Per J Andersson Podcasts
-
Filmen "Boy from heaven" är Sveriges Oscarsbidrag, en berättelse om en fiskarson i Egypten som dras in i en livsfarlig maktkamp mellan politik och religion. Möt regissören Tarik Saleh i P1 Kultur idag
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ÄR KARRIÄREN ÖVER FÖR KANYE WEST?Det har alltid stormat kring musikern och artisten Kanye West, men för några veckor sedan gick han över gränsen på ett sätt som många bedömer är början till slutet för hans karriär och varumärke. Vår reporter Moa Lindstedt tecknar bilden av de senaste veckornas händelser, och har samlat röster om Kanyes framtid.
HAR FOTBOLLEN KIDNAPPATS AV QATAR?Hur är det möjligt att VM i fotboll 2022 hamnade i Qatar? En diktatur där homosexualitet är kriminellt, där män är förmyndare över kvinnor, där tusentals migrantarbetare dött kandidaturen byggde på mutor? Olof Lundh har skrivit boken "Templet i öknen", om idrottens förlorade ideal. Vår kritiker och fotbollsälskare Gunnar Bolin har läst.
KOLONISATÖRENS DRÖM OM DEN ÄDLE VILDENDen här veckan handlar OBS essäer om öar, som fantasi och verklighet. Idag riktar författaren Per J Andersson vår blick mot stilla havet, och berättar om fantasier som fått brutala följder.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Ulph Nyström -
”Det knakar i fogarna”, säger Per J Andersson, som inte är särskilt förvånad över att vi har så mycket tågstrul i Sverige. Felskyltningar, datatekniska fel, förseningar, inställda avgångar, nedrivna kontaktledningar, banarbeten, lokförarbrist. Det har hittills varit en ansträngd sommar på rälsen, något som SJ sedan tidigare varnat för. Så hur kan tågstrulet lösas? Hur kommer det sig att det återkommande är billigare med inrikesflyg än tåg i Sverige i förhållande till Sveriges mål om klimatneutralitet? Och är tågbiljetterna dyrare i Sverige jämfört med andra länder?
Gäst: Per J Andersson, redaktör på Vagabond och programledare för Räls i P1
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.
Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.
Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.
I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.
Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.
Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.
Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879
Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.
I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Visst gör det något med oss när vi är på resa, särskilt i ett annat land? Den här veckan pratar vi resehemlisar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hanna är passande nog på semester, istället gör Effie Karabouda Samir sällskap i studion. Dit kommer också Per J Andersson, resejournalist och grundare av resemagasinet Vagabond.
Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av?
Ring vår telefonsvarare och berätta efter pipet.
Telefonnummer: 08-7843300
Du kan också skicka vykort till:
P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad
Det går även bra att maila till [email protected].
-
Vad är det egentligen som gör tågresande så trevligt? Hur började tåghistorien? Och hur ska resandet på räls möta framtiden? De här frågorna hoppas vi att ni får svar i det här avsnittet där vi möter resejournalisten och författaren Per J Andersson, som ägnat år av sitt liv åt tågresande och en hel del åt tågtänkande.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Blomgren
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Pers bok "Ta tåget" kan du beställa som e-bok här: https://widget.publit.com/ordfront_1846/ta-taget/9789174415551
Foto Per J Andersson: Johan Marklund
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ta tåget till kontinenten. Javisst, men hur bokar jag biljetter och vilka tåg ska jag ta? I senaste avsnittet av vagabonds podcast försöker Vagabonds tågresefantast Per J Andersson besvara frågan tillsammans med Anton Trollbäck från All Aboard och Maria Unde Westerberg från Railtic, två nya tågbokningsresebyråer.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I säsongens sista avsnitt om att färdas långsamt. Hör om transsibiriska järnvägen, världens längsta tågresa, där tåget blivit ett hem för personalen. Och om hur man tar sig fram med tåg längre sträckor genom Afrika. Medverkar gör dokumentärfilmaren Anastasia Kirilova och fotografen Marcus Westberg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Per J Andersson
Producent: Pernilla Ståhl -
Om godståg. Hör om varför lastbilen konkurrerat ut godståget. Men i framtiden kanske godstågen tar över mer av trafiken. Hör också om amerikanska hobos som tjuvåkte under godsvagnarna, något som den svenska journalisten Ester Blenda Nordström också testade på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Per J Andersson
Producent: Pernilla Ståhl
