Abisko Podcasts
-
I veckans avsnitt bjuder vi in er på vandring upp till Abisko, omgärdat av myggkontrovers och diskussion om huruvida Nallo är spetsigt, eller mer en sned vägg.
I veckans anekdot lyfter vi den fantastiska historien om Frippes Fall, om vilket du kan läsa här: https://www.utsidan.se/cldoc/frippes-fall-2.htm -
Verkligheten tar allt större plats i litteraturen. Katarina Bjärvall funderar över vad sanningsanspråken kan tillföra till dikten. Och tycker det är hög tid att kalla sakpoesin vid dess rätta namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Verkligheten överträffar dikten, heter det ju, men det händer också att verkligheten är dikten. Som i dokumentärdikter eller, med ett ord som tydligare placerar denna lyrik där den hör hemma, i sakpoesin.
Litterära genrer är ett snårigt fält. Det har hänt att en prisjury som vill premiera en ovanligt stiligt författad fackbok kallar den för skönlitteratur. Liksom det har hänt att författare som skriver sant och samtidigt exceptionellt stilistiskt begåvat blir adlade till skönlitterära.
På så vis dräneras facklitteraturen på kvalitet. Det är inte rättvist. Verkligheten måste kunna gestaltas med snits i en form som respekteras som facklitteratur. För till och med inom den finaste genren, poesin, finns det ett starkt verklighetsbaserat stråk. Det borde vi, analogt med det vedertagna begreppet sakprosa, kunna kalla sakpoesi.
Som Göran Palms Vintersagan Sverige, ett verk först utgivet i fyra band under åren 1984–2005. Göran Palm själv menar att det är ett mellanting mellan journalistik och poesi, men enklare är att konstatera att det är sakpoesi. Det är skrivet på blankvers, ett orimmat rytmiskt versmått, och det är samtidigt ett vindlande reportage om Sverige, byggt på intervjuer och annan research och på Göran Palms egna intryck, tankar och analyser. Registret säger mycket: 17 sidor namn på verkliga platser och personer, från ABBA, Abisko och Abraham i Hornsjö till Överum, Övre Soppero och Öxabäck.
Ett senare exempel på sakpoesi är dansk-palestinske Yahya Hassans lyrik, full av referenser till samhällsaktuella ämnen. Eller Ida Börjels dikter byggda på ryska soldaters autentiska meddelanden hem. Eller Osebol av Marit Kapla, poesi som fick Augustpriset i den skönlitterära klassen men som är helt byggd på citat ur intervjuer:
"Jag hade ingen mamma om jag säger.
Hon var borta.
Så det är Karin och Lilly, fastarna mina
och farmor
som jag har vuxit upp med
och pappa.Men jag tror inte att jag haft det...
jag hade det då bra
som jag hade det.Hon bodde i Malung.
Hon var skinnsömmerska där."
Dokumentärdikt kallas det alltså ibland. Begreppet sakpoesi finns knappt på svenska, men jag tycker om det, eftersom det samspelar så fint med sakprosa och tydligt placerar genren inom facklitteraturen. Och faktum är att beteckningen används både på norska och danska: sagpoesi.
Den danske litteraturhistoriken Erik Skyum-Nielsen har till och med definierat det. För att särskilja den poetiska facklitteraturen från den opoetiska slår han fast att sakpoetiska texter ska ha ojämn högerkant och använda poetiska stilmedel, till exempel anaforer, allitteration, rytm, versbindning, bildspråk och strofkomposition. En rätt traditionell definition, men tydlig.
För att sedan skilja sakpoesin från all annan lyrik slår han fast att den sakpoetiska ska ha ett sanningsanspråk och förmedla konkreta erfarenheter och/eller fakta. För att öka dess trovärdighet bör poeten enligt Erik Skyum-Nielsen vara frikostig med egennamn och siffror.
Det är precis som i journalistiken: Specifik information om namn på personer och platser, antal, årtal, växt- och djurarter och tekniska detaljer gör texten mer verifierbar och trovärdig.
Och det är ju för övrigt mest bara journalister som talar om sanning numera. Inom andra områden finns knappt några sanningar, åtminstone inga absoluta. Man talar hellre om bästa tillgängliga kunskap.
Så vi kanske ska säga så: Sakpoesin ska förmedla bästa tillgängliga kunskap. Eller så säger vi helt enkelt: Det ska ha hänt.
En dansk sakpoet som Erik Skyum-Nielsen fäster min uppmärksamhet på heter Knud Sørensen (1928–2022). Denne diktare har även haft ett annat och mer jordnära yrke: lantmätare vid Kungliga veterinär- och lantbrukshögskolan. Han arbetade under flera decennier på ön Mors i Limfjorden vid Danmarks västkust. Ett jobb som placerade honom mitt i jordbrukets smärtsamma strukturomvandling och som fick honom att formulera erfarenheterna i en form som var tänkt som minnesanteckningar men som växte till poesi. Som här, i inledningen till en dikt som har fått titeln "När Hans Nielsens gård blev genomskuren av landsvägen" och som handlar om när byråkratins ockupanter kommer för att expropriera mark:
"/.../ Byggnaderna ligger vid
landsvägen i det nordvästra hörnet (Bostads-
huset moderniserat -58. Ny svinstia -64).
Vid beräkningen -69 blev egendomen värderad
enligt följande: Egendomsvärde 126 000, grundvärde
49 000. Familjen består av man och hustru och en
hemmaboende dotter (kontorselev).Det börjar med lösa rykten. Så kommer ett meddelande
om uppmätning. Så kommer utmärkningen.
Så kommer det rekommenderade brevet med
underrättelse om inspektion. Så kommer dagen."Dikten motsvarar många av de krav som Erik Skyum-Nielsen ställer på sakpoesin: där finns anaforer, alltså upprepningar i inledningen av satser, där finns versbindning, alltså att raderna bryts på annat ställe än där en prosaist skulle ha satt punkt eller komma, där finns rytm och strofer och egennamn och siffror.
I Erik Skyum-Nielsens definition ingår också att dikten bör förmedla vissa ställningstaganden och försöka påverka läsaren i en bestämd riktning. Det ställer jag mig först frågande till. För det mesta tror jag nog att det räcker med att förmedla sanningen – förlåt, den bästa tillgängliga kunskapen – och det på ett effektfullt sätt, så att läsaren kan dra sina egna slutsatser. Men om man tolkar kravet brett så kan jag acceptera det. Marit Kaplas Osebol är på intet sätt en debattbok, den förmedlar tvärtom en mångbottnad och ovinklad sanning om livet på den värmländska landsbygden, men den har ändå ett ärende: Se byn.
Vad är det då som griper mig så med detta? Det är både det poetiska och det sakliga. Att sakpoesi ofta är mer gripande än sakprosa beror nog på samma kvaliteter som kan göra skönlitterär poesi starkare än en rakt berättad roman: Det destillerade som lämnar så stort utrymme för mig att medskapa innehållet. Undertexten, om man så vill.
Att sakpoesi ofta får starkare effekt på mig än annan lyrik beror förstås på den där sanningen, den bästa tillgängliga kunskapen, att det har hänt. Den attraktionskraften illustreras genom den dokumentära vågen i alla former av berättande – böcker, film, tv, radio och alltmer poesi.
Och har man väl fått syn på sakpoesin så kan man ana den på många platser i vardagen. Som här:
Vitvalen som simmat vilse
in i floden Seine i norra Frankrike
har avlivats av dem som skulle rädda denEn nyhetsnotis, bara lätt redigerad, placerad på tidningens utrikessidor mellan ännu ett nytt virus från Kina och en brand i Norge.
Katarina Bjärvall, författare
-
Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.
Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdar
Vi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.
Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?
Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Föreställ dig att du just precis nu fick en knapp framför dig. Det står PAUS på den och med ett tryck så stannar allt upp och du får en obestämd tid att göra vad du vill och fundera på nästa steg i livet.
Skulle du trycka? Och vad skulle du göra?
Veckans gäst Sanna Sundell gav sig själv precis en sån knapp förra våren. Det som var tänkt att bli en tre månader lång paus i Abisko blev istället nästan ett helt år och en ny riktning i livet.
Vi pratar om vikten av rätt frågor (både på google och till dig själv), om varför öl var en viktig del av Sannas paus och så får vi ett och annat klokt inspel från oväntade gäster.
I slutet får du också två viktiga frågor, så ta en penna & ett papper och lyssna. Kanske är det första steget till din paus?
Nyfiken på Sanna? Följ hennes äventyr på www.instagram.com/fjallnjutarn
--------------
Musik: The search within, Sven Karlsson / www.epidemicsound.com / @sven-karlsson-1
Kattas blogg: www.bucketlife.se
Saras blogg: www.sararonne.se
--------------
Följ oss!
--------------
www.instagram.com/bortomekorrhjulet
www.facebook.com/bortomekorrhjulet -
I närmare 20 år har äventyraren Renata Chlumska och platsutvecklaren Helena Godotter Karlberg varit bästa vänner, men nu för första gången gifter de ihop sina världar. I första avsnittet möts de i Abisko för att topptura och prata om livet. Vi får höra hur kartan verkligen har ritats om i deras respektive liv. Summitpodden är en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.
-
I juli 2021 vann Anna Carlsson det största ultra-trail lopp som gått det här året, Val d’Aran by UTMB®. Det här är hennes race report från loppet där hon slutade som vinnare, totalnia och med nästan 3 timmars marginal till andra dam.
LänkarFölj Anna Carlsson på instagram som @amb.aurore och på Trailrunning Sweden https://trailrunningsweden.se/author/anna-carlsson/ där hon bloggar .
Läs mer om våra löparläger med Anna på Skytesvallen i Hälsingland och i Abisko https://paceonearth.se/loparresor/loparresor-2021-2022 och gör en intresseanmälan för framtida löparläger på https://paceonearth.se/loparlager/loparlager-intresseanmalan
Läs mer om tävlingen Val d’Aran by UTMB https://www.aranbyutmb.com
Våra tidigare poddavsnitt med AnnaMagisk uppvisning av Anna Carlsson på Bergslagsleden https://paceonearth.se/podcast/194-magisk-uppvisning-av-anna-carlsson-pa-bergslagsleden
Anna Carlsson, med fjällen i hjärtat https://paceonearth.se/podcast/124-anna-carlsson-med-fjallen-i-hjartat
http://www.paceonearth.se/podcast/
-
Under Fågelsångsnatten den 29 maj direktsändes fågelsång från fem platser i Sverige i åtta timmar. Här får vi återuppleva en del av natten. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fågelsången direktsändes och kommenterades från Abisko i Lappand, Handölsmyren vid Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsabadet på Öland och Osaby i Småland.
Det här är en kortversion av Fågelsångsnatten och är framför allt ett utdrag ur timmen mellan klockan 03 och 04.
Här och här går det att lysna på Fågelsångsnatten i sin helhet (en podd i två delar).
Medverkande reportrar är Thomas Öberg, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Lisa Henkow. Expertkommentatorer är Lo Fischer, Johan Råghall, Didrik Vanhoenacker, Elsy-Britt Schildt samt Susanne Åkesson.
Programledare är Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.
