Ekobrottsmyndigheten Podcasts
-
I alla verksamheter där det finns möjlighet att komma över pengar finns det välfärds-brottslighet. För att upptäcka förekomsten av denna brottslighet är det viktigt att följa upp verksamheter bland annat utifrån de avtal som tecknats.
Medverkande: Sara Persson, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten, Christina Kiernan, samordnare, SKR
Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
Textversion avsnitt 93 (PDF)
-
Finansbolaget stiger mot stjärnorna. De unga grundarna blir kända för rekorddyra villor, sportbilar och turer med helikopter. Men så anklagas de för att ha stoppat svenskarnas pensionspengar i egen ficka.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Bolaget Allra startas i en källare på Söder i Stockholm. Först heter det "Svensk Fondservice", och får snabbt ett rykte om fula säljmetoder.
Men verksamheten växer, och snart finns det nästan 20 miljarder kronor i bolagets fyra fonder. Bakom kulisserna sker en rad affärer med kundernas pengar som kommer få dramatiska konsekvenser – inte bara för de inblandade, utan för hela fondmarknaden och premiepensionssystemet.
Medverkande:
Thomas Hertz, kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten.
Patrick Siegbahn, grundare Småspararguiden.
Claes Aronsson, ekonomireporter Ekot.
Stefan Fransson Inszöl, pensionssparare.
Anna Åkesson, enhetschef Pensionsmyndigheten.
Samt rättegångsljud.
En dokumentär av: Hanna Malmodin.
Producent: Jon Jordås.
Publicerad: 2022.
-
I veckans avsnitt gästas vi av Jan Leopoldson och Jonas Myrdal från Ekobrottsmyndigheten. De berättar om vad myndigheten gör, vad begrepp såsom insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation innebär samt vad man ska tänka på för att hålla sig på rätt sida om det legala rättesnöret. Ett fullmatat avsnitt som tar avstamp i finansvärldens skuggsida.
Lyssna in när Finansinspektionen gästade podden för ett antal år sedan och pratade om marknadsmanipulation https://soundcloud.com/avanzapodden/episod-61-vi-gastas-av-finansinspektionen-och-pratar-marknadsmanipulation
Delikat lyssning på dig,
Nicklas & Moa -
Varför åker många som gör enpetare fast när algoritmhandeln kommer undan? Vem är den typiska marknadsmanipulatören och varför kan vi förvänta oss fler pump'n'dump-domar framöver? I detta avsnitt av Placerapodden gästas Ellinor Beckett av de två kammaråklagarna Jonas Myrdal och Jan Leopoldson från Ekobrottsmyndigheten.
-
Att manipulera aktiekurser genom handel eller informationsspridning är inte okej på börsen. Temat för veckans podd är aktiefusk och vad blir konsekvenserna av detta. Gäster är Jan Leopoldson och Jonas Myrdal från Ekobrottsmyndigheten som har skrivit en bok med namnet Aktiefusk.
Idag finns det många som pratar om aktier i många olika forum och det är fantastisk kunskapsbildning. Men när kan det gå över till att vara manipulation av aktiekurser? Lyssna in för att höra svaret.
Vi prata även; Sanktioner från FI, är de verkligen rimliga? Vilket ansvar bär EBM, FI och börsens/mäklarnas egna övervakning? Vad är en enpetare och när är det manipulativ handel? Hur övervakas forum/facebookgrupper/Instgramprofiler och när blir det manipulation?
Detta och mycket mer - lyssna in! -
KORRUPTION!
Är enligt Världsbankens arbetsdefinition missbruk av offentlig makt för privat vinning.
Det är ett slags politisk brottslighet, och när den förekommer på statlig nivå och organiserat, statsorganiserad brottslighet, som typiskt förknippas med, men inte är begränsat till, mutor, utpressning och politiska konspirationer med vilka gärningsmannen, som har offentlig makt, bedrar allmänheten.
Världsbanken skiljer mellan administrativ korruption och korruption som syftar till kontroll över staten; det senare handlar om att olagligt styra över politiska institutioner och funktioner och det förra om att se till så att lagar inte efterlevs exempelvis med mutor.
Grov korruption innebär att statens höga representanter stör den politiska ordningen (exempelvis med riggade val), och lindrig korruption att statens tjänstemän på mera vardaglig basis skor sig personligen på orätta sätt genom sin ställning. Politisk korruption är att manipulera politiken, samhällsinstitutioner och förfaranden för att kvarbli vid makten, tillförskaffa sig rikedomar eller förmåner och behålla eller öka sin status, vare sig genom handling eller underlåtelse av handling, i det offentliga eller privata, och vare sig av individer eller organisationer.
Ordet korruption kommer från latin corruptio som betyder ’fördärvat tillstånd’, ’förfall’ eller ’bestickning’.
Ekobrottsmyndigheten (EBM) kritiseras nu av Riksrevisionen för att inte arbeta effektivt. Jag antar att staten självmant tar på sig ansvaret för att "kunde bli" så här tokigt.
”Trots att det gått över 20 år sedan myndigheten skapades, finns fortfarande hinder för ett effektivt arbete. Vissa brister kan EBM själv åtgärda, andra frågor ligger utanför myndighetens kontroll. Vi rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion”, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Bristerna anses bero på dålig intern styrning och resursfördelning. Riksrevisionen konstaterar också att EBM:s underrättelseverksamhet saknar direktåtkomst till viktig finansiell information hos exempelvis Skatteverket och polisen samt inte får använda sig av den så kallade inhämtningslagen.
Riksrevisionen föreslår i sin rapport bland annat att regeringen ser över EBM:s uppdrag och konstruktion, och ser till att underrättelsedelen får de rättsliga förutsättningar som krävs."
I Sverige med sin institutionaliserade så vem fan kunde väl ha anat detta....
BTW vem skall bära ansvaret för alla uppkomna missförhållandens konsekvenser...?
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Om dataintrång på Volvo Cars och kritik mot Ekobrottsmyndigheten
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
KORRUPTION! Är enligt Världsbankens arbetsdefinition missbruk av offentlig makt för privat vinning. Det är ett slags politisk brottslighet, och när den förekommer på statlig nivå och organiserat, statsorganiserad brottslighet, som typiskt förknippas med, men inte är begränsat till, mutor, utpressning och politiska konspirationer med vilka gärningsmannen, som har offentlig makt, bedrar allmänheten. Världsbanken skiljer mellan administrativ korruption och korruption som syftar till kontroll över staten; det senare handlar om att olagligt styra över politiska institutioner och funktioner och det förra om att se till så att lagar inte efterlevs exempelvis med mutor. Grov korruption innebär att statens höga representanter stör den politiska ordningen (exempelvis med riggade val), och lindrig korruption att statens tjänstemän på mera vardaglig basis skor sig personligen på orätta sätt genom sin ställning. Politisk korruption är att manipulera politiken, samhällsinstitutioner och förfaranden för att kvarbli vid makten, tillförskaffa sig rikedomar eller förmåner och behålla eller öka sin status, vare sig genom handling eller underlåtelse av handling, i det offentliga eller privata, och vare sig av individer eller organisationer. Ordet korruption kommer från latin corruptio som betyder ’fördärvat tillstånd’, ’förfall’ eller ’bestickning’. Ekobrottsmyndigheten (EBM) kritiseras nu av Riksrevisionen för att inte arbeta effektivt. Jag antar att staten självmant tar på sig ansvaret för att "kunde bli" så här tokigt. ”Trots att det gått över 20 år sedan myndigheten skapades, finns fortfarande hinder för ett effektivt arbete. Vissa brister kan EBM själv åtgärda, andra frågor ligger utanför myndighetens kontroll. Vi rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion”, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande. Bristerna anses bero på dålig intern styrning och resursfördelning. Riksrevisionen konstaterar också att EBM:s underrättelseverksamhet saknar direktåtkomst till viktig finansiell information hos exempelvis Skatteverket och polisen samt inte får använda sig av den så kallade inhämtningslagen. Riksrevisionen föreslår i sin rapport bland annat att regeringen ser över EBM:s uppdrag och konstruktion, och ser till att underrättelsedelen får de rättsliga förutsättningar som krävs." I Sverige med sin institutionaliserade så vem fan kunde väl ha anat detta.... BTW vem skall bära ansvaret för alla uppkomna missförhållandens konsekvenser...? #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fallet i LinköpingFlera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet.
Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.
– De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriterasInom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.
– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.
"Tror på en bred kunskapshöjning"Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.
– Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.
Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.
– I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.
Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.
I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:– Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.
"Innan något händer"Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.
– Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.
Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.
– Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.
Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.– När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.
"Kan vara integritetskänsligt"Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:
– Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.
Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:
– Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.
Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.
Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.
– Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.
Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?
– Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.
Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent: Johan Sundström
Tekniker och slutmix: Henrik Henriksson
Programledare: Annika H Eriksson -
En extremt ovanlig rättegång mot två bröder äger rum i slutet av 2010-talet. Hundratals svenskar har dött efter att ha tagit den lagliga drogen fentanyl, som säljs helt öppet på internet i nässpraysflaskor. Nu ska säljarna ställas inför rätta - men för vad?
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Försäljarna har nämligen kringgått lagen genom att ändra molekylerna i knarket, så att produkten blir helt laglig. Men en envis narkotikapolis hittar ett nytt sätt att försöka åtala säljarna. Fallet går hela vägen upp till Högsta domstolen.
Medverkande:
”David”, en av de åtalade bröderna.
Anders Helander, forskare vid Karolinska institutet.
Stefan Kalman, narkotikapolis.
Robert Kronstrand, toxikolog på Rättsmedicinalverket.
Åsa Torlöf, polis.
Tomas Malmenby, kammaråklagare.
Jonas Svanfeldt, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.
Lenitha Liljeberg, mamma till en av de avlidna.
Ulrika Liljeberg, syster till en av de avlidna.
Urban Liljeberg, pappa till en av de avlidna.
Jan Sadat, vän till en av de avlidna.
”Juans” röst lästes in av Ludvig Jansson.
Recensionerna från hemsidan RC24 lästes in av Anton Jarnheimer, Sara Sundberg och Erik Glad.
En dokumentär av: Isabelle Swahn.
Producent: Jon Jordås.
Publicerad: 2021.
