OS Podcasts

  • Emma Ribom återvänder till podden! Efter en fantastisk säsong med många fina framgångar kollade vi läget kring formen, träningen och hur det var att tävla i OS i vintras? Vi hinner också prata träningsvolym, bikarbonat och favoritpass.

    Tidsschema:

    01:00 Emma Ribom presentera sig

    06:50 Hur var det att tävla på OS?

    20:00 Träna och tävla med det starka damlandslaget

    21:50 Berätta hur en stor träningsvecka kan se ut?

    33:35 Vart ser vi dig härnäst?

    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

    Värdar

    Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig [email protected]

    Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]

  • Tommy Åström och Lasse Granqvist, tillsammans med Radiosportens Bengt Skött, ger mäktig mästerskapsmusik vi minns från olika VM och OS.
    Duplantis största stund med VM-Guld och världsrekord ”hemma” i USA. Men vad hände egentligen Miro Zalar när han missade en hel radiosändning?
    ”Sverige var ålderstigert och felmatchat.” Lasses EM-recension efter att nyss ha landat från ett fotbollsbubblande England.
    Och när är det äntligen dags för tenniskungen att kärleksbombas?

  • Detta är sommarpodden som funkar lika bra i hängmattan som IRL. Anna och Jörgen djupdyker i konsten att småprata och, därmed, leva längre. Åland växer och erbjuder numera Boba Grande, algbatterier, Bomarsund och en ständig tillväxt. Vi firar också att det är 70 år sedan lonkeron såg dagens ljus för första gången, tack vare eller på grund av OS i Helsingfors 1952.

  • Under OS 1912 i Stockholm blev deltagarna rekommenderade att undvika vatten. Istället drack man alkohol. Om kolhydratsladdning före långlopp och om hur mandelmassa ger energi åt en extremidrottare.

    I Menys sommarserie "Historien om" handlar det om mat i olika sammanhang, och hur våra matvanor förändrats över tid. I programmet hör du Gunde Svans skidtränare Pär-Åke Yttergård, multisportaren Björn Rydvall, idrottshistorikern Leif Yttergren, och kost-experten Ewacarin Sehlstedt på idrottshögskolan vid Umeå Universitet.Programledare är Henrik Brandt. Tekniker Magnus Kjellsson och producent Karin Grönberg.

  • I detta avsnitt pratar jag med Lars "Lord" Nelson. Smeknamnet Lord fick han efter sin enorma förstasträcka på OS i Sotji 2014 då herrarna tog guld. Lars tappade skidan men lyckades ändå växla i topp. Lars är en intressant man som lade skidorna på hyllan tidigt, dock åker han fortfarande mycket skidor på motionsnivå. Han driver idag ett eget företag där han kan nyttja sitt stora intresse programmering med sina kunskaper och kontakter inom skidåkningen och idrotten. Lars berättar att han haft intresse för programmering lång tid och är något av en uppfinnarjocke. När lagkamraterna analyserade teknik på kvällarna satt Lars och programmerade träningsdagböcker, väderstationer mm.


    Avsnittet handlar en hel del om att klara övergången från att vara elitidrottare till ett mer normalt liv och arbete. För många elitidrottare kan det bli tomt efter karriären samt att man förlorar sin identitet vilket kan vara jobbigt. Lars berättar om sin utbildning under karriären och drivet och entreprenörskapet efter karriären.


    Lars ger också sin syn på det aktuella ämnet kring landslaget och den modell man har idag samt de avhopp som skett. Tycker det blev en intressant diskussion.


    Mycket bra avsnitt med en ödmjuk entreprenör som jobbar för bättre digitala möjligheter.


    Stort tack Lars för det härliga avsnittet och stort lycka till med dina utmaningar i framtiden.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Alpinstjärnan om hur tävlingsdjävulen både skapat en brinnande drivkraft och satt krokben.

    Vid OS i Peking i vintras höll hela Sverige andan när Sara Hector äntligen vann sin första guldmedalj i storslalom efter ett drygt decennium som professionell åkare.Det var det första svenska guldet på damsidan i storslalom sedan 1992. Hon har åkt skidor sedan barnsben, debuterade i världscupen 2009 och tog sin första världscupseger 2014.Sara Hector om sitt Sommarprat: I mitt Sommar berättar jag om hur tävlingsdjävulen i mig har skapat brinnande drivkraft och mod att gå min egen väg, men också hur den satt krokben för mig. Välkommen in i hjärnan på ett slalomproffs!Producent: Erica DahlgrenVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

  • Utrikeskrönikan, 14 juli 2022.

    Parma, torsdag.Det är Frankrikes nationaldag idag och jag är i Italien och reser runt i ett landskap pinat av torka och missväxt.Men till kvällen kommer jag vara tillbaka i Paris och få njuta av ett vackert upplyst Eiffeltorn och ett storslaget fyrverkeri som troligtvis kommer att gå i tricolorens färger blått, vitt och rött, ja ni vet - frihet, jämlikhet, broderskap.Men det emblematiska Eiffeltornet. Det under första världskriget vaktande tornet när radiotelegrafer opererade därifrån för att kunna förse militären med viktig information om fienden. Det mår ju inte så bra just nu. Det rostar, färgen flagar och släpper och trots att man lägger ner hundratals miljoner kronor på att måla om det inför OS om två år så pågår en parallell diskussion om det ens hjälper. Är allt bara kosmetiska förbättringar som döljer större problem.Är det även det som håller på att hända politiskt i Frankrike är min stillsamma fundering?Det är alltid svårt att sia om framtiden men någon som gjort det till sin huvudsak är Michel Houellebecq. Den franske författare som nästan har popstjärnestatus trots eller kanske tack vare sitt slitna yttre och sin sarkastiska framtoning. I början av året kom han ut med en ny roman på drygt 700 sidor. Där gestaltas nästa presidentval 2027 en sorgligt korrumperad historia där Emmanuel Macron som inte är namngiven men igenkännbar försöker manövrera sig till en tredje period som president vilket är mot konstitutionen. Motkandidaterna finns längst ut till höger och har sina förebilder även de i verkligheten.En stor del av Anéantir som boken heter och som betyder ödelägga eller förinta är också en uppgörelse med fransk sjukvård som beskrivs som mekaniserad och avhumaniserad utan patientens bästa i fokus. En diskussion som också pågår på riktigt för fullt i Frankrike just nu. Lägg till i romanen en serie cyberterroristattentat, svidande kritik mot nyliberalism och en längtan till eviga värden som inte handlar om pengar och konkurrens så har ni några av huvudspåren i Houellebecqs berättelse.Mot den bakgrunden är Eiffeltornet som rostar, och krackelerar medan man drar på några lager färg en ganska passande metafor.För att återgå till verkligheten. Kommer Macrons framtidsoptimistiska mittenallians klara av att navigera och balansera mellan högernationalister på ena sidan och vänsterkoalitionen Nupes på andra sidan. Det medan franska folket blir allt otåligare. Man delar ut matkuponger i ett av Europas rikaste länder. Och nya strejker blossar upp hela tiden.Helt enkelt hur bra mår republiken kommer ytan hålla eller krackelera.Cecilia Blomberg, Parma [email protected]

  • Tänk om drömmarna inte berättar om det som har varit utan det som ska komma, att vi inte är uppmärksamma nog i vår verklighetsregistrering. Författaren Nabokov antecknade 64 drömmar 1964. Slog de in?

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen den 10 januari 2019.När man uppnått en viss ålder är drömmarna mycket mer intressanta än livet. I gryningen vaknar man, försöker förgäves få tag i en flik av det där märkliga följet som just passerade, eller stanna ytterligare en stund i de okända men ändå så bekanta rum där man just stigit in. Och vem är den där snygga främlingen som också missade tåget? Den 14 oktober 1964 på det hotell i Montreux i Schweiz där han hade bott i tre år och skulle bo i ytterligare 13, ända fram till sin död, så inledde författaren Vladimir Nabokov tillsammans med sin fru Vera, ett experiment som varade fram till den 3 januari året efter, i sammanlagt 80 nätter. Varje morgon strax efter att de hade vaknat så skrev han ner vad de mindes av sina drömmar. De följande dagarna såg de sig omkring för att hitta något i verkligheten som anknöt till drömmarna som de hade registrerat. Det blev 118 handskrivna indexkort med 64 drömmar som nu förvaras på New York Public Library och som hamnat i boken "Insomniac Dreams" skriven av litteraturprofessorn och Nabokovkännaren Gennady Barabtarlo.Och vem är den där snygga främlingen som också missade tåget? Meningen med experimentet var att testa en teori av flygplansingenjören och filosofen John Dunne som han hade utvecklat i sin bok "An experiment with time" 1927, i vilken han menar att drömmar kan vara förutsägande lika väl som de relaterar till det förflutna, de kan alltså säga oss något om det som ska komma vilket ger en tillfredsställande förklaring till deju vu-upplevelser, känslan av att har jag inte varit här förut? Jo, du kan ha varit här förut! I drömmen. Tiden går ju också bakåt utan att vi märker det för vi inte är uppmärksamma nog. Världen är utsträckt i tiden men vi kan inte se den framtida delen i vaket tillstånd. En senare händelse kan således leda till en tidigare dröm. Ofta är drömmarna sammansmältningar av bilder från det förflutna och bilder från framtiden, menade Dunne.Nabokov kunde inte sova. Hela sitt liv hade han lidit av sömnlöshet och nu vid 65 års ålder hade han dessutom prostataproblem vilket ledde till att han måste upp på toaletten flera gånger per natt. Han tog insomningstabletter och han tog fler tabletter mitt i natten och ibland lyckades han inte slumra till förrän framåt morgonkvisten. I rummet intill på hotellet där de alltså bodde permanent där sov hans fru Vera, som han hade träffat i Berlin redan på tjugotalet efter han hade flytt från revolutionens Ryssland och som han varit gift med allt sedan dess. Tillsammans hade de flackat över kontinenterna, Vera skrev också men la sin författarkarriär på hyllan och skrev fortsättningsvis ut Vladimirs dikterade manus på maskin. De hade en son Dmitri som nu var vuxen.Vad kom då ut av dessa 80 nätters nedskrivna drömmar? Tilläggas ska att Nabokov var en övertygad och ettrig icke-Freudian som så fort han fick chansen gav Freud och hans omedvetna och hans drömtydningar en känga, skrev i sina memoarer att han förkastade Freuds vulgära, sjabbiga, fundamentala medeltida värld med dess absurda sökande efter sexuella symboler. Så på de 118 indexkorten hittar man inte heller några tolkningsförslag. Enligt Dunnes teori skulle man däremot söka bland händelserna de kommande dagarna för att hitta drömmens så att säga omvända källa.Det är som när man skalar ägg och först bara får tag i en liten, liten bit.Om du som jag är mer intresserad av metoden än av Nabokov kan man här lära sig att ha anteckningsbok och penna under kudden, och innan man ens tittar upp och tänker på något annat försöka minnas den bortflyende drömmen. Om du inte kan minnas hela försök åtminstone få tag i en enskild episod med så många precisa detaljer som möjligt, även om de kan tyckas som bisarra obetydligheter. Det kommer att leda till fler, det är som när man skalar ägg och först bara får tag i en liten, liten bit. Varje kväll, uppmanade Dunne, ska man dessutom gå igenom hela det nedtecknade drömmaterialet. Det var inte undra på att Nabokov ledsnade.För det gjorde han och det blev alltfler blanka kort bland alla drömfragment med fjärilshåvar, tågresor och borttappat bagage, tjusiga främlingar som talade ryska, trivial erotik som han sällan preciserade och återvändande döda föräldrar. Om han någon gång hittade en redan drömd händelse där ute i verkligheten var det i ett teveprogram tre dagar senare. Lite småtråkigt kanske.Men nu är det på detta vis att universitetsprofessorn Barabtarlo i efterhand sett att vissa av Nabokovs drömmar slog in först in efter hans död. Bland annat en där en rysk kvinna frågar honom om han trivs här i S:t Martin, och han i drömmen rättar henne och säger: Inte i Martin utan i Mentone, men 13 år senare kommer han att kremeras i S.t Martin begravningscenter. En sorts postmortem-profetia som nog Nabokov hade gillat menar Barabtaralo även om den går emot Donnes idé att en dröm bara har ett par dagar på sig. Ofta nog kan inte heller Nabokov härleda exempelvis en museidröm han har haft där han äter jord fast han redan har skrivit en novell om saken på trettiotalet. Den somnambula byrån försummar ett och annat, som han själv konstaterar i en dröm. Vilken tur att någon annan har tagit sig an detta arbete.För det är svårt att berätta om sina drömmar för andra människor i vanliga livet och förvänta sig att de ska upprätthålla intresset och inte börja flacka med blicken och faktiskt nicka till. Drömmar är kanske något man bör hålla för sig själv, hemligheter som inte tål alltför mycket allmänt plockande, man är ju själv både drömmaren och författaren, tolkaren, envar har sin egen drömfabrik men hur många kan det egentligen finnas? Nabokov gjorde underavdelningar av sina, arbetsdrömmar, undergångsdrömmar, erotiska och hjärtskärande, barndom och framåtsyftande osv.18 november 1964 drömmer Nabokov om den svåra bronkit som ska orsaka hans död tretton år senare.Jag måste säga att Vera Nabokovs drömmar är mer detaljerade, oväntade och mer spännande att läsa vare sig de nu slog in eller inte. Hon släpps ut från ett portugisiskt fängelse fyra gånger. Går barfota med bebisen Dimitrov på sådana kullerstenar som finns i S:t Petersburg i en sorts atmosfär av inkvisitionen, drömmer om illegala OS-deltagare i sjönöd och ryska admiralskor och sprickor i golvet det trots allt går att skyla över med mattor. Intressant är att det då pågående OS alltmer letar sig in i bådas drömmar där på hotellet tillsammans med en och annan föreläsningsdröm, tillbaka i skolbänken utan att kunna läxan, som i en Bergman-film. Klockan är halv elva, döda kusiner, mamma ska med tåget, Vladimir misshandlar en man som kollar för djupt i Veras urringning, drömmer att han ska skriva ner allt det här. Eller diktera det för Vera. Lager på lager av falska uppvaknanden.När jag läser om det här drömexperimentet slås jag av att det som så ofta hos exilmänniskor finns en längtan nedlagd i stenarna, gatorna, släktingarna, husen. Att redan innan avresan fanns avresans konsekvenser där. Det är lite som hos Duras redan i Trouville saknade jag Trouville, typ. Jag tror att Duras också skriver att det som sker mellan två människor i drömmen förändrar relationen mellan de människorna i det vakna livet. Och då är det ju som om dessa två världar, drömmens och den vakna tidens, inte bara är parallella utan överlappar varandra.18 november 1964 drömmer Nabokov om den svåra bronkit som ska orsaka hans död tretton år senare. Men redan 1916, då han är sjutton år, drömmer han att hans onkel Vasili, vars förmögenhet som han strax innan fått ärva och som sen sveptes bort av ryska revolutionen, säger att han ska återvända till honom som Harry och Kuvyrkin. Vilket slog in 42 år senare då Harris and Kubrick Pictures gav Nabokov en gigantisk summa pengar för filmrättigheterna till romanen Lolita.I sin dagbok skriver han 1951: Tiden står helt stilla. Vi upplever att den rör sig bara för den är mediet där växande och förändring tar plats eller där saker upphör, som stationer. Och någon annanstans: Tänk om allt bara är en ond dröm och jag kommer att vakna upp på en gräsmatta nära Prag.Det kan vara dags att ta en liten tupplur, eller mikrosömn som det väl heter numera. Låt inget störa efter uppvaknandet. Betänk att drömmarna kan slå in efter döden. Du har bara ingen som kommer att ta sig an dem men det kan vara så att allt redan har hänt. Eller som min äldste son till sin moders häpnad konstaterade redan när han var 4 år: Tänk om alla de roliga dagarna bara är en dröm och det är de tråkiga som är livet.Katarina Wikars [email protected] Dreams. Experiments with time by Vladimir Nabokov. Edited by Gennady Barabtarlo (Princeton University Press) .

  • Förbundskapten Martina Aronsson förklarar varför medaljmål är kass, vad som var bäst och sämst på VM, varför EJM är jätteviktigt, var något annat än solen starkt på SM i Linköping och vilka platser kan man knipa mot OS i Paris 2024. Och mycket mer. Lyssna! #snabbanan

  • I detta samtal pratade jag för första gången i Vintersportpodden med en backhoppare. Frida Westman är 21 år och är Sveriges stora framtidsnamn inom backhoppning. Frida var med på OS 2022 i Peking och kom på 16:e plats, hon slutade som 13:e tjej i totala Världscuppen och hade 6 st topp 10 placeringar den gångna säsongen. Mycket imponerande. Men i samtalet berättar Frida om sina planer och målsättningar i framtiden och det finns inga tvivel på att hon vill nå och etablera sig i den absoluta världstoppen.


    Frida är uppväxt i Örnsköldsvik, redan som 18 åring flyttade hon till Norska Trondheim då förutsättningarna i Ö-vik inte var optimala. Nu har hon perfekta förutsättningar med tränare, lagkompisar och backar för att få den utvecklingen hon vill.


    Jag tycker det var mycket intressant att prata om Svensk backhoppning, varför kvinnor fick börja tävla i Världscupen och OS så sent, regelverket inom backhoppning och hur en backhoppare tränar fysträning och teknikträning. Frida gav verkligen en bra bild som gav mig en helt annan förståelse för backhoppningen samt vad som krävs för att nå världstoppen. Frida var första Svensk på 28 år att delta i ett OS samt första kvinna i Sverige att delta i ett OS i Backhoppning.


    Det ska bli mycket roligt att följa Frida på hennes resa mot hemma VM i Falun 2027. På vägen dit har hon VM 2023, VM 2025, OS 2026 och sedan VM på hemmaplan 2027. Vi pratade hur hon och Svensk backhoppning kan och ska dra nytta av ett hemma VM och vilken betydelse framgångar från hemmaåkare har för att det ska bli en folkfest.


    Stort tack Frida för att du delade med dig av hur din satsning ser ut och stort lycka till med din satsning. Jag är övertygad att jag får stå i Falun 2027 och se Frida flyga långt och ta mot den ädlaste valören på torget i Falun!


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Skidikonen om sina rädslor och om hur hon jublat över bakslag och smärta.

    Charlotte Kalla lärde sig åka skidor som sjuåring. Under 15 år i världseliten har hon samlat på sig 22 mästerskapsmedaljer, varav tre guld i OS och VM, fått Bragdguldet och Jerringpriset samt utsetts till Hedersdoktor vid Luleås tekniska universitet. Hon pensionerade sig i vintras.Charlotte Kalla om sitt Sommarprat: När jag blickar tillbaka ser jag att jag varit modig en hel del i mitt liv. Modig att välja annorlunda, min egen väg. Jag berättar om vilka rädslor det för med sig att själv stå ansvarig ifall det inte lyckas och hur jag jublat över bakslag och smärta. Jag berättar också om den där dagen uppför slalombacken och varför hederlighet och hårt jobb betyder så mycket för mig.Producent: Sara JohanssonVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

  • Del 2 av och med Bengt Johansson.

    Totalt vann herrlandslaget 13 medaljer vid 16 mästerskap under Bengt Johanssons ledning. Bland annat var han med om att bli världsmästare två gånger, 1990 och 1999, och Europamästare fyra gånger; 1994, 1998, 2000 och 2002. Det enda mästerskapet som laget inte tog guld vid var vid de olympiska spelen (OS), trots att laget totalt bara förlorade tre OS-matcher på tre mästerskap. Det var de tre OS-finalerna 1992, 1996 och 2000.

    Varför lyckades landslaget inte vinna OS-guld?

    I programmet träffar vi spelare, ledare, förbundsfolk och SOK:s Gunilla Lindberg.


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Del 2 av och med Bengt Johansson.

    Totalt vann herrlandslaget 13 medaljer vid 16 mästerskap under Bengt Johanssons ledning. Bland annat var han med om att bli världsmästare två gånger, 1990 och 1999, och Europamästare fyra gånger; 1994, 1998, 2000 och 2002. Det enda mästerskapet som laget inte tog guld vid var vid de olympiska spelen (OS), trots att laget totalt bara förlorade tre OS-matcher på tre mästerskap. Det var de tre OS-finalerna 1992, 1996 och 2000.

    Varför lyckades landslaget inte vinna OS-guld?

    I programmet träffar vi spelare, ledare, förbundsfolk och SOK:s Gunilla Lindberg.


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Låt oss presentera ett riktigt superavsnitt! Där vi hade den stora äran att få intervjua Torgny Mogren i podden. 


    Vi går igenom allt från uppväxten i Hällefors till skidgymnasiet i Järpen och också senare livet som professionell skidåkare.

    Vi går in på största framgångarna med OS-guld samt VM-guldet på hemmaplan i Falun, med hysterin kring det. 


    Vilka var faktorerna som gjorde Torgny till en skidåkare på världsnivå? Och hur tränar skidåkarna i landslaget idag jämfört med på Torgnys tid. 


    Ta även del av Torgnys tuffare tid med både långvarig Covid och en akut hjärtoperation som helt kastade om vardagen. 


    Även endel spännande prat kring alla de tv-produktioner Torgny medverkat i såsom Mästarnas Mästare, Superstars, Stjärnor på is m.m, mycket intressant lyssning! 


    Torgny Mogrens Instragram


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Oskar Rozenberg var Sveriges medaljhopp i OS förra året men snubblade lite på mållinjen. Vi pratar med den dubbla världsmästaren om den mentala pressen, sponsorer som ställer krav, vägen till de Olympiska spelen, korsbandet som gick av och hur allt började för Oski.

    Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Torbjörn Averås Skorup