Tjetjenien Podcasts
-
Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl
Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Johanna Melén
Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?
Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.
En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.
Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?
Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center
Programledare: Fredrik Wadström
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
-
Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland.
Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.
Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.
Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.
Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.
I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.
Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Östersjöfestivalen invigs ikväll med en nyskriven fanfar, upphovsmannen och tonsättaren Anders Hillborg kommer till studion för att berätta hur han arbetat fram den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En musikalisk "tur" kring ÖstersjönVi intervjuar radiosmymfonikernas konsertmästare Malin Broman som leder öppningskonserten på Östersjöfestivalen. En kammarmusikkonsert med verk från Andrea Tarrodi och finländske Sauli Zinovjev, lettiske Peteris Vasks och Arvo Pärt.
Kulturskolan – är den till för alla?Kulturnytt har granskat Kulturskolan i veckan och i dagens program hör vi en av reportrarna berätta vad som är den mest brännande frågan just nu gällande den kommunala musikundervisningen. Dessutom hör vi vad kulturskolan har haft för betydelse för etablerade musiker?
Möt författaren till "Rysslands förlorade seger"Vi har träffat den ryske författaren och journalisten Arkadij Babtjenko. Som ung var han med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan. Nu är han tillbaka med en ny bok om händelserna före och efter den ryska invasionen av Ukraina.
Essä: Tennis är det öppnas konstPå måndag börjar tennisturneringen US Open i New York. Och i tennis är ju marginalerna allt, de heldragna linjerna sätter definitiva gränser och skiljer segrare från förlorare. Men i dagens essä framträder en annan berättelse om tennis som är gränsöverskridande. Och det är bibliotekarien Elisabeth Skog som har hittat den - i litteraturen.
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Saman Bakhtiari -
Författaren bakom hyllade "Krigets färger" är tillbaka med "Rysslands förlorade seger", en uppgörelse med politiken, samtiden och krigen i dagens Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som ung rysk soldat var Arkadij Babtjenko med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan.
Nu kommer Babtjenkos nya bok, "Rysslands förlorade seger", som till stora delar handlar om den ryska invasionen av Ukraina. Det är korta texter skrivna direkt för sociala medier och som nu samlats i en bok i Ola Wallins översättning.
Kulturredaktionens Fredrik Wadström träffade författaren på besök i Sverige.
-
Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.
Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.
1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.
Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.
Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.
Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.
Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.
Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Butja och krigen i TjetjenienLiken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
-
Tjetjeniens ledare vill strida på Rysslands sida och påstår att hans styrkor kan avsluta kriget i Ukraina på ett par dagar. Hör historien om Ramzan Kadyrov, mannen som sedan 2004 styr i Tjetjenien.
Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov var bara 27 år när han ärvde makten av sin pappa, Ahmad Kadyrov som dödades i ett bombdåd 2004. “Han hade aldrig fått jobbet om han inte hade haft den pappa han hade”, säger Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Träningsvideor i sociala medierRamzan Kadyrov delar med sig av sin vardag med kampsport och familj i sociala medier, men han använder också sina plattformar för att kommunicera sin politik. Nyligen la han upp en video där han vände sig direkt till president Putin. Kadyrov säger sig vara vid den ukrainska fronten och ber Putin om tillåtelse att “med alla medel” gå in med sina trupper i Ukraina och “avsluta kriget på ett par dagar”. Det finns ingen bekräftelse på att Ramzan Kadyrov verkligen skulle befinna sig i Ukraina.
Kadyrov: Finns inga hbtq-personer i TjetjenienRamzan Kadyrov anklagas för att kränka mänskliga rättigheter. “Det finns inga hbtq-personer i Tjetjenien, är Ramzan Kadyrovs linje. För att förstå det måste man gå tillbaka ett par år. Det som skett under hans tid vid makten är att utrymmet för mänskliga rättigheter gradvis har minskat”, säger Maria Persson Löfgren.
Ramzan Kadyrovs egen milis, kadyrovtserna, anklagas för att kidnappa och tortera människor.
Ljud från: Politico, Brut, Vox och “Last Week Tonight” från maj 2016.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Programledare: Marcus Nilsson
Reporter/manus/klippning: Marina Nilsson Malmström
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
Fotnot: Ramzan Kadyrov är tidigare utsedd till Tjetjeniens president, en post som numera kallas för ledare för delrepubliken Tjetjenien.
-
Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att erövra en stadI Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.
KievKiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.
Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Irma Norrman
-
Kommittén mot tortyr arbetar sedan tjugo år mot fysiska övergrepp i det ryska rättsväsendet. Numera gör man det utan formell status, efter att ha stämplats som "utländsk agent". Östpodden har talat med Dmitrij Piskunov som är baserad i Norra Kaukasien och som ofta reser in i Tjetjenien – där organisationen för några år sedan fick sitt kontor nedbränt av makthavarna. Detta poddavsnitt är på engelska.
Musik © One Man Symphony | CC BY 3.0
-
I aftonens avsnitt av Mata Grisen sitter Armann och Kim ner för att tala med snyggingen Timor Mangla och skaparen av Palmemordspodden, Johannes Finnlaugsson. Det talas bland annat om stora kukar från barndomen, slagsmål på Rosengård, womansplaining och CIS-shaming, konspirationsteorier, terrorism och Tjetjeniens president.
Datorn var inte samarbetsvillig under avsnittet och stoppade självmant inspelningen vid 2-3 gånger. Mata Grisen tar officiellt avstånd från alla problem som datorer skapar världen över.
