Avsnitt
-
Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.
– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om logik i språketVad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?
Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?
Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?
Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?
Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?
Läs mer om logik i språketLäs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.
Språkfrågor om humor i språketNär och varför uppstår det humor i språket?
Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något?
Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?
Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?
Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?
Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?
Läs mer om humor i språketStilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist.
Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
-
Saknas det avsnitt?
-
Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.
Danska – otrevligt och barskt?Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.
– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om otrevligt språkÄr det danska språket lite otrevligt?
Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?
Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?
Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?
Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?
Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.
– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlarVarför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.
Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?
Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?
Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?
Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?
Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?
En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.
Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språkLäs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?
Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage. -
Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.
Språkfrågor om ordbildningKan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?
Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?
Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?
Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?
Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?
Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?
Mer om ordbildningLäs om sammansättningar (Svanlund, 2009)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?
Språkfel som finns överallt
– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.De språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla.
– Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om mediespråkKan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.
Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel?Kan man säga egna istället för egen eller eget?
Heter det vuxit eller växt?
Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit?
Läs mer om språkreglerLäs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna.
Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar
Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.
-
Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.
– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.
”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.
– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.
Språkfrågor om småländskaLyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.
Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?
Vad betyder ordet ”onati”?
”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?
Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?
På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?
Läs mer om småländskaLäs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)
Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)
Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker
Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?
– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vissa av orden kan vara mycket lokala– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingarMin mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?
Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?
Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal” om sina gamla chefer och läromästare.
Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?
Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?
Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.
Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.
Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage
-
Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.
Därför säger vi lathund och ”jo tjena”Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?
– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.
Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.
Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryckVad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?
Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?
Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?
Varför heter det ”lathund”?
Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?
Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar.
– Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Finns olika sorters språkpoliser– Om någon på en fest ställer frågan om det finns någon vill ha mer tårta, och får svaret att det säkert finns någon som vill ha mer tårta – i världen, så är det mer ett skämt. Språkpolisen avstår från att göra en pragmatisk tolkning och gör en väldigt bokstavlig tolkning. Men så finns det också de som påpekar normbrott i sammanhang där normbrottet inte spelar så stor roll. Det kan handla om att det är fel i kommateringen, säger Susanna Karlsson.
Behandla språkpoliser med vänlighetMycket av det som språkpoliser reagerar på är helt vanlig språklig variation. Men vissa av de här variationerna har högre status, och språkpolisen förespråkar gärna den snäva skriftspråksstandarden för alla kommunikativa sammanhang.
– Jag tror att det kan vara svårt att hantera någon som verkligen vill vara en språkpolis. Men att påpeka vad som verkligen är sakfrågan kan vara ett sätt. Och att vara vänlig, säger Susanna Karlsson.
Språkfrågor om och från språkpoliserVarför finns det så många språkpoliser och hur ska man hantera dem?
Kan man säga ”ta tillvara på”?
Är det grammatiskt korrekt att säga ”ett slags” och ”en sorts”?
Har ”utevaro” ersatt ”frånvaro” i nyhetssammanhang?
Ska man skriva ”kafét” eller ”kaféet”?
Mer om språkpoliserLäs Språktidningens artikel om varför vi blir så arga på språkpoliser (2013)
Läs Språkriktighetsboken (2005)
Läs Erik Wellanders bok Riktig svenska (1982)
Gå in här för korrekta stavningar.
Läs Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk från Regeringskansliet (2011)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.
– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryckEtt annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.
– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.
Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.
– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om uttryckVarför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?
Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?
Varför heter det ”epatraktor”?
Vad betyder ordet ”avrivare”?
Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?
Vad menar man med att ”ge järnet”?
Mer om uttryck som lever kvar i språketLyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).
Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
-
Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro.
Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.
Språkfrågor om häxor och skrockVarifrån kommer ordet häxa?
Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?
Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?
Vad betyder ordet ”elma”?
Vad var egentligen hinjakten?
Mer om påskenLäs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF.
Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
-
Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.
– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.
”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behållerEtt annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.
– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.
Språkfrågor om norrländska dialekterÄr det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.
Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?
I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?
Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?
På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?
Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?
Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska.
– Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.
Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?
– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.
Det kallas pinnen som vi lägger på varubandetVi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.
– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om etiketter i mataffärenKan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?
Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?
Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?
Varför säger man livsmedelsaffär?
Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?
Mer om etiketter i mataffärenAnders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.
Erik Lundin om rimteknikGäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.
För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.
– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.
Rimmar ”blomma” och ”trumma”?En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.
– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.
Lyssnarfrågor om rimRimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?
Rimmar ”blomma” och ”trumma”?
Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?
Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?
Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?
Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?
Mer om rimTitta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.
Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.
Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
-
Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.
1800-talssvensken kallade sin kompis för brorVi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.
– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.
Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.
– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.
Språkfrågor om språket i relationerPå italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?
Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?
Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?
Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?
Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?
Mer om språket i relationerLäs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
-
Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.
Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.
– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.
Språkfrågor om gatunamnVad är skillnaden på gata och väg?
Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?
Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?
Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?
Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?
Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?
Mer om gatunamnKolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.
Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).
Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
-
Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.
– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.
– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.
A-traktor är ett nytt ord i SAOLI SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.
– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.
Lättgrogg är borta och har väckt en del irritationAtt ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist.
Språkfrågor om SAOL
– Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.Varför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?
Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?
Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?
I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?
Mer om SAOLHär kan du slå upp ord i nya SAOL.
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.
-
OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.
– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.
Udda ord inom vintersportenRadiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.
Språkfrågor om vintersportVarför heter pulkor med ratt ”bob”?
Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?
Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?
Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?
Vart kommer ordet ”lappkast” från?
Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?
Vad heter ”fjällen” på engelska?
Mer om vintersport och språkLyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.
Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.
Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
-
Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.
– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.
Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.
Särskrivning nu och dåNär man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.
– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.
Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.
Språkfrågor i avsnittetVarför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.
Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?
Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?
Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?
Varför särskrevs det i kyrkböckerna?
Mer om språkhistoriaLäs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).
Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).
Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.
Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.
Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.
- Visa fler
