Tjernobyl Podcasts
-
Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ”alla tillgängliga medel” för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka – i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.
Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen – en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.
Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.
Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic Council
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Utrikeskrönikan 29 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skaven, fredag.
I en skog omgiven av tiotusentals blåbär görs fåfänga försök att koppla bort kriget en liten stund.
Etthundrafemtiosex, 156, dagar eller fem månader och fem dagar.
Så länge har den ryska invasionen av Ukraina pågått.
Vinterns iskyla har blivit en het sommar. En hel stad av Göteborgs storlek – Mariupol – har fullständigt lagts i ruiner. Och ockuperas nu av ryska styrkor. De som bor kvar lagar fortfarande sin mat utomhus över öppen eld.
Ockupanterna ägnar mer tid åt att rensa ut ukrainska böcker i skolorna och lova ryska pass än att bygga upp de hus de bombat sönder och samman.
Nya ruiner och döda varje dag. Exakt hur många, vet vi inte än.
I staden Toretsk, där mina vänner Olga och Vladimir bor, var det ett äldre par och en mormor som dödades när deras hem i ett lågt trevåningshus träffades och förvandlades till en ruinhög i torsdags.
Toretsk hette tidigare Dersjinsk och var under ett antal månader 2014 under kontroll av utbrytarna i Donetsk låtsasrepublik, tills staden befriades av ukrainska styrkor. Samma som hände med Slovjansk och Kramatorsk. Det vore det värsta, som kan hända oss, om det händer igen, sa Olga redan för sex år sedan.
Hon och Vladimir tyckte myndigheterna borde rensa ut bland dem, som fortsatte att stödja utbrytarna och ryssarna, de som Olga och Vladimir såg som en slags ryska agenter.
Nu visar undersökningar att sådana ryskstyrda agenter har funnits på flera håll och särskilt i ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Därför kunde kärnkraftverket Tjernobyl med lätthet intas. Därför kunde städer som Melitopol och Cherson ockuperas tidigt när framförallt Mykolajev inte gick att besegra för ryska militären.
Det pågår rättsliga undersökningar, flera av de misstänkta ryska agenterna har redan lämnat landet, andra har sparkats i väntan på rättegång.
Olga och Vladimir ville, när deras stad befriats, att myndigheterna i Kiev rensade ut bland lokala politiska ledare och tjänstemän, som öppet samarbetat med Ryssland, som inte motsatt sig att staden under en tid togs över av ryskstödda styrkor. Borgmästaren, som samarbetade, byttes inte ut direkt sedan staden befriats. Hade Kiev gjort mer då för åtta år sedan hade kanske vi sluppit att räkna dagar och månader för det ryska kriget.
Men det var blåbär till makthavare, som satt i Kiev då och de förstod inte faran med svekfulla illojala medborgare.
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
[email protected] -
Säkerheten vid kärnkraftverken är extremt hög och risken för en olycka är minimal. Men om den mot all förmodan skulle inträffa, vet du då vad du ska göra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nya beredskapszoner runt Sveriges kärnkraftverk 1 juliFrån och med 1 juli har Sverige fått tre nya beredskapszoner runt varje kärnkraftverk. En inre zon på upp till 5 km en yttre på 25 km och en planeringszon på upp till 100km. Hör Jan Johansson från Strålsäkerhetsmyndigheten förklara de nya zonernas betydelse och utformning utifrån det värsta tänkbara scenariot. Erik får också svar på varför inte en olycka likande den som hände i Tjernobyl 1986 skulle kunna hända i Sverige i dag.
Jod-tabletter ska bara intas på uppmaning av LänsstyrelsenErik reder också ut när man ska ta Jod-tabletter, vad tabletterna skyddar mot och vilka som kan ta dem.
Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.
Tipsa oss gärna
Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected]Ljud i avsnittet: Sveriges Radio,
-
Säkerheten vid kärnkraftverken är extremt hög och risken för en olycka är minimal. Men om den mot all förmodan skulle inträffa, vet du då vad du ska göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya beredskapszoner runt Sveriges kärnkraftverk 1 juliFrån och med 1 juli har Sverige fått tre nya beredskapszoner runt varje kärnkraftverk. En inre zon på upp till 5 km en yttre på 25 km och en planeringszon på upp till 100km. Hör Jan Johansson från Strålsäkerhetsmyndigheten förklara de nya zonernas betydelse och utformning utifrån det värsta tänkbara scenariot. Erik får också svar på varför inte en olycka likande den som hände i Tjernobyl 1986 skulle kunna hända i Sverige i dag.Jod-tabletter ska bara intas på uppmaning av LänsstyrelsenErik reder också ut när man ska ta Jod-tabletter, vad tabletterna skyddar mot och vilka som kan ta dem.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärnaHar du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: Sveriges Radio,
-
Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.
Plundring av spannmål och stålEfter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.
Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joakim Persson
-
Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.
I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Det tidigare kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina är strömlöst. Enligt svenska Strålsäkerhetsmyndigheten finns i nuläget ingen ökad strålningsrisk för människor och miljö, varken i Ukraina eller i Sverige. Hör det senaste med Ekots utrikesreporter Beatrice Janzon och vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Avsnittet spelades in 9 mars 2022.
Programledare: Oskar Lodén
Producent: Emil Östman
Tekniker: Christer Tjernell
-
Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?
Maksym Danchenko studerar effekter av TjernobylMaksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.
Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han.
Lena Nordlund
[email protected] -
Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.
Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.
I detta nyfixade repris av podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Sovjetunionens skendöd.
Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.
Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.
Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.
Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.
Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I veckans avsnitt möter vi Polarbrödsgruppens VD Karin Bodin som delar med sig av sina erfarenheter från ledarskap i kris, hur man kan klara det till synes omöjliga och arbetet med att uppnå hållbarhet.
Vi får höra om hur Polarbröd har rest sig ur askan efter att den nya produktionsanläggningen som de investerat 150 miljoner kronor i brann ner natten innan invigningen. Karin berättar också om hur ett besök i Almedalen och ett föredrag om “köttfri måndag” blev en provocerande start på ett långt hållbarhetsarbete och hur lärandet varit en viktig del på resan.
I veckans avsnitt av Logistikpodden får du också veta hur det går att uppnå hållbarhet i transportsektorn, vad en proteinstrategi är och vad kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har med det hela att göra.
Höjdpunkter i veckans avsnitt:
01:49 Hur började Polarbrödsgruppens hållbarhetsresa?
09:55 Mångfaldsjordbrukets utmaningar
14:33 Hållbarhet i transportsektorn
17:15 Krishanteringen kring den stora fabriksbranden
22:30 Hur katastrofen skapade gemenskap
Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com -
Idag så pratar vi om tillfredsställelse egentligen.
skapa levande ekosystemodla jordenäta sin egen skörd.ta det som inte längre har ett syfte och skapa ett syfte för det.
Tillfredsställelsen av att:Tess går igenom hur hon bygger hygelbäddar och kommer med ett stort avslöjande!
Mattias har byggt klart vedboden med återbrukat material.
Info om kommande avsnitt
Inom kort kommer vi diskutera nuläget i det som läckan från Tjernobyl i Pripyat orsakade. Västernorrland var ett av det mest drabbade områdena i samband med det radioaktiva nedfallet bestående bland annat av Cesium-137.
Olyckan inträffade 26 april 1986 och en hel del har hänt sedan dess.
Vi kommer diskutera hur Cs-137 lagras och sönderfaller samt ur det påverkar våra liv idag.
Har du en berättelse du vill dela med dig av om detta så kontaktar du oss på [email protected] eller på något annat sätt som du tycker fungerar.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.
Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna.
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :) -
I veckans avsnitt pratar vi om farliga ämnen! Först ut denna vecka är Ida som berättar om olyckan i Tjernobyl. Lucas berättar i sin tur om jordbävningen, tsunamin och olyckan i Fukushima.
Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på [email protected] eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sommaren 1988 väller flera tusen döda sälar in på Västkusten. En febril jakt på orsaken startar. Samtidigt kämpar Miljöpartiet för att ta sig in i riksdagen som första nya parti på 70 år.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Bara två år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl utbryter vad man tror är en miljökatastrof i havet. Efter en intensiv algblomning börjar flera tusen knubbsälar oförklarligt hosta och få lunginflammation.
Mer än hälften av de svenska knubbsälarna dör och forskarna står handfallna inför orsaken. Säldöden orsakar internationell uppståndelse – har miljöförstöringen gått för långt?
Samtidigt stundar valet till Riksdagen. För första och hittills enda gången är miljö den allra viktigaste valfrågan bland väljarna. Miljöpartiet De Gröna har för första gången en rimlig chans att komma in. Men hur påverkas de av att alla partier engagerar sig i sälfrågan? Och vad händer när sanningen om säldöden kommer fram?
En dokumentär av: Gustav Asplund
Producent: Martin Johnson
Produktionsår: 2017
