Avsnitt
-
I slutet av 1800-talet användes fingeravtryck för första gången som bevis vid ett mord. Före de tekniska bevisen handlade polisens arbete mer om hårda förhör och att få fram erkännanden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Allt började med ett mordfall i Argentina och ett blodigt tummavtryck på en dörrpost. Ett barnamord kunde bevisas med hjälp av det, och snart spred sig tekniken över världen.
Det här blev början till hur polisen började använda alltmer teknisk bevisning och att kriminaltekniken utvecklades.
1910 startade fransmannen Edmond Locard det första ”moderna” kriminaltekniska laboratoriet i Lyon, och han brukar kallas kriminalteknikens fader. ”All kontakt lämnar spår” är hans princip och det är grunden i mycket polisutredningsarbete. Han ansåg att damm var en speciellt värdefull resurs som kunde säga mycket om var en person varit – örondamm till exempel.I avsnittet användes ljudklipp från France Culture, Radiofrance, France Inter och Stockholmskällan.
Medverkande: Olle Falklöf, ofrensiker, fingeravtrycksexpert, Nationellt Forensiskt Centrum och Mats Hayen, historiker och forskningsledare, Stockholms stadsarkiv,Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
Exekutiv producent: David Rune
Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg
-
När DNA-analyserna kom förändrade de brottsutredningarna i grunden. Det har blivit ett av brottsutredarnas säkraste kort och har varit avgörande vid flera av våra största mordutredningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från OJ Simpson-rättegången om ett dubbelmord 1995 till upplösningen av dubbelmordet i Linköping 2020 har mycket hänt.
OJ Simpson friades för att skepsisen mot DNA var stor. Och när dubbelmordet i Linköping kunde lösas med hjälp av släktforsknings-DNA hade det gått 16 år sedan morden. Det gjorde att metoden utreddes och sedan förra året är det tillåtet i Sverige.
Första gången någonsin som mord kunde uppklaras med hjälp av DNA var i Storbritannien på 1980-talet. Kanske hade det inte hänt om inte en polis läst lokaltidningen så noga.
I avsnittet hörs ljudklipp från CNN; True Lives on Pitchfork murders, Youtube; University of Leicester.Medverkande: Ricky Ansell, forensiker och DNA-expert, Nationellt Forensiskt Centrum, Peter Sjölund, DNA-släktforskare
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
Exekutiv producent: David Rune
Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg
-
Saknas det avsnitt?
-
Deckarförfattare tar ofta livet av sina litterära personer med stryknin, arsenik och andra infernaliska giftmetoder. Så ser det inte riktigt ut i verkligheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Giftmord är väldigt ovanligt - i Sverige sker bara några enstaka varje år och offren ser inte alls ut som i fiktionen. Det är ofta sårbara personer, barn eller gamla, enligt rättsläkaren Brita Zilg.
Men det finns en del av verkligheten där det sker giftmord som nästan verkar tagna ur en agentroman – när det handlar om lönnmord av ryska oppositionella, tidigare spioner och liknande fall i forna Sovjet och i dagens Ryssland.
I nya serien Brottspår fördjupar vi oss i verklighetens och fiktionens giftmord. Och i hur man gör för att upptäcka giftmord när ingen vet vilket gift som använts.
I avsnittet hörs ljudklipp från serien Giftattacken i Salisbury, BBC, och ur filmserieavsnittet Agatha Christie's Poirot: The Mysterious Affair at Styles.Medverkande: Brita Zilg, Rättsläkare på Rättsmedicinalverket; Olle Matsson, Professor emeritus i kemi, giftexpert, Uppsala Universitet.
Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér
Exekutiv producent: David Rune
Vinjettmusik: Victor Bortas Rydberg
