Avsnitt

  • K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet

    K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet

    · K-podd

    – Om det blir kris eller krig vill jag göra någonting, inte bara sitta och gömma mig på Kinnekulle. Jag vill hjälpa till.
    Det säger konstnären och lastbilsföraren Tina Frausin, som nu utbildar sig för att kunna föra kulturarvsföremål i säkerhet.

    I det här avsnittet av K-podd får du följa med oss till Nybro utanför Kalmar. Här träffar vi Tina, Pernilla Friberg och Simon Boman. Den här dagen övar de på att backa, läsa kartan och att orientera sig med de tunga fordonen på snirkliga småländska småvägar. Nu utan karta och GPS, enbart med korta instruktioner nedskrivna på ett papper.

    Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av regeringen att skapa en beredskapsförmåga för att stärka skyddet av kulturarv. Ett led i det är detta samarbete med Bilkåren, där frivilliga lastbilschaufförer utbildas för att kunna forsla undan föremål som ska bevaras för framtiden.

    Pernilla Friberg med fullt fokus i spegeln under en backningsövning. Simon Boman är på väg in i hytten för eftermiddagens distansorientering. Foto: Emil Schön/Erik Larsson (CC BY)

    I avsnittet möter vi även Kristin Löfstrand, som arbetar på Riksantikvarieämbetet med vårt regeringsuppdrag om stärkt civilförsvar. Framförallt samordnar hon den del av uppdraget som handlar om säkra transporter. Hon berättar mer om vad det innebär, och om uppdraget i stort.

    Förutom de föremål som blir aktuella att föras undan kommer det mesta av kulturarvet att behöva skyddas på plats. Här kan du läsa mer om vårt beredskapsarbete.

    Programledare och producent för det här avsnittet är Erik Larsson. Följ gärna K-podd i din app där poddar finns. Då har du ett digert arkiv att djupdyka i, och du slipper risken att missa kommande avsnitt. Vi har flera spännande ämnen på lut, som alltid om och kring vårt arbete för kulturarvet.

    Inlägget K-podd 95: Lastbilsförarna som räddar kulturarvet dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott

    K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 94 samtalar programledare Emil Schön med riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott och reglerna kring metallsökare, mot bakgrund av de plundringar som skedde vid Anundshög våren 2025. Samtalet kommer också in på varför vi blir så nedslagna och illa berörda när kulturarvet skadas eller stjäls.

    Under våren 2025 upptäcktes att någon grävt gropar vid fornlämningen Anundshög i Västmanland, sannolikt i syfte att plundra skyddade föremål. En polisutredning om misstänkt fornminnesbrott inleddes. Många människor blev både ledsna och upprörda över det som hänt. Varför blir vi så engagerade när det gemensamma kulturarvet medvetet plundras eller skadas?

    – Därför att det i grunden påverkar vilka vi är här och nu, vilka vi har varit och vilka vi kommer att vilja vara i framtiden. Det skulle kunna liknas vid ett inbrott i allas vårt gemensamma hem och vardagsrum. Det blir både personligt och existentiellt, som ett påhopp som kränker såväl vår individuella som kollektiva integritet, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd.

    Strikta regler kring metallsökare

    Vid Anundshög användes med alla sannolikhet metallsökare. I Sverige är användandet av metallsökare kringskuret av regler och tillståndsprocesser och i podden förklarar Susanne Thedéen varför det är så.

    – I Sverige har vi valt en försiktighetsprincip och en ganska restriktiv linje. Här är det förbjudet att utan tillstånd använda metallsökare. Och det här beror ju ytterst på att vi vill skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv. För att använda metallsökare inom ett område så måste man söka tillstånd hos länsstyrelsen, och tillstånd får man normalt inte på, eller i anslutning till, en fornlämning, säger riksantikvarie Susanne Thedéen till K-podd:

    Metallsökare används även i många professionella verksamheter utanför arkeologin, till exempel för att lokalisera ledningar i marken, eller vid brottsplatsundersökningar. Andra myndigheter behöver därför inte ansöka om tillstånd för användning av metallsökare i sin verksamhet. Detsamma gäller för militär verksamhet.

    Arkeologidagen söndag 31 augusti

    På söndag den 31 augusti arrangeras Arkeologidagen runt om i Sverige. Välkommen att delta vid utgrävningar, vandra genom fornlämningsområden och lyssna på berättelser med kulturhistoriska teman. På flera platser anordnas också barnaktiviteter. Läs mer om arrangemangen här.

    När du vill veta merKulturarvsbrott berövar oss en del av historienOm fornminnesbrottOm kulturarvsbrottOm metallsökareLyssna på hela podden här

    Inlägget K-podd 94: Riksantikvarie Susanne Thedéen om fornminnesbrott dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor

    Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor

    · K-podd

    Detta ska vi fira! Det är precis tio år sedan det allra första avsnittet av K-podd släpptes löst i lurarna. Den gången fick lyssnarna lära känna Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström och höra om deras utforskande arbete om runor och ristningar. Vi firar jubileumsavsnittet K-podd 93 med att åter bjuda in dessa båda runologer och be dem att dels blicka tillbaka på tio års runforskning, dels att titta lite extra på Södermanlands runskatter.

    I avsnittet får du höra hur det lät när K-podd sändes allra första gången. Du får också höra om några av de rungåtor som togs upp den gången, Om Magnus och Lailas samarbete, om skämskuddar och om varför Magnus Källström har Södermanland som ett av sina absoluta favoritlandskap när det gäller olösta rungåtor.

    Allt om Södermanlands runor

    Förutom ett jubileumsavsnitt så är K-podd avsnitt 93 också ett avsnitt i vår serie om de olika landskapens runor. I avsnittet refereras till såväl tryckt som digital litteratur om Södermanlands runor. Här kommer en lista på några av de kunskapskällor som nämns:

    sokisamlingar.sormlandsmuseum.se (sormlandsmuseum.se)Runor som resurs: Vikingatida skriftkultur i Uppland och Södermanland (diva.portal.org)Runstenar i Södermanland – Thorgunn Snædal, Ingegerd Wachtmeister (libris.kb.se)Södermanlands runinskrifter granskade och tolkade av Erik Brate och Elias Wessén. (litteraturbanken.se)Digitala Sveriges runinskrifter – publicerade volymer -RiksantikvarieämbetetHugget i sten. Kerstin Cassel, Lena Granefelt (libris.kb.se)Runristare och mobilitet i Södermanland, Laila Kitzler Åhfeldt (diva-portal.org)Elias Wesséns runstensundersökningar i Södermanland 1928 och 1929, Magnus Källström (diva.portal.org)RunorBildstensdatabasen (gotlandicpicturestones.se) Sörmländska runor i tusentals bilder – K-blogg – Riksantikvarieämbetets blogg

     

    Inlägget Avsnitt 93: Tioårsjubileum med K-podd – Södermanlands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 92: Museer och skola

    K-podd 92: Museer och skola

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet.

    I avsnittet möter vi forskaren Eva Insulander, Stockholms universitet, som har forskat mycket kring förhållandet mellan skola och museer. Hon berättar om slutsatser av både sin egen och andras aktuella forskning i ämnet.

    Vi träffar även Yvonne Andersson på Kulturen i Lund, som berättar hur de byggt upp ett gott samarbete med skolan genom något de kallar för ”Körkort till Kulturen”. ”Körkortet” innebär en fortbildning för lärare som handlar om hur de kan använda sig av Kulturen i Lund i undervisningen.

    Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa Riksantikvarieämbetets sammanställning av aktuell forskning kring museer och skola. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.

    Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

    K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

    Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd: 91 Museer och regional utveckling

    K-podd: 91 Museer och regional utveckling

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse.

    I K-podd avsnitt 91 får du träffa Christer Gustafsson, professor i kulturvård vid Uppsala universitet. Christer Gustafsson lyfter särskilt fram frågan hur kulturvården ska kunna hitta samarbeten utanför sin egen sektor för att komma åt resurser som ger utökat skydd för kulturarvet, samtidigt som det ger en större samlad samhällsnytta. Christer Gustafssons forskning inriktar sig på kulturarvet som en drivkraft i hållbar, innovativ stads- och regional utveckling. Han leder det EU-finansierade projektet Be.CULTUOR – innovationer för kulturturism (Beyond Cultural Tourism).

    I avsnittet medverkar även Maja Heuer, som arbetat som platsutvecklare vid Kalmar läns museum och med projektet ”Places in the making”. Regionens landsbygd och kust- och bruksorter står i fokus när det handlar om att öka medborgarnas delaktighet i beslutsprocesser och i utvecklingen av gemensamma livsmiljöer.

    Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och regional utveckling. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.
    Tidigare poddar i serien hittar du här

    Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön.

    K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

    Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig

    K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig

    · K-podd

    Välkommen till ännu ett Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.

    Det är inte så ofta som ni lyssnare får ta del av hur vårt arbete i arkivet kan se ut i praktiken. I det här avsnittet vill vi gärna berätta om hur arbetet går till i ett projekt, som är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetets arkiv och Kungliga biblioteket.

    Det handlar om arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademins äldsta historia, även kallat RiViH-projektet, som ska digitaliseras. Arbetet startade hösten 2024 och ska pågå i två år.

    Kollegorna Ola W Jensen, forskare och Roger Magnusson, bildtekniker deltar i projektet och kommer i det här avsnittet att berätta om det arbetet. De svarar på frågor som – varför är delar av materialet arkiverat i Riksantikvarieämbetes arkiv och andra delar av materialet på Kungliga biblioteket? Hur ser både den praktiska och tekniska processen ut? vilka problem har de stött på? De här och många andra frågor får ni svar på. Varmt välkommen att lyssna!

    Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av. Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    Här kan ni läsa mer om projektet.

    Under projektets gång publiceras materialet löpande i arkivsök. Se länkar nedan.

    https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Antikvitetskollegiet%20och%20Antikvitetsarkivet&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

    https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=G%C3%B6tiska%20F%C3%B6rbundets%20och%20Jacob%20Adlerbeths%20arkiv&searchtype=filter&page=0&pagesize=25

    Inlägget K-podd 90: Arkiv special – Tre seklers historia blir mer tillgänglig dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 89: Museer och social inkludering

    K-podd 89: Museer och social inkludering

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet.

    I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, som är postdoktor i museologi vid Umeå universitet. Engman har studerat hur museer arbetar aktivt med att få olika grupper att besöka museer och hur museer arbetar med inkludering genom de historieskrivningar och narrativ de använder i programverksamheten. Hon beskriver också vad hon kom fram till i sin avhandling om Etnografiska museets projekt ”Afrika pågår”.

    Vi träffar även Karolien Jorissen och Elin Eriksson på Eskilstuna stadsmuseum, som arbetade med utställningen “Årby bakom rubrikerna”. Utställningen innebar att invånare i området Årby fick dela med sig av sina erfarenheter av vardagen, bortom rubriker om gängvåld och skjutningar.

    Museerna bidrar med många värden i samhället. Här kan du läsa en sammanställning av forskning kring museer och social inkludering. Läs gärna mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se och våra tidigare artiklar i serien.

    Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

    K-podd finns på de flesta plattformar för podcasts. Följ oss gärna, så missar du inga avsnitt!

     

     

    Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 88: Hälsinglands runor

    K-podd 88: Hälsinglands runor

    · K-podd

    Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor.

    Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda är den enda kända kvinnliga runristaren, men var hon verkligen så god som det står på Jättendalstenen som hon ristade? Dessutom får vi en uppdatering kring de senaste ledtrådarna i fallet Kensingtonrunorna.

    En sak som utmärker Hälsinglands runor att det förekommer ovanligt många stavlösa runor. Stavlösa runor är närmast att jämföra med en runskriftens stenografi. Det är inte för inte som stavlösa runor också går under namnet hälsingerunor.

    Den stavlösa runraden. Stavlösa runor återfinns i synnerhet i Hälsingland. Programledare och producent för avsnittet är Emil Schön.

    När du vill veta merÅterupptäckta runor på jätterunstenen i HälsingtunaMer om Hälsinglands stavlösa runorK-podd 50: Berättelser om Medelpads runor

    Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 87: Museer och beredskap

    K-podd 87: Museer och beredskap

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? I projektet går vi igenom vad forskningen säger inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.

    I det här avsnittet om museer och beredskap inleder Daniel Strand, utredare i projektgruppen, med att introducera oss till ämnet. Därefter träffar vi Mattias Legnér, professor i kulturvård och docent i historia som bland annat lyfter fram museer som bärare av demokrati och varför en främmande makt kan vilja göra dem till måltavla. Till sist samtalar vi med Therese Kruse från Helsingborgs museer. Therese Kruse har arbetat med beredskapsfrågor på Helsingborgs museer sedan mitten av 90-talet och har många handfasta tips till andra museer om hur man kan lägga upp arbetet.

    Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I podden nämns en artikel med en sammanställning om vad forskningen säger om museer och beredskap. Du kan även lyssna på K-podd 85 om Museer och hälsa

    Programledare och producent för det här avsnittet är Emil Schön.

    Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen!

    Lyssna här

    Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen

    K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen

    · K-podd
    I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska fjällvärlden som hon har som favoritplats?I avsnittet berättar Susanne Thedéen om sitt eget intresse för historia och arkeologi, och hur det intresset slutligen förde henne till rollen som riksantikvarie. Susanne Thedéen lyfter fram hur myndigheten agerat mer proaktivt i frågor om digitalisering av kulturarv och beredskap. Det förhållningssättet vill hon nu att myndigheten tar med sig i kulturmiljöarbetet.– Vi behöver rikta mer fokus på våra kärnuppdrag i instruktion och regleringsbrev. Därför ser jag att vi behöver prioritera och återvända till det grundläggande kulturmiljöarbetet, säger Susanne Thedéen.

    Susanne Thedéen är Sveriges 33:e riksantikvarie. Den tredje kvinnan att inneha ämbetet.

    När du vill veta merSusanne Thedéen blir ny riksantikvarie | RiksantikvarieämbetetSe filmen där Susanne, då överantikvarie, berättar om riksantikvariernas historiaLyssna här

    Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan

    K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan

    · K-podd

    Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.

    I det här avsnittet om museer och hälsa får vi först en introduktion till hela projektet ”Räkna med museerna” av projektledaren Petter Holmgren. Sedan ringer vi upp professor emeritus Gunnar Bjursell, en svensk pionjär inom forskningsområdet kultur och hälsa. Han berättar om hur och varför hjärnan mår bra av ett museibesök. Avslutningsvis anropar vi Göteborgs konstmuseum, där museipedagogen Emelie Arendorff Runnerström berättar om deras populära visningar för personer med demensdiagnos och deras anhöriga.

    Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ”Räkna med museerna” kommer du kunna följa och lära dig mer om det.

    I avsnittet beskriver Gunnar Bjursell några målningar som han tolkar utifrån hur de påverkar hjärnan. De tre verken han går in på är Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, Akrobatfamilj av Pablo Picasso och Hemkomsten av Carl Kylberg.

    Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson.

    Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen!

     

    Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv

    K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv

    · K-podd

    Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara bilder – inte minst för kommande generationer.

    Fotografier är en viktig del av vårt kollektiva visuella minne. Vi i är skyldiga kommande generationer att omhänderta, bevara och vårda fotografier, likaväl som annan historisk och nutida dokumentation. Men, idag fungerar det inte alltid så bra. Framför allt när det gäller enskilda fotografers samlingar finns det en hel del att förbättra. Dessa bildsamlingar är oftast utspridda på olika museer, arkiv och stiftelser eller hos privatpersoner, vilket leder till svårigheter för allmänheten att hitta och ta del av fotografierna.

    Unga kvinnor med räfsor på en löväng, Gotland, 1940-tal. Foto: C.G. Rosenberg (PD).

    Som fotograf eller som anhörig till en fotograf som gått bort är det inte självklart vart du kan vända dig för att lämna in fotosamlingar för bevarande. Många bildsamlingar blir därför ofta kvar stående på en vind eller i en källare hos någon anhörig och omhändertas därför inte på rätt sätt. Bilder riskerar att förstöras och glömmas bort

    1993 inrättades ett Fotosekretariat på Nordiska museet, där representanter inom det fotografiska området samverkade och försökte lösa frågor som rör fotografi. De fick mycket gjort, men ändå lades det ned under 2011.

    Hur kan vi rädda och bevara våra fantastiska bildskatter som finns runt om i landet? Önskemålet från flera röster inom fotovärlden är en gemensam nationell strategi. Men, vem/vilka institutioner ska ansvara för det?

    Nätverket Nationellt ansvar för fotografi i Sverige, med många både privata fotografer och institutioner som medlemmar, har i många år kämpat med att lyfta fram och synliggöra de här problemen.

    Det här är temat som vår gäst Eva Dahlman, fotohistoriker, etnolog och hedersdoktor på humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet samtalar om tillsammans med Annelie von Wowern, arkivpedagog och bildarkivarie på Riksantikvarieämbetet.

    Häng gärna med och lyssna!

    Välkommen att botanisera vidare på vår bildplattform i Flickr Commons. Där finns ett urval av bilder av de fotografer som nämns i podden.

    I arkivets sökportal Arkivsök på Riksantikvarieämbetets hemsida hittar du många av arkivets bildsamlingar med bilder i digital form.

    Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Roger Magnusson. Redaktör är Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    Inlägget K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar

    K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar

    · K-podd

    Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar.

    Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.

    I Riksantikvarieämbetets arkiv finns bland mycket en stor mängd information om våra fasta fornlämningar runtom i Sverige. Vi har som myndighet ägnat oss åt att skapa och samla in sådan dokumentation både som texter, bilder och ritningar ända sedan 1600-talet. Länge gjorde Riksantikvarieämbetet det här själva, men under de senaste decennierna är det nästan bara museer och privata aktörer som gör ett jättejobb med att både undersöka och vårda våra fornlämningar.

    Sven-Gunnar Broström föddes i det hällristningsrika Enköpingsområdet i Uppland och har sedan barnsben intresserat sig för mänskliga spår i urberget. Han lärde då känna och fick följa med den store upptäckaren av Upplands hällristningar, Einar Kjellén, ut i fält. På 1970-talet deltog han i Riksantikvarieämbetets stora fornminnesinventering med hällristningar som specialitet.

    På 1970- och 80-talen ytinventerade Broström tillsammans med kollegor Södertörns åkrar efter stenåldersfynd. De upptäckte ett 50-tal boplatser med tusentals fyndposter som nu är inlämnade till Statens Historiska Museer.

    Under dokumentationsprojekt i Bohuslän på 1990-talet utarbetade Broström och kollegan Kenneth Ihrestam en analog dokumentationsmetod som de fortfarande använder. Kring millennieskiftet deltog Broström i arbetet med en ny dokumentation av de berömda hällristningarna vid Nämforsen, en del av Ångermanälven. Detta gjordes i samarbete med Umeå universitet. Broström har tillsammans med kollegor sedan 1970-talet inventerat samtliga kända hällristningar i Södermanland och Västmanland. Han har också arbetat med stora dokumentationsprojekt i Skåne, Småland och Halland, exempelvis på Bjärehalvön, i Simrishamn och i Tjust.

    Broström har genomfört många vårduppdrag på kända hällristningar, samt hällristningsinventeringar i större arkeologiska projekt i samband med infrastrukturbyggen.

    Inventeringarna har inte bara betytt förbättrade beskrivningar av tidigare kända hällristningar utan i hög grad upptäckter av nya hällristningar, ofta i samma område. Förutom Ihrestam medverkade ofta Roger Wikell.

    Broströms och hans kollegors arbete har resulterat i hundratals rapporter och artiklar över hällristningar och stenåldersfynd, och de flesta av dem, från 1993 till 2023, är tillgängliga via Arkivsök.

    Programledare för detta avsnitt av K-podd är Anders Gidlöf och Eva Tranaeus.

    Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar

    K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar

    · K-podd

    Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat.

    På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler ovanför kyrksalarnas valv går att hitta i Östergötland, Småland, Skåne, Västmanland och Uppland.

    Romansk muralmålning i Historiska museet vid Lunds universitets samlingar. Muralmålningen flyttades år 1919 från Höör kyrka i Skåne till museet i Lund. Foto: Roberto Fortuna (CCBY)

    Men hur kommer det sig att muralmålningar finns där på kyrkvindarna? Där kan de ju inte att ses av allmänheten? I det här avsnittet ger Anna Henningsson, konsthistoriker och konservator, svar på de här frågorna och berättar mycket annat intressant om målningarna.

    Det var på 90-talet när Anna läste konsthistoria som hon för första gången fick se en av dessa muralmålningar. Hon fascinerades av bilderna i kyrkornas valv.

     

    Annelie von Wowern och Anna Henningsson under inspelning av podd-avsnittet. Foto: Roger Magnusson (CCBY)

    I dag befinner sig Anna mitt uppe i arbetet med en avhandling om muralmålningar från medeltiden runt om i Europa. I sin forskning har hon valt att närmat sig ämnet på ett lite annat sätt, än den tidigare forsknings-traditionen inom medeltida konst.

    Anna har haft stor hjälp av arkivet hos oss under sitt arbete. Inte minst av de fotografier av muralmålningar som producerats inom RAÄ:s verksamhet, Forskningsföretaget Sveriges kyrkor och enskilda forskare som Berit Wallenberg.

    Programledare och redaktör är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat och redigerat av Roger Magnusson. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    Badelunda kyrka, Västerås. Muralmålningar i vapenhuset som frilades under gammal puts, sannolikt utförda av Urban Olofsson från Östervåla på 1540-talet. I taket ser man åtta änglar, bärande redskap som symboler för Kristi lidande. Foto: Filip Mannerstråle (PD)

    Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden?

    K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden?

    · K-podd

    I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden.

    I podden kommer Cathrine Mellander Backman in på att det ännu saknas tillräcklig kunskap om de kulturhistoriska värdena i det sena 1900-talets bebyggelse. En kunskap som behövs för att på klokt sätt ta vara på den här bebyggelsen för framtiden.

    – Bristen på kunskap om det sena 1900-talets arkitektur är särskilt problematisk när vi har en klimatkris som kräver en omställning i byggbranschen, från att riva och bygga nytt till att istället anpassa och bevara, säger Cathrine Mellander-Backman, arkitekturhistoriker och utredare på Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning.

    Bildexempel där podden bor på K-blogg: k-podd-81-postmodern-bebyggelse-hur-sparar-vi-den-for-framtiden

    Bevarande viktigt för förståelse

    Men det är inte bara klimatskäl som gör att vi behöver ha med den här biten av vår historia in i framtiden:

    – När vi tar fram historiska fakta om det förflutna så förser vi platser, landskap, miljöer och byggnader med mening och vi tillskriver dem ett värde. De hjälper oss att förstå vårt förflutna. Därför är det viktigt att också bevara den här moderna bebyggelsen. Att förstå ett samhälles historiska utveckling är fundamental också för att förstå sin samtid, säger Cathrine Mellander Backman.

    https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/Untitled-Session-7_mixdown.mp3Några bildexempelTerry Farrell var en av de mest inflytelserika arkitekterna i England under de sista decennierna av 1900-talet. Farrells gestaltning av MI6 i London (Secret Intelligence Service) invid Themsen från 1994 kännetecknas av eklekticism och en hög grad av ingenjörskonst där olika historiska stilelement har kombinerats på ett lekfullt vis. Foto: Richard Cooke (CC BY-SA 2.0)

     

    När Södra stationsområdet planerades under tidigt 1980-tal tog Stockholms stadsbyggnadskontor fram ett kvalitetsprogram för att säkerställa att det fick en sammanhållen gestaltning även om flera olika byggare och arkitekter fick uppdragen att uppföra och färdigställa området. Den spanske arkitekten, Ricardo Bofill, ansvarade exempelvis för den så kallade ”Bofills båge” som utgör en ansenlig svängd byggnadskropp med central placering i området. Bofills båge, uppförd 1992, utgör genom sin volym och svängda form samt genom sin klassicerande utformning en tydlig representant för postmodernismen. Foto: Håkan Svensson (CC BY-SA 3.0)Bostadshuset i hörnet Rådmansgatan-Upplandsgatan i Stockholm från 1979, ritat av arkitekten Sune Malmquist, är ett tidigt exempel på en följsam anpassning, i både höjd och fasadkomposition, till den omgivande stenstaden. Med element hämtade från den klassiska arkitekturen i form av rusticerad bottenvåning, pilastrar med joniska kapitäl och gesims samt dekorativa inslag kring fönster och dörrar utgör byggnaden ett avsteg från den tidigare modernismens avskalade formspråk. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Stadsplanen för S:t Eriksområdet i Stockholm togs fram av planarkitekten Aleksander Wolodarski och byggnaderna, uppförda mellan 1995-1998, ritades av arkitekterna Brunnberg & Forshed. Bebyggelsen anknyter till den svenska 20-talsklassicismen i såväl skala, färgsättning som fasadkomposition. Stadsplanen för området utgör ett tydligt uttryck för ett förnyat intresse för olika värden i stadsrummet som växte fram under 1970- och 80-talen, såsom rumslighet, platsbildningar, grönstrukturer och en anpassning av ny bebyggelse till befintlig. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Skanskas kontorshus, vid Lilla bommen i Göteborg, uppfört 1989 och ritat av arkitekten Ralph Erskine. Byggnaden ger, genom sin röd- och vitrandiga fasad och takets uppstickande byggnadsdelar, associationer till sjömärken och periskop. Detta kommunikativa inslag var kännetecknande för det postmoderna formspråket. Byggnaden har även inslag av så kallad ”high tech” som kännetecknas av ett utpräglat användande av glas och stål i materialen och av att exteriören strävar efter att synliggöra byggnadens bärande strukturer samt att trappor, hissar och ventilationssystem utgör del av den arkitektoniska gestaltningen. Foto: ArildV/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)Nya Riksbanken i Uppsala, uppförd 1989, ritad av arkitekten Carl Nyrén. Den kvadratiska byggnadsvolymen, den centralt placerade glaslanterninen på taket samt fönstrens symmetriska placering i fasaden bidrar till byggnadens strama formspråk. Den sparsmakade gestaltningen med inslag av klassicism kontrasteras av byggnadens starka färg i en varmt röd nyans. Den internationella postmodernismens intresse för klassisk arkitektur och starka signalfärger fick en mer nedtonad framtoning i Sverige. Foto: Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0)

     

     

     

    Inlägget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial

    K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial

    · K-podd

    Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.

    När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en forskare framför sig, som tar del av dokument eller bilder inom ett specifikt område. Kanske som underlag till en avhandling, en utredning eller en bok. Och så ser det ofta ut hos oss, även om alla är välkomna att besöka vårt arkiv och ta del av våra samlingar.

    Men, finns det andra sätt att använda eller ta del av vårt arkivmaterial?

    Såklart det gör!

    Ibland är användningsområdet kanske lite oväntat. Många av er lyssnare förväntar sig nog inte att en konstnär har användning av vår topografiska samling i sitt konstprojekt.

    I det här avsnittet ska vår kollega Maria Jonsson, arkivarie och konstnär, berätta om ett av sina konstprojekt. Där arkivstudier blir en del av den konstnärliga arbetsprocessen och där arkivmaterial används som inspiration till konstverk.

    Nio verk som visar portarna i Ismantorps borg. Kol och akryl på träpannå. Ingår i verket ”Undersökning av Långlöt 30:1”. Foto: Maria Jonsson (CC BY)

    Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Catrine Rigefalk. Redigering Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    ”Vegetation I”, Maria Jonsson 2022. Akryl på akvarellpapper. Foto Maria Jonsson (CC BY)

    I Research Catalogue ligger Marias kursprojekt.

    På Marias hemsida kan vi se fler av hennes verk.

    Inlägget K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen

    K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen

    · K-podd

    Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område.

    Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även tillförordnad enhetschef på Riksantikvarieämbetet. Hon samordnar myndighetens arbete med forskningsinfrastrukturen SveDigArk (SweDigArch).

    – Kulturarvet idag är utspritt på många olika institutioner, baserat på ett analogt system. Det som digitaliseringen gör är att den återskapar en helhet så att uppgifterna kan nås överallt ifrån. Det gynnar forskningen, men det gynnar också kulturarvsinstitutionerna som visar hur värdefulla samlingarna är för kunskapsutvecklingen och hur viktigt deras digitaliseringsarbete är, säger hon.

    Detta är den tredje delen av Riksantikvarieämbetets poddserie om digitaliseringens möjligheter. Del 1 handlade om digitaliseringen på museiområdet och del2 om digitaliseringen och samhällsbyggnadsprocessen.

    SveDigArk/SweDigArch

    SveDigArk är en distribuerad infrastruktur för digital arkeologi, som tillhandahåller expertis, tjänster och resurser för digitalisering av arkeologisk data. Genom att tillvara och tillgängliggöra den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar, skapas möjligheter att genomföra komplexa datadrivna analyser på dessa material. SveDigArk har finansiering fram till 2027.

    Vetenskapsrådets webbplats
    Swedigarchs webbplats

    Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor

    K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor

    · K-podd

    I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet.

    – Det pågår återlämnandeprocesser och det har det gjort de senaste 20 åren. Takten har dessutom ökat, säger Kicki Eldh, utredare på Riksantikvarieämbetet.

    Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor möjliggör respektive utgör hinder för återlämnande.

    Första delen i detta uppdrag har nu lämnats in till kulturdepartementet. I podden samtalar vi om vad frågan egentligen handlar om och hur långt gånget arbetet är.

    Gäst i podden är också Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet, där hon ansvarar för den anatomiska samlingen i vilken det ingår ett antal samiska kvarlevor. Jenny Bergman har arbetat med att kartlägga ursprunget och också medverkat till återlämnande och återbegravning av kvarlevor från museet.

    I denna första del har Riksantikvarieämbetet inte lagt några förslag. Det kan komma i del två som ska lämnas in till regeringen mars 2024. Den andra delen ska utreda förutsättningar för ett samordnat regelverk.

    Emil Schön är programledare och producent för avsnittet.

    Läs mer och hämta rapporten på raa.se

    Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid

    K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid

    · K-podd

    Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv. Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. Ofta med människor, djur och byggnader på bilderna.

    Välkommen att lyssna till höstens första Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning.

    Kossa i Nössemar, Dalsland, 1952. Foto: Mårten Sjöbeck (PD)

    Mårten Sjöbeck brukar ses som grundaren av den svenska markhistorien. Han menade att varenda liten yta har en historia av markanvändning, också när vi befinner oss långt ut i skogen eller på fjället. Sjöbeck arbetade på SJ och skrev böcker och fotograferade landskapsvis för att popularisera tågresandet. Samtidigt skrev han en lång rad artiklar i facktidskrifter om hur markanvändning skiftat genom tiderna. Det väckte då inget större intresse, men idag har hans synsätt och metoder blivit ytterst värdefull för natur- och kulturmiljövården.

    Lybby, Hallsberg, bylandskap med hamlade askar, 1934. Foto: Mårten Sjöbeck (PD)

    Leif Gren, tidigare antikvarie vid Riksantikvarieämbetet, har stor kunskap om Mårten Sjöbeck och hans bildsamling. Tillsamman med bildarkivarien Annelie von Wowern samtalar de om det unika med Sjöbeck och hans bilder.

    Leif Gren. Foto: Leif Gren (CC BY)

    Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    På Flickr Commons finns ett urval av Mårten Sjöbecks bilder.

    I Riksantikvarieämbetets e-arkiv finns ca 7700 bilder av Mårten Sjöbeck digitaliserade och tillgängliga genom sökfunktionen Arkivsök.

    Inlägget K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg?

    K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg?

    · K-podd

    En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv.

    Katedralen i Clonmacnoises klosterområde vid floden Shannon, Irland, 1939. Foto: Berit Wallenberg (PD).

    I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i Stockholm, inklämd bland manliga mer eller mindre kända arkeologer, antikvarier och andra forskare, står Berit Wallenbergs arkiv. Här finns förutom en mängd anteckningsböcker och manuskript också en fantastisk bildsamling (ca 25 000 bilder) med motiv från Europa och Skandinavien. Berit (1902-1995) började fotografera tidigt i sitt liv och fram till 1970-talet, men med tyngdpunkt på 1920 – 1940-talet. I bilderna möter vi stadsmiljöer, fornlämningar, arkeologiska utgrävningsplatser, kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader.

     

     

     

    Alter Markt (Gamla marknaden) i Magdeburg, Tyskland, 1927. Foto: Berit Wallenberg (PD).

    Många bilder är från tiden innan andra världskriget. Här finns därför motiv på miljöer som kanske inte finns kvar i dag eller som ser annorlunda ut. Det här är helt enkelt en fantastisk kulturskatt som är värd att lyftas fram.

    Men vem var då Berit Wallenberg? Alla dessa resor som hon gjorde under en period. Varför då? Vad var drivkraften?

    Lars Djerf, präst och författare, kände under en period Berit Wallenberg. Bland annat genom många personliga möten och långa samtal, fick han en fördjupad bild och förståelse för vem Berit var. Lars Djerf fick senare i uppdrag av styrelsen i Berit Wallenbergs stiftelse att skriva en biografi om henne – ”Berit Wallenberg 1902-1995”.

     

     

    I det här poddavsnittet vill Lars Djerf och Annelie von Wowern lyfta fram det här fantastiska arkivet samt försöka ge en liten bild av vem den här spännande kvinnan var.

    Lars Djerf. Foto: Roger Magnusson (CC BY).

    Programledare är Annelie von Wowern, bildarkivarie. Avsnittet är inspelat av Roger Magnusson. Redaktör Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson.

    På Flickr Commons finns det flera album med ett urval av Berits bilder från alla hennes resor.

    I Riksantikvarieämbetets e-arkiv finns ca 8000 av Berit Wallenbergs bilder digitaliserade och tillgängliga genom sökfunktionen Arkivsök.

    Utsikt över Fiesole i Italien, 1932.
    Foto: Berit Wallenberg (PD).

     

    Inlägget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

  • Visa fler