hertig Karl Podcasts

  • Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.


    I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.


    Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.


    Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.


    Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.


    Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.


    Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom.


    Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.


    Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.


    Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Läs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I slutet på 1800-talet växer det moderna samhället växte fram med industrialisering, demokratisering och kvinnlig frigörelse i storfurstendömet Finland. Ståndssamhället levde dock kvar i den finlandssvenska adeln i Helsingfors som krav på att gifta sig till ”ett gott parti” inom en mycket snäv krets.


    Den finlandssvenska adelsmannen och konstnären Albert Edelfelt, väljer efter att i åratal levt bohemliv i Paris, att gifta sig med den finlandssvenska friherrinnan Ellan de la Chapelle som själv tackat nej till otaliga frierier och planerade ett liv som guvernant utomlands. Men pengar och position, att göra ett gott parti, väger tyngre än kärlek och känslor. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Maria Vainio-Kurtakko som är aktuell med boken Ett gott parti – Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.


    Den finlandssvenska adelsmannen Albert Edelfelt som är känd för lyssnarna för sitt tidiga historiska måleri som Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik och senare för illustrationerna till Runebergs Fänrik Ståls sägner. Albert Edelfelt uttalar sig ofta negativt om äktenskapet i brev till vänner. I Paris lever han bohemliv tillsammans med sin modell Virginie som han också får två barn med.


    Den intelligenta och frihetstörstande friherrinnan Ellan de la Chapelle har samtidigt tackat nej till otalet friare och planerar ett liv som guvernant utomlands när Edelfelt väljer att fria till den vackra Ellan som han känt sedan ungdomen.


    Om Albert Edelfelt som huvudman för sin adelsfamilj vill behålla sin position inom Helsingforssocieteten och franska diplomatkretsar i Paris måste han gifta sig inom sin krets. En position som var viktigt för att behålla och utöka sin kundkrets


    Ellan de la Chapelle har som ung adelskvinna med konstnärsambitioner mindre möjligheter att välja sin livsbana än Albert Edelfelt. Det finns exempel på kvinnor från hennes egen krets som etablerar egna karriärer, men de är snarare undantagen som bekräfta regeln.


    Lyssna också på Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta regim och Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva.


    Musik: Gnosienne Eric Satie med Neil Cross, Storyblocks Audio.


    Maria Vainio-Kurtakko är historiker aktuell med boken Ett gott parti – Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.


    Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.


    När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.


    Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.


    Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?


    Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public Domain


    Musik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Äntligen dags för hertig Karl att bli kung som Karl IX. Det beslutas i Norrköping 1604 i det som kommit att kallas Norrköpings arvförening 1604. Det blir en en arvförening som gäller fram till 1650 och som leder till att vi får Gustaf II Adolf som kung och Kristina som regerande drottning.

    Vill du stödja podden? Bli patron eller swisha en valfri summa till 123-2614618

    Instagram: @kungarochkrig

    Twitter: @kungarochkrig

    Facebook: Kungar och krig

    Litteratur som använts:

    Den skoningslöse (2008) av Erik Peterson


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Under 1500-talets sista år är det dags för hertig Karl att hämnas på de som varit Sigismund-lojala. Först tar han sig till Kalmar slott för att ha ihjäl Johan Larsson Sparre, Kristoffer Andersson (Gyllengrip), och Lars Andersson Rålamb. Avsnittet går också kort in på Åbo och Viborg blodbad. Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts:Den skoningslöse (2008) av Erik PetersonLars-Olof Larsson "Arvet efter Gustav Vasa - En berättelse om fyra kungar och ett rike"

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.


    När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.


    I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.


    Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad.

     

    Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.

     

    Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.


    Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.


    Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.


    I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.


    Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.


    1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det...

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.