socialistpartiet Podcasts
-
Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer.
Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600 000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld.
I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936.
Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare.
Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet.
Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento.
Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945.
Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän.
Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är dagen efter den stora franska valdebatten mellan Marine Le Pen och Emmanuel Macron. Vem fick in bäst smockor? Och hur avgörande är debatten inför söndagens andra valomgång? Och är det självklart att Ukraina sympati-vinner Eurovision?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är Ukrainas bidrag till Eurovision Song Contest en kampsång?Idag om Ukrainas bidrag till Eurovision Song Contest. Låten Stefania har använts som kampsång under det pågående kriget. Hur kommer det att påverka Ukrainas chanser i tävlingen? Och vad beror det på att Kalush Orchestra som egentligen kom tvåa i den ukrainska uttagningen ändå får representera landet? Med oss har vi Sveriges Radios eurovisions-expert Carolina Norén.
Presidentvalet i FrankrikeOch så ska vi prata om presidentvalet i Frankrike nu på söndag. Vilken taktik har Marine Le Pen och Emmanuel Macron haft för att övertyga osäkra väljare och hur gick det för dem i gårdagens stora debatt? Och vad säger det om Frankrike att både socialistpartiet och den traditionella högern inte lyckats ta sig till den avslutande omgången i presidentvalet på tio år? Direkt från Paris finns Sofia Lodén från Stockholms universitet.
Storbritanniens drottning Elizabeth 96 årIdag fyller Storbritanniens drottning Elizabeth 96 år och inför födelsedagen har hovet publicerat en ny bild av regenten tillsammans med två vita hästar. Vi gör en grundlig bildanalys med hjälp av fotografen och konstnären Julia Pierone.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Jennie Sjöström -
Första omgången av det franska presidentvalet blev ett nederlag för såväl vänsterns som högerns etablerade partier, men för socialistpartiet blev genomklappningen total. Något liknande hände i Nederländerna tidigare i våras. Den traditionella vänstern möter utmaningar dels från en växande högerpopulism, dels från en ny och radikalare vänster, och har inte kommit på hur dessa ska bemötas. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef vid tankesmedjan Timbro. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
