Avsnitt
-
https://so-portalen.se/historia/imperialism/Imperialismen kan beskrivas med kartor, krig och siffror. Men bakom allt fanns människor. Vissa byggde imperier. Andra försökte stoppa dem. Några skrev vackra ord om förtryck. Andra reste sig när ingen annan vågade.
I det här avsnittet av SO med Petrus zoomar vi in på sex personer som fångar imperialismens tid: Otto von Bismarck, Rudyard Kipling, Léopold II, Menelik II, Florence Nightingale och Yaa Asantewaa.
Det blir ett avsnitt om maktspelare, poeter, kungar, kejsare, vårdpionjärer och motståndsledare – och om hur en hel epok kan förstås bättre när vi ser människorna bakom historien.
-
Hitta mer material och andra poddar här.
Afrika gav sig inte utan kamp. När Europas stormakter ryckte fram med gevär, kanoner och koloniala planer möttes de av folk som vägrade acceptera att deras länder, frihet och framtid skulle tas ifrån dem.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om afrikanskt motstånd mot imperialismen: zulukrigarna vid Isandlwana, Etiopiens seger över Italien vid Adwa, Yaa Asantewaa och Ashantirikets kamp, mahdisterna i Sudan och herero- och namafolkens fruktansvärda öde i Namibia.
Det är ett avsnitt om mod, nederlag, segrar och minnen som aldrig tystnade. För bakom varje kolonial erövring fanns människor som sa nej.
-
Saknas det avsnitt?
-
Läs och hitta mer material här på SO-portalen
År 1884 samlas Europas stormakter i Berlin för att prata om Afrika. Problemet? Inga afrikaner är inbjudna. På kartor, i konferensrum och med linjaler börjar en hel kontinent delas upp som om den vore ett prisbord.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om Berlinkonferensen, kapplöpningen om Afrika, Europas jakt på råvaror och hur tekniska övertag som kulsprutor, ångfartyg och kinin gjorde erövringen möjlig.
Vi möter också två av imperialismens mörkaste ansikten: kung Léopold II, som gjorde Kongo till sin privata koloni, och Cecil Rhodes, mannen som drömde om ett brittiskt Afrika från Kapstaden till Kairo.
Ett avsnitt om kartor, girighet och gränser som drogs utan hänsyn till människorna som redan bodde där.
-
Quiz, artiklar och fler poddar om imperialism finns här.
Indien kallades för “kronjuvelen” i det brittiska imperiet. Men bakom de pampiga ceremonierna, järnvägarna och de brittiska titlarna fanns en brutal verklighet: ett handelsbolag som blev en kolonial stormakt, ett folk som förlorade kontrollen över sitt eget land och en ekonomi som allt mer styrdes för Storbritanniens skull.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om Ostindiska kompaniet, sepoyupproret 1857, drottning Victoria som kejsarinna av Indien och hur britterna byggde ett helt styre över en enorm subkontinent.
Vi pratar också om järnvägarna, hungersnöderna och det växande motståndet som så småningom skulle leda fram till kravet på självständighet.
Ett avsnitt om prakt, pengar och makt – men också om priset som Indien fick betala för att bli juvelen i någon annans krona.
-
Söker du mer om imperialismen? Klicka här!
När fyra svarta amerikanska krigsfartyg dyker upp utanför Japans kust 1853 förändras allt. Japan har hållit världen borta i över 200 år – men nu inser landets ledare att de bara har två val: anpassa sig eller riskera att bli nästa Kina.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om de svarta skeppen, shogunatet, Meijirestaurationen och hur Japan på bara några decennier förvandlades från isolerat ö-rike till modern stormakt.
Men Japan nöjde sig inte med att försvara sig mot imperialismen. Landet blev själv imperialist, besegrade Kina, tog kontroll över Taiwan och Korea och chockade världen genom att besegra Ryssland 1905.
Ett avsnitt om anpassning, makt och överlevnad – och om landet som vägrade bli koloniserat genom att lära sig imperialismens spel bättre än nästan alla andra.
-
Hitta mer material om imperialismen här.
Kina var länge ett av världens mäktigaste riken. Men på 1800-talet möter Qing-dynastin en ny sorts hot: brittiska handelsmän, moderna kanonskepp och en drog som används som ekonomiskt vapen. När Kina försöker stoppa opiumhandeln svarar Storbritannien med krig.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om opiumkrigen, de ojämlika fördragen, Hongkongs överlämnande till britterna och hur Kina tvingades öppna sig för västvärlden på förnedrande villkor.
Vi möter också kejsarinnan Cixi, en av 1800-talets mest fascinerande maktspelare, och ser hur minnet av “de hundra förödmjukelsernas sekel” fortfarande påverkar Kina än idag.
Ett avsnitt om handel, beroende, krig och imperialism – och om hur en drog kunde bli ett vapen i kampen om världsmakten.
-
Imperialism poddar och artiklar hittar du här.
Ett imperium som en gång verkade ostoppbart håller på att falla sönder. Det Osmanska riket har styrt över enorma områden i Europa, Asien och Afrika – men på 1800-talet börjar ekonomin krisa, nationalismen sprida sig och Europas stormakter vässa knivarna runt rikets gränser.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om “den sjuke mannen vid Bosporen”, det Östliga problemet och Krimkriget – ett blodigt och kaotiskt krig där Storbritannien och Frankrike plötsligt försvarar Osmanska riket för att stoppa Ryssland från att bli för mäktigt.
Vi möter också Florence Nightingale, kvinnan som mitt i krigets smuts, sjukdomar och katastrofala sjukvård förändrade synen på vård för alltid.
Ett avsnitt om imperier i förfall, stormakter som väntar på sin chans och hur geopolitik ibland kan vara lika brutal som själva kriget.
-
Här hittar du fler artiklar och poddar om imperialism.
Europa skakar av misstänksamhet. Tyskland har enats, Frankrike vill ha revansch, Storbritannien vaktar sitt imperium och stormakterna börjar bygga arméer, flottor och allianser i rasande fart. Det som först ser ut som säkerhetspolitik blir snart något mycket farligare: ett Europa där alla laddar vapnen samtidigt.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om Otto von Bismarcks politiska schackspel, Trippelalliansen, Trippelententen, kapprustningen på haven och hur rivaliteten mellan Europas stormakter också drev på jakten på kolonier i Afrika och Asien.
Ett avsnitt om maktbalans, prestige och nationalism – och om hur Europa sakta bygger den stubin som till slut ska leda mot första världskriget.
-
Här hittar du artiklar och mer material om imperialism
Europa år 1800 är redo att förändra världen. Fabrikerna ryker, ångmaskinerna dunkar och stormakterna börjar titta ut över kartan med en farlig tanke: allt det här kan bli vårt. I det här avsnittet av SO med Petrus startar serien om imperialismen – tiden då europeiska länder lade under sig enorma delar av Afrika, Asien och resten av världen.
Vi pratar om varför imperialismen växte fram, hur den industriella revolutionen gjorde Europa mäktigare, varför råvaror och marknader blev så viktiga och hur teknik, nationalism, rasism och idéer om “civilisation” användes för att rättfärdiga erövringar.
Ett avsnitt om makt, pengar, maskiner och kartor – och om hur världen började krympa samtidigt som Europas ambitioner blev större än någonsin.
-
Vill du ha mycket mer material att lyssna och jobba med. Kolla in SO-portalen.
Kina är inte längre bara landet som tillverkar saker billigt åt resten av världen. Det är en stormakt som vill forma framtiden. I seriens sista avsnitt zoomar vi ut och tittar på Xi Jinping, den kinesiska drömmen, kampen mot USA och de problem som hotar Kinas framgångssaga inifrån.
Det handlar om makt, ekonomi, teknik, Taiwan, NATO och Sverige. För Kina är inte långt borta. Det finns i mobilen, i världshandeln, i svenska företag och i de konflikter som kan forma hela 2000-talet. Det röda århundradet avslutas med frågan som hänger kvar: vart är Kina på väg – och vad betyder det för oss?
-
Hitta mycket mer poddar och annat spännande på SO-portalen.
En liten ö i Stilla havet har blivit en av världens mest laddade platser. Taiwan har demokrati, fria val och en egen identitet – men Kina ser ön som en del av sitt territorium. Samtidigt står USA vid sidan av med vapen, löften och en rejäl dos strategisk otydlighet.
I det här avsnittet av SO med Petrus handlar det om inbördeskriget som delade Kina, Taiwans väg mot demokrati, hotet från Peking och varför något så litet som ett datorchip kan påverka hela världsekonomin. För utan Taiwans halvledare stannar inte bara mobilen – då börjar hela den moderna världen hacka.
-
Besök SO-Portalen för mycket mer material.
Kina bygger inte bara fabriker längre. De bygger vägar, hamnar, järnvägar, kraftverk och digitala nätverk över hela världen. I det här avsnittet av SO med Petrus följer vi pengarna bakom Belt and Road Initiative, eller Nya Sidenvägen – ett av världshistoriens största infrastrukturprojekt.
Vi reser från den gamla sidenvägens kamelkaravaner till dagens kinesiska lån, djuphamnar och 5G-nät. Det handlar om möjligheter, skulder, Hambantota, Huawei, Afrika, Europa och Sverige. För frågan är inte bara vad Kina bygger – utan varför. Är det smarta affärer, hjälp till utveckling eller ett nytt sätt att skaffa makt?
Ett avsnitt om pengar, påverkan och hur Kina har blivit en stormakt som märks långt utanför sina egna gränser.
-
Avsnitt 1: Draken vaknar — Från revolution till ekonomiskt mirakel
Föreställ dig ett land i totala spillror som på bara några decennier förvandlas till världens näst största ekonomi. Hur gick det här otroliga ekonomiska undret till, och vad har det egentligen kostat?
I det första avsnittet av vår nya serie "Det röda århundradet" reser vi tillbaka till 1949, då Mao Zedong stod i Peking och utropade Folkrepubliken Kina. Vi följer nationens ofattbara och ofta brutala resa från ett sargat, extremfattigt bondesamhälle till en global supermakt.
I detta avsnitt pratar vi bland annat om:
Maos katastrofala experiment: Hur "Det stora språnget" och den fanatiska "Kulturrevolutionen" kastade landet in i kaos och terror, och resulterade i en svältkatastrof som kostade uppemot 30 miljoner människor livet.
Deng Xiaopings vändning: Hur en förvisad politiker kom tillbaka till makten och öppnade Kinas dörrar mot världen med den berömda inställningen: "Det spelar ingen roll om katten är svart eller vit, bara den fångar möss".
Det ekonomiska undret: Hur Kinas extrema fattigdom rasade från över 80 procent ner till under en procent, och hur små fiskebyar som Shenzhen exploderade till futuristiska megastäder.
Priset för framgången: Den mörka baksidan av den ständiga tillväxten – miljöförstöringen, det stenhårda enpartisystemets censur och den tragiska massakern på Himmelska fridens torg 1989.
Följ med när draken vaknar och skriver om reglerna för hur hela världen fungerar!
-
Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/
Klockan har passerat midnatt i Jekaterinburg när familjen Romanov väcks av tungt beväpnade vakter. De förs ner i en trång källare under förevändningen att de ska fotograferas innan de flyttas. Istället möter de ett av 1900-talets mest mytomspunna och brutala slut.
I det fjärde och sista avsnittet av "SO med Petrus" serie om den ryska revolutionen skildrar vi den fruktansvärda epok som följde efter Lenins maktövertagande. Drömmen om frihet och ett klasslöst paradis dränks snabbt i blod när Ryssland kastas in i ett av historiens smutsigaste inbördeskrig.
I detta avsnitt pratar vi bland annat om:
Källaren i Jekaterinburg: Varför bolsjevikerna fattade det iskalla och omänskliga beslutet att utplåna hela tsarfamiljen för att förhindra att de blev en levande symbol för motståndet.
Rött mot Vitt: Det skoningslösa inbördeskriget där Trotskijs målmedvetna Röda armé stred mot den gigantiska, men djupt splittrade, Vita armén.
Tjekan och den Röda terrorn: Hur Lenins nyinrättade hemliga polis bedrev en systematisk och livsfarlig klappjakt för att operera bort alla som ansågs vara "fiender till revolutionen".
Kronstadt och Sovjetunionens födelse: Den enorma svältkatastrofen, de lojala matrosernas svikna myteri och hur ruinerna av det ryska imperiet år 1922 slutligen formades till en totalitär diktatur: Sovjetunionen.
Vi stänger historieböckerna för den här gången och funderar över vad denna mörka tid kan lära oss om ojämlikhet och faran med ledare som lovar de enklaste lösningarna på komplexa problem.
-
Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/I april 1917 rullar ett mörklagt, förseglat tåg genom ett krigshärjat Europa. Ombord sitter Vladimir Iljitj Uljanov – mer känd som Lenin – som smugglas in i Ryssland med hjälp av tyskarna. Tysklands plan är genial och farlig: de vill använda den radikale extremisten som ett mänskligt vapen för att skapa kaos inifrån och tvinga Ryssland att dra sig ur Första världskriget.
I det tredje avsnittet av SO med Petrus dyker vi ner i händelserna som ledde fram till Oktoberrevolutionen. Vi slår hål på myten om den blodiga stormningen av Vinterpalatset och tittar närmare på hur Leo Trotskij i själva verket iscensatte historiens kanske tystaste maktövertagande – en välplanerad statskupp. Vi pratar även om Lenins berömda slagord från Aprilteserna, "Fred, bröd och jord!", och hur bolsjevikerna utnyttjade regeringens misstag för att beväpna sina egna styrkor.
I det här avsnittet får du bland annat lära dig:
Tysklands hemliga plan för att krossa det ryska imperiet inifrån.
Hur bolsjevikerna gick från att vara fängslade till att bli en beväpnad maktfaktor efter general Kornilovs misslyckade kupp.
Sanningen om Vinterpalatset: varför revolutionen egentligen mer liknade ett odramatiskt inbrott.
Hur Lenin krossade Rysslands första demokratiska parlament efter bara 12 timmar för att införa proletariatets diktatur.
Lyssna nu och upptäck hur makten i det gigantiska ryska riket bytte händer över en enda natt!
-
Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/
Året är 1914 och det ryska imperiet befinner sig i fritt fall. I det enorma Vinterpalatset i S:t Petersburg sitter den enväldige tsaren Nikolaj II, omgiven av bladguld och fullt övertygad om att han är utvald av Gud. Men utanför palatsets murar är verkligheten en annan: 80 procent av befolkningen utgörs av fattiga bönder, och i städerna sliter arbetare under mardrömslika förhållanden.
I det första avsnittet av vår nya serie om Ryska revolutionen ger vi oss in i kylan, blodet och stålet i det tidiga 1900-talets Ryssland för att förstå hur världens då största imperium kunde falla samman.
I detta avsnitt pratar vi bland annat om:
Det extrema klassamhället: Den brutala klyftan mellan den fransktalande lyxadeln och massorna som svälter.
Den galne munken Rasputin: Hur en obildad kringvandrande bonde lyckades nästla sig in i tsarfamiljen för att rädda den blödarsjuke tronföljaren Aleksej – och hur hans skandalösa liv slutade i ett osannolikt och brutalt mord.
Köttkvarnen: Hur Första världskriget blev dödsstöten för tsardömet, med miljontals döda soldater som ibland skickades till fronten utan egna gevär, alltmedan brödbrist och hyperinflation lamslog städerna.
Bägaren svämmar över av blod, snö och ilska. Gnistan är tänd.
-
Fördjupningar, arbetsmaterial och mycket mer hittar du: https://so-portalen.se/historia/revolutioner/ryska-revolutionen/
Det är slutet av februari 1917 och kylan biter i Petrograd. Svältande, desperata kvinnor står i oändliga brödköer medan deras män dör i skyttegravarna. Men den här dagen – på den Internationella kvinnodagen – går de inte hem tysta, utan börjar istället marschera.
I det andra avsnittet av "SO med Petrus" serie om ryska revolutionen berättar vi om gnistan som fällde ett 300 år gammalt imperium på bara några dagar.
I detta avsnitt pratar vi bland annat om:
Kvinnornas marsch & arméns myteri: Hur ett spontant upplopp om bröd spred sig som en löpeld och fick tsarens egna soldater att vända vapnen mot sina befäl.
Tsarens fall: Nikolaj II:s sista timmar som härskare och den hisnande abdikationen på ett stillastående tåg i Pskov.
Maktvakuum och Dubbelmakt: Det förvirrande kaoset som uppstår när Ryssland plötsligt får två rivaliserande styren – den Provisoriska regeringen och de radikala arbetar- och soldatråden (Sovjeterna).
Order Nummer 1: Hur arméns disciplin totalförstördes och hur bönderna ute på landsbygden tog saken i egna händer.
Ett enväldigt imperium har fallit, men Ryssland väntar fortfarande på fred och bröd. Och i maktvakuumet gör sig en landsförvisad ryss vid namn Vladimir Lenin redo att återvända i ett förseglat tåg...
-
Vad händer med en miljonstad när ledarna bestämmer sig för att packa ihop och flytta? I det fjärde och sista avsnittet av serien "Staden som drunknar" återvänder vi till brottsplatsen: Jakarta. Medan regeringen bygger framtidsdrömmen Nusantara på Borneo, stannar över tio miljoner människor kvar i en stad som sjunker allt djupare ner i leran.
Vi möter familjen Sutanto i norra Jakarta, som fått överge bottenvåningen av sitt hem till det smutsiga havsvattnet. Vi pratar om hur extrema geografiska händelser fungerar som ett förstoringsglas för orättvisor och djupdyker i de verkliga konsekvenserna av att överge en stad.
I detta avsnitt pratar vi bland annat om:
Ekonomisk kollaps och kapitalflykt: Hur fastighetsmarknaden i norra Jakarta har kraschat och varför banker vägrar ge ut lån till utsatta områden.
Gräsrotsrörelser och resiliens: Om invånarnas otroliga motståndskraft, från att bygga nya våningar på gamla plåttak till att plantera mangroveträd som naturens egen krockkudde mot stormarna.
En varningsklocka för världen: Varför framtidens klimatflyktingar kommer vara stadsbor. Vi tittar även på hur Tokyo lyckades rädda sig självt från att sjunka, och varför gator i Miami översvämmas av saltvatten trots att solen skiner.
Ett kraftfullt avslutande avsnitt om mänsklig hybris, naturens obevekliga lagar och varför geografin är något som händer runt omkring oss varje dag.
-
I det tredje avsnittet av serien "Staden som drunknar" lämnar vi det sjunkande Jakarta och flyger till Borneo – världens tredje största ö och hem för en 130 miljoner år gammal regnskog. Här, mitt i ett av planetens mest sköra ekosystem, reser sig Indonesiens nya huvudstad: Nusantara.
Petrus tar oss med bakom de glansiga arkitektskisserna och granskar verkligheten på marken. Vi pratar om:
Den "tomma" ytan som aldrig var tom: Möt urfolken Dayak Balik och Pasir vars historiska marker nu klassas som statlig skogsmark.
Paradoxen med Greenwashing: Kan man verkligen bygga en klimatpositiv stad för två miljoner människor utan att förstöra naturen?.
Orangutangens flykt: Vad händer med våra närmaste släktingar när sexfiliga motorvägar skär rakt genom deras hem?.
Klimatkolonialism: Vem bär egentligen ansvaret när länder i väst pekar finger, samtidigt som Jakarta drunknar på grund av globala utsläpp?.
Ett avsnitt om de absoluta gränserna för mänsklig expansion och om vem som egentligen får betala priset när en stat vill göra en nystart.
-
Föreställ dig en futuristisk metropol med flygande drönartaxis och skyskrapor täckta av grönska – mitt i Borneos täta regnskog. 🌿🏙️
I det andra avsnittet av serien "Staden som försvann" lämnar vi det sjunkande Jakarta bakom oss för att titta närmare på Indonesiens mest ambitiösa projekt någonsin: Nusantara.
President Joko Widodo har satt fingret på kartan och gett order om att bygga landets nya hjärta på en geologisk frizon, långt bort från Javas vulkaner och jordbävningar. Men hur förvandlar man 3D-modeller och science fiction-visioner till verklighet i en lerig regnskog?
I det här avsnittet dyker vi ner i:
"Svampstaden": Hur modern teknik ska tämja de tropiska monsunregnen.
10-minutersstaden: Visionen om ett samhälle utan bensinbilar där allt nås till fots eller med drönare.
Ekonomisk gambling: Varför drar sig storinvesterare ur ett projekt värt 35 miljarder dollar?
Den moraliska sprickan: Är Nusantara en grön utopi för alla, eller bara ett lyxigt "gated community" för eliten medan resten lämnas kvar?
Följ med Petrus in i djungeln där ljudet av apor och fåglar nu blandas med kranar och grävmaskiner. Är detta räddningen för Indonesien, eller början på en miljökatastrof?
- Visa fler
