hästbacka
Digital redaktör: Karin Gyllenklev
Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh
Ansvarig för platsen vid Siggefora: Bo Söderström
Tekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen
-
Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.
Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.
Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.
I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.
I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.
Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!
-
Vi tittar på vårblommor med gruppen Ung botanik i Skåne, besöker en spektakulär sjö i Utah i USA och hör om purpurbräckan slagit ut i Abisko.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Just när bokarna slår ut i ljusgrönt och mattor av vitsippor och gulsippor brer ut sig under trädkronorna besöker vi Sveriges minsta nationalpark - Dalby Söderskog strax utanför Lund. Här har morgonens fältreporter Helena Söderlundh stämt träff med Staffan Nilsson, Estelle Denamur och Jöran Klink som ansvarar för gruppen Ung botanik. Den hör till Lunds botaniska förening och riktar sig inte minst till studenter. Två av dem är Julia Sellgren Kempe och Mårten Pihlström som också är med under morgonen i Dalby. Behövs det en särskild grupp som riktar sig till yngre, och vad skiljer en utflykt med dem från en "vanlig" med botaniska föreningen? Vi ser fram emot en morgon med sippor, gullpudra, hålnunneört och vätteros, och säkert en och annan mossa.
Och så blir det en tur till Utah i USA. Här finns Stora Saltsjön (Great Salt Lake), en sjö som påminner om Döda havet med sin höga salthalt men inte är lika känd. Reporter Thomas Öberg och biologen och filmaren Bo Landin besöker en spektakulär sjö där vattnet håller på att försvinna.
Årets lyckligaste dag. Så beskriver Björn Strömberg känslan när sädesärlan dyker upp i mitten av april. Efter några dagar kommer partnern. Men är det hon eller han som kommer först? Är det samma individ som kommer varje år? Och hur hittar de just till Björns hus utanför Vimmerby? Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson förklara.
Vi hör dem ofta i Naturmorgon – artexperter som verkar i Linnés anda. I veckan uppmärksammade brittiska tidningen The Guardian ett svenskt fotoprojekt där just artexperter porträtterats i samma stil som Carl von Linné. Vi ringer upp Christer Björkman för att höra hur han fick idén till ”De oförtrutna”.
Fältreportern botaniserar alltså bland vårblommor i sydligaste Sverige denna lördag. Men blommar det något längst i norr? Växtekologen Ellen Dorrepaal berättar hur det ser ut just nu i Abisko. Purpurbräckan brukar vara tidig!
Våren är en kärlekskrank tid. Inte minst hos grodor och paddor som klamrar sig fast vid varandra. I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt paddorna som sjunger i hennes kvarter.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Vi söker ett växtsläkte som karaktäriseras av två hanorgan, men som benämns med ett kvinnonamn.
Många arter är intensivt blå, som den välkända med dryck-prefixet.
En blekare blå är en prisad läkeväxt - ja, i alla fall var den det en gång i tiden.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter svärmors kudde. Vinnarna var Lena Lundorff, Sydkoster, Per-Arne Carlsson, Linköping och Carina Persson, Ängelholm. Grattis alla tre!
-
Ostronrev bidrar till livet i havet på flera sätt. Vi hör hur det går för ostronen direkt från Tjärnö. Och hemma hos Sara och Petter Albinsson trivs grodorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För 200 år sedan bredde ostron ut sig längs Europas kuster – i vidsträckta rev. De byggde upp ett tredimensionellt landskap som gav plats åt många andra levande organismer. Men överfisket gjorde att reven till stora delar försvann. Nu har arbetet börjat med att restaurera reven. Sverige har en av de största ostronpopulationerna i Europa och kan fungera för referensområde för att återskapa de ostronrev som en gång fanns. Vår fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Tjärnö i Bohuslän tillsammans med Åsa Strand, ostronexpert och marin naturvårdsförvaltare vid Kosterhavets nationalpark, och tittar närmare både på europeiska ostron och stillahavsostron.
Och så besöker vi Sara och Petter Albinsson på ”Grodgården” i Skåne. Hit flyttade de för 20 år sedan med en förhoppning att hjälpa sex arter av hotade groddjur i trakterna. Sedan dess har de grävt dammar, anlagt sandblottor, låtit träd och buskar få växa upp och gjort en hel del andra förändringar i den biologiska mångfaldens namn.
Nästa vecka börjar ”Den stora älgvandringen” på SVT. Vi laddar upp genom att ringa upp Anna Brunzell som just nu är stugvärd i Teusajuare där hon spanar ut över en älgtät dalgång. Rekordet i år har varit 23 älgar under en och samma dag.
Vi fick ett mejl från Maria och John från västkusten: ”Jag och min man har haft en fågel som med sin sång gäckat oss i två år. Vilken fågel är det?” De har tagit hjälp av nätsök och AI, utan resultat. I Naturmorgon får de svaret!
För sex år sedan var Karl-Erik Johansson med i Naturmorgon och frågade hur han skulle göra för at få mistel att växa på sitt äppelträd. Redan då hade han försökt i flera år utan framgång. Han fick tips av botanist Sofie Olofsson och nu har han hört av sig till oss för att berätta att det äntligen har lyckats! Vi ringer upp honom för att höra hur han burit sig åt och varför han kämpat så hårt för detta.
I veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh hyllas en vardaglig sjö mitt i stan.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Arten vi söker bör ingen sätta sig på
inte i något växthus och heller inte i Mexiko.
Ändå antyder namnet, att vi önskar att en familjemedlem vilar en stund på denna suckulent,
som mer liknar än boll än en plymå.
Den odlas vida omkring men har blivit allt ovanligare i sin hemma-öken.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter gaffelantilop. Vinnarna var Hans Larsson i Dala-Järna, Gunilla Vidstige i Borgholm och Eva Lindelöf i Spånga. Grattis alla tre!
-
Hoten är många mot vadarfåglarna på Hallands strandängar där morgonens fältreporter finns. Vi följer också med på en botanisk resa till Chile.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.
Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.
Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.
Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten.
Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast.
Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så.
Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar.
Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!
-
Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.
Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.
Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken.
Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång.
Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om.
I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver.
Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!
-
Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.
I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.
En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen.
Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar.
I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.
Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.
Alla 6 svenska arter har gula kalkblad.Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!
-
Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.
I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.
Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar.
Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna.
Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar.
Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.
I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.
Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån.Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!
-
Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland.
Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma.
Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på.
Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt?
Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006.
Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett.
Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.
-
Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Om bland annat julgranar, koltrastar och larver som ställer sig i givakt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.
Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?
Det går också bra att mejla in sin fråga på [email protected] eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.
Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
I sitt jobb som viltforskningsassistent har Bosse Söderberg kommit riktigt nära djur som rävar, kronhjortar och vildsvin. Och så möter vi havsörnen som blev nästan 36 år gammal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.
Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?
Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.
Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Vi lyssnar efter ugglor i en halländsk skog tillsammans med ugglefotografen Axel Graneskog. Och i ett nedfruset Sverige spanar vi rördrom, vattenrall och piplärkor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.
Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.
Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.
Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.
Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
I östra Finland nära den ryska gränsen ylar ett tiotal vargar i natten. Och på Hasslö hör vi om resan från hängiven fågelskådare till att studera småfjärilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.
Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.
Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.
Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.
För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.
När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
- Visa fler
