Sara Sällström Podcasts
-
I Mariestad har planerna på att bygga en batterifabrik för elfordon lett till en ovanlig massevakuering av fridlysta groddjur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Batterifabriken ska hjälpa oss att nå klimatmålet att begränsa den globala uppvärmningen. Samtidigt krockar byggplanerna med ett annat miljömål, det som handlar om art hindra att arter minskar och dör ut. Tusentals skyddsvärda salamandrar har nämligen hittats i området, och för att batterifabriken ska kunna byggas måste djuren flyttas till ett annat ställe. Men går naturen att ersätta på det här sättet?
Biologen Petter Bohman och miljökonsulten Sofia Pallander är två av de som jobbar med salamanderflytten. De berättar att det viktigaste med projektet är att ge djuren nya dammar att bo i, i stället för de som ligger mitt i det planerade fabriksområdet.Medverkande: Petter Bohman, biolog på Naturcentrum; Sofia Pallander, miljökonsult på Geosyntec; Bo Siggelin, medarbetare på Farmartjänst i Mariestad; Björn Brovik, miljöchef på Volvo Group.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Hur smarta är växterna? Kan man till och med säga att de är intelligenta? I forskning om så kallat växtbeteende upptäcks hela tiden nya saker som växterna kan göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen lyckades israeliska forskare spela in ett klickande ljud som tomatplantor ger ifrån sig när de blir stressade av torka eller någon skada. Det är bara ett exempel på hur vi hela tiden lär oss nya saker om hur växterna kommunicerar med och reagerar på sin omgivning
Velemir Ninkovic är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och studerar de molekyler som växterna producerar för att uppfatta och svara på sådant som händer omkring dem. Det ingår i ett forskningsfält som kan kallas för växtbeteende och som har tagit form de senaste 15 till 20 åren, berättar han.
Medverkande: Velemir Ninkovic, universitetslektor vid Institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Matthias Erb, professor vid Institutet för växtvetenskaper på Berns universitet. I programmet hörs också den italienske växtforskaren Stefano Mancuso från en TED talk-föreläsning, samt professor Lilach Hadany ur en forskningsvideo från Tel Avivs universitet.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.
Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.
Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.
På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Programmet är en repris från 28 nov 2022.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Länderna har enades till slut på FN-mötet COP15 om en plan för att rädda hotade arter. Hur ska de fina orden på papper bli till åtgärder som gör det lättare för djur, växter och svampar att överleva?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion. Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.
Medverkande:
Martin Emtenäs, journalist och författare
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Lova Eveborn - ungdomsrepresentant
Torbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Sara Sällström
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
På onsdagen inleds i Montreal ett stort FN-möte om biologisk mångfald. Målet är att nå fram till ett avtal för att hindra utrotningen av arter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter försvinner nu i en sådan hastighet att man talar om ett sjätte massutdöende. De fem tidigare i jordens historia skedde innan vi människor fanns, men det sjätte är det huvudsakligen vi som orsakar. Och i slutänden hotar artutrotningen vår egen överlevnad.
Mötet som nu inleds skulle hållits redan 2020 i Kina. Pandemin gjorde att det både sköts upp och flyttades. Nu är förhoppningen att länderna ska enas om nya mål för att rädda jordens arter, och dessutom förmå att uppfylla målen.
Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion i P1. Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare på mötet. Henrik Smith, professor i ekologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion Klotet
Kina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.
Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare: Gustaf Klarin
Producent: Camilla Widebeck
-
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.
Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.
Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.
Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?
Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark -
Kan företag och banker vara med och rädda hotade arter? Det hoppas biologer och ekonomer som nu samarbetar i ett nytt stort svenskt forskningsprojekt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allting vi tillverkar och utvinner för att leva får vi på ett eller annat sätt från det som finns på vår planet. Samtidigt hotas massvis av arter av det sätt vi producerar mat, prylar, värme och energi på. Gör vi ingenting åt det snabbt blir konsekvenserna stora för livet på jorden.
Men nu hoppas forskare vid såväl Lunds som Göteborgs universitet att företag och banker ska bli en drivande kraft bakom en samhällsomställning som kan vara med och rädda den biologiska mångfalden.Medverkande: Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på energibolaget Kraftringen; Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet; Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning vid Lunds universitet och programchef för Biopath; Viktor Elliot, forskare på företagsekonomiska institutionen och expert på banker och finans vid Göteborgs universitet.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] - Visa fler
