Mikael Timm Podcasts

  • Varför har författaren Michel Houellebecq blivit så stor och är kritiken som finns mot honom sann? P1 Kultur tar hjälp av författaren och översättaren Kristoffer Leandoer för att reda ut.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    För ett år sedan kom Michel Houellebecqs roman "Förinta" ut i Frankrike och sedan några veckor tillbaka finns nu också Sara Gordans svenska översättning författarens senaste tegelsten. Michel Houellebecq har närmast rockstjärnestatus, varje ny roman kringgärdas av en tydlig mediestrategi med läckor och skvaller. Och hans romaner säljer som smör, inte minst hemma i Frankrike.

    I Houellebecqs romanvärld brukar huvudpersonen vara rätt alkoholiserad, kedjerökande, cynisk, misogyn och rasistisk och med en rejält skev syn på sex. En rad karaktärsdrag författaren själv brukar beskyllas för trots att han nu undviker den mediala offentligheten.

    P1 Kultur har bjudit in kritikern, författaren och översättaren Kristoffer Leandoer. Han ger oss en sammanfattande analys av ett av vår tids stora författarskap och bedömer Houellebecqs aktuella formkurva. Är hans glansdagar i rampljuset över i och med romanen "Förinta"?

    REPORTAGE: BILDNINGSRESAN – ROM

    Reportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med Mikael Timm dit alla vägar bär - till Rom.

    ESSÄ: ASTERISKEN - SPRÅKETS KLARASTE LYSANDE STJÄRNA

    Asterisken är en krumelur som svävar lite över de andra. Ett tecken som både förmedlar känslor, sträcker sig mot evigheten och lever sitt eget liv. Det menar i alla fall journalisten Anna Thulin i den tredje delen av OBS serie om skiljetecken.

    Programledare: Cecilia Blomberg
    Producent: Anna Tullberg

  • P1 Kultur skärskådar Lars Noréns femte dagbok och en ny utställning och dokumentärfilm kring Lars Norén.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"

    Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.

    NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKEN

    I dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.

    NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERK

    Självklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mattias Berg

  • Vi skärskådar hans femte dagbok och en ny utställning och film kring Lars Norén.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    NORÉN 1: FILM OCH UTSTÄLLNING PÅ NATIONALMUSEUM OM "STILLA LIV"

    Lisa Bergström intervjuar Bobo Ericzén, mångårig vän till Lars Norén - som sammanställt en ny utställning på Nationalmuseum kring Noréns ordlösa föreställning "Stilla Liv". Dessutom har han regisserat en dokumentärfilm om föreställningen.

    NORÉN 2: FEMTE OCH SISTA DAGBOKEN

    I dag utkommer också Lars Noréns sista dagbok postumt. I studion finns kritikerna Mikael Timm och Sara Abdollahi, som har närläst boken.

    NORÉN 3: KLASSIKERN OM ETT AV HANS STORA TEATERVERK

    Självklart vill vi också syna Lars Noréns teatergärning lite närmare. Därför kommer även just Sara Abdollahis Klassikern om hans ikoniska föreställning "Personkrets 3:1". Tidigare sänd vintern 2021.

    KULTREGISSÖREN JOHN WATERS I NÄRBILD

    Den nu 76-årige regissören, som bland annat gjort filmerna "Hairspray" och "Polyester" ägnas en stor retrospektiv på Cinemateket. Sveriges Radios USA-korrespondent och filmkritiker Roger Wilson berättar om varför han drabbades av John Waters redan som tonåring - och hur han nuförtiden hyllar honom om somrarna.

    ROMANPRISET: VI EFTERLYSER BOKCIRKLAR I ÖSTERGÖTLAND OCH PÅ GOTLAND

    Kulturredaktionens Nina Asarnoj, som producerar Romanpriset, kommer till studion och tipsar om hur just er bokcirkel kan bli känd i riksradio. Dessutom ger hon ett tittips inför helgen.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mattias Berg

  • Den franska författaren Annie Ernaux är 2022 års Nobelpristagare i litteratur. Följ med från tillkännagivandet i Börshuset i Stockholm till kommentarer och analyser från våra litteraturexperter. "En cool författare", utbrister Sveriges Radios Louise Epstein.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I en studio i Stockholm sitter Marie Lundströms från Lundströms bokradio, Louise Epstein från talkshowen Nordegren & Epstein, kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg, tidigare Frankrike-korrespondenten och kritikern Cecilia Blomberg, samt Mikael Timm, litteraturkritiker tillika mångåriga medarbetare på Sverige Radio.

    I en studio i Malmö sitter förläggaren Per Bergström och författaren och litteraturkritikern Niklas Qvarnström.

    Uppläsare av pristagarens texter är skådespelaren Alexander Salzberger.

    Programledare: Gunnar Bolin
    Producent: Ulph Nyström

  • Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med till Mikael Timms Rom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Alla vägar leder till Rom, den eviga staden som det tar år att lära känna – om det ens går. Här blandas alla tider. Varje ny generation bygger staden med stenar de föregående lämnat efter sig.

    Mikael Timm tar oss med på en stadsvandring mellan antikens och fascismens byggnader i sällskap med arkitekt Bengt Rönnhedh. 

     

     

  • Mikael Timm om den tyske konstnären Anselm Kiefers berömda skulptur Bok med vingar. Den är en publikmagnet som lockat museibesökare, fotograferats otaliga gånger och inspirerat till emojis.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vem hade kunnat tro att den flitige Anselm Kiefer som studerade latinska språk och juridik på 60-talet skulle blir en av efterkrigstidens mest omtalade konstnärer. Och förmodligen den med störst ateljé: 35.000 kvadratmeter utanför Paris.

    Hans konstverk finns i museer världen runt: jättelika oljemålningar av krigslandskap, träsnitt av landskap och blommor, installationer med störtade flygplan och sjunkna u-båtar. Och så hundratals målningar, och skulpturer som på ett eller annat sätt föreställer böcker.

    En av Kiefers mest älskade verk är Bok med vingar från 1992. De stora änglavingarna ger bokfågeln en vingbredd på drygt 5 meter. Den ser ut att kunna lyfta, den skimrar. Ändå är till största delen gjord av bly, Kiefers favoritmaterial.

    Kiefer har sagt att skulpturen är en symbol för lärande, för överföring av kunskap. Och tillagt att han gör sina böcker för att orientera sig i myterna.

    Kanske har den bevingade boken har en direkt koppling till Anselm Kiefers barndom. Han föddes 1945 och växte upp i ruinerna efter kriget och har flera gånger berättat om sina minnen av att leka med allt trasigt som låg i ruinerna.

  • Mikael Timm recenserar Lina Rydén Reynols diktberättelse Använd dem som ni vill för poesikritiksajten Örnen och Kråkans publik. Recensionen är originalpublicerad på sajten som står under ansvarigt utgivarskap. Läs mer om aktuell poesi på svenska på www.ornenochkrakan.se

  • Serietidningen Fantomen hade stora försäljningsframgångar under 1970-talet. Men bakom superhjälten i blå trikå dolde sig en vandrande vålnad med starka vänstersympatier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hör serieforskaren Robert Aman, aktuell med boken "När Fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå", och serieskaparen Magnus Knutsson som skrev många av Fantomens äventyr på 70-talet.

    KRIGETS BILDER - HRAIR SARKISSIAN OCH PAUL HANSEN

    Hur fångar man ett krig i bilder? Hur hanterar man som bildskapare att närma sig platser och människor som är djupt traumatiserade? Möt två fotografer som valt helt olika förhållningssätt och arbetsmetod - konstnären Hrair Sarkissian, aktuell med utställningen "The other side of silence" på Bonniers Konsthall, och Paul Hansen, bildjournalist på Dagens Nyheter.

    JAMES JOYCE "ULYSSEUS" - VIND, VATTEN OCH MUSIK

    Ett av världslitteraturens mest centrala verk - varför ska vi läsa den idag? P1 Kulturs kritiker Mikael Timm guidar dig in i romanen om en alldeles speciell, vanlig och magisk dag; den 16 juni 1904. En text som försöker fånga livets flod, fylld av stark musikalitet och en svalkande aftonbris.

    Programledare: Lisa Bergström

    Producent: Ulph Nyström

  • Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mikael Timm som väljer eller blir kanske snarare vald. Veckans ord är medlem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ledamot, ansluten, representant, intressent, deltagare, anhängare?

    Anhängare…

    Hmm.

    Ja, något av detta stämmer säkert. Denna vecka inser jag att jag lever mitt liv mellan tillstånden ansluten och anhängare. Nu senast har jag blivit medlem i Nato. Utan att skicka in anmälningsblankett visserligen, men så är det med föreningar nu för tiden. Man blir med utan att göra något alls. Om detta kunde man säga något elakt men kanske visar det att vi lever i den bästa av världar. Man får liksom livsidentiteten till skänks utan att behöva gå i analys eller göra något jobbigt. Någon okänd vill en väl utan att man ens bett om det.

    Man är inte ensam utan med i en större, må vara svåröverskådlig gemenskap. Man är medlem. Vilket betyder att man hänger ihop med omvärlden.

    Hmm

    Om allvarliga ting bör man tala lättsamt. Jag är föga intresserad av Nato men noterar att i debatten om Nato så har Marx citerats flera gånger. Ja, inte han med skägg utan han med mustasch. Groucho alltså. "I refuse to join any club who would have me as member". Jag vill inte bli medlem i den förening som accepterar mig som medlem", sade Groucho Marx. Ungefär. Rent biografiskt var det en elakhet riktad mot folk i Los Angeles som ville vara med i country clubs, men det är alltså allmängiltigt.

    Vi är alla medlemmar, Vi är alla anslutna varken vi vill eller ej.

    Själv är jag, ja, förutom i Nato, medlem i ett otal organisationer: båtklubbar, cigarrklubbar, olika yrkesorganisationer, bostadsföreningar, vinklubbar, ännu fler båtklubbar, bilklubbar och inte minst massor med klubbar som har med konsumtion att göra. Jag är till och med medlem av en slags hårschampoklubb tror jag.

    Vid enstaka tillfällen händer det att jag upplever detta som stressande. Jag menar en organisation som företräder mig vill något motsatt till en annan organisation som jag också tillhör.
    Bägge föreningarna vill mitt bästa. Men ändå.

    Milan Kundera, vars fanclub jag förstås tillhör, skrev någon gång om bli tillskriven olika identiteter: jag är konsument, boene, trafikant, väljare, och så vidare.

    Kundera ironiserade men jag försöker vara lite avspänd inför all denna organiserade välvilja. Så fort någon – vanligtvis en kassör – frågar om jag vill vara med i deras klubb svarar jag entusiastiskt "ja"! Vad klubbens syfte är betyder föga.

    Alla klubbar har samma mål: att undvika, ja, att upphäva kaos. Blir personen som registrerar medlemmar lite misstänksam över mitt snabba stöd säger som Groucho:

    "Detta är mina principer. Om ni inte gillar dem har jag andra!"

    Men medlemskap räcker bara så långt. Kaos är starkare än stadgar. När jag möter någon verkligen är en principfast anhängare eller motståndare till något betänker jag ett annat av Grouchos ord:

    "Hemligheten med livet är ärlighet. Kan Du fejka det, så fixar du allt."

    Så jag får nog gå med i FFF – föreningen för fejkare. Eller så bildar jag den själv. Ja, Du som lyssnar till detta är automatiskt medlem.

  • Serietecknaren och författaren Lisa Wool-Rim Sjöblom gästar P1 Kultur för att berätta om sin nya reportagebok i serieformat, "Den uppgrävda jorden", som bygger på hundratals timmar intervjuer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    TUFFA VILLKOR FÖR MUSIKER I TV-STREAMINGBRANSCHEN

    Maffiametoder, tvångsavtal och svartlistning är ord som återkommer i en granskning som P3 Nyheter har gjort av arbetsvillkoren och de ekonomiska villkoren för kompositörer som skriver musik för film och tv. P3 Nyheters reporter Irma Eneroth kommer till P1 Kultur för att berätta mer om granskningen, tillsammans med kompositören Jean-Paul Wall som arbetat i branschen i många år.

    KAN KONST OCH MÅLERI HJÄLPA BARN PÅ FLYKT?

    I ett nytt konstprojekt i Malmö får barn som flytt från krigets Ukraina gå på målerilektioner hos konstnären Marharyta Podlypska. Vår reporter Amanda Lindström har träffat barnen när de målar.

    VECKANS ORD: MEDLEM

    Varje vecka väljer en medarbetare här på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mikael Timm som väljer - eller blir kanske snarare vald. Veckans ord är medlem.

    "SOM FAN LÄSER BIBELN" – PREMIÄR FÖR NY PROGRAMSERIE I P1

    "Som fan läser Bibeln" heter en lite annorlunda bokcirkel, som programleds av Thella Jonsson och Lollo Collmar. Tillsammans med kända och okända gäster tar de i en serie program sig an det finaste, det fulaste, det som stör, skaver och inspirerar med den stora boken. Thella Jonsson besöker P1 Kultur för att berätta mer.

    ESSÄ: FOLKVILJAN OCH JURYRÄDDNINGEN

    En lagtext kan aldrig ta höjd för alla konflikter och situationer som kan uppstå. Så hur gör man då för att undvika ett samhälle som styrs av bokstavstro? I dagens OBS-essä berättar skribenten Vincent Flink Amble-Naess om den så kallade "juryräddningens" viktiga roll i den amerikanska historien.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Felicia Frithiof

  • En av Sveriges mest produktiva, och på sin tid mest folkkära författare, har avlidit.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Namnet är Per Gunnar Evander och utöver sina 30-talet romaner arbetade han med både tv och film.

    Han var även en av landets mest förekommande och populära Sommarpratare i Sveriges Radio.

    Kulturjournalisten Mikael Timm kommer till studion för att berätta om Evanders många ansikten.

    Vi har även med kulturjournalisten och kritikern Ingrid Elam på telefon.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mattias Berg

  • I år är hela tre svenska regissörer, av sammanlagt drygt tjugo, med och tävlar om Guldpalmen på filmfestivalen i Cannes. Det är flest någonsin i festivalens 75-åriga historia.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    De tre svenska regissörerna är Ruben Östlund, som fick Guldpalmen 2017, som i år tävlar med filmen "Triangle of Sadness". Dessutom Tarik Saleh med "Boy from Heaven" och Ali Abassi med dansk-svenska filmen "Holy Spider". P1 Kulturs Emma Engström är på plats på festivalen med gäster och röster.

    FÖRFATTAREN PER GUNNAR EVANDER HAR GÅTT BORT

    En av Sveriges mest produktiva, och på sin tid mest folkkära författare, har avlidit. Namnet är Per Gunnar Evander och utöver sina 30-talet romaner arbetade han med både tv och film. Han var även en av landets mest förekommande och populära Sommarpratare i Sveriges Radio. Kulturjournalisten Mikael Timm kommer till studion för att berätta om Evanders många ansikten. Vi har även med kulturjournalisten och kritikern Ingrid Elam på telefon.

    OBS: OM DEN SVÅRA KONSTEN ATT BJUDA GENIER PÅ MIDDAG

    Det finns middagar och så finns det middagar. Och den som hölls i Paris, i dag för exakt hundra år sedan samlade bland andra Pablo Picasso. Stravinskij, Den ryska baletten, Joyce och Proust. Tanken var att samla några av modernismens främsta konstnärer, kompositörer och författare i samma rum under en oförglömlig kväll - och det blev det. Oförglömligt, men på ett annat sätt än vad som var tänkt. Litteraturkritikern Annina Rabe tar oss med tillbaka till Paris 1922.

    Programledare: Lisa Bergström.
    Producent: Mattias Berg.

  • Den aktuella TV-serien om brottslingen Clark Olofsson väcker reaktioner. "Baserad på sanningar och lögner enligt seriens skapare -- hur påverkar den blandningen historieskrivningen? Och varför tycks vi just nu vara så intresserade av att blanda fakta och fiktion?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Samtal med medieforskaren Ester Pollack som doktorerat i kriminaljournalistik.

    NY MUSIK MED HURULA

    Artisten Robert Hurula har på senare år etablerat sig som ett av landets absolut största rock-namn – åren 2019, 2020 och 2021 är det han som gått hem med statyetten för "Årets rock" från Grammisgalan. På fredag släpper han sitt femte studioalbum: "Ingen är kär i år och andra sånger". Robert Hurula är gäst i dagens P1 Kultur.

    VECKANS ORD: SCHLAGER

    Den här veckan ser kulturredaktionens Emma Engström hur en utskälld kulturyttring blivit bärare av samtidens brännande frågor. Veckans ord är "Schlager".

    CÉLINE AKTUELL MED NY ROMAN – 60 ÅR EFTER SIN DÖD

    Ett sedan länge försvunnet manus är nu en litterär sensation i Frankrike: Det är ett hittills opublicerat verk av författaren Louis Ferdinand Céline som kommit ut: "Guerre". Boken har tryckts i stora upplagor och recensionerna är översvallande . Samtal med vår kritiker Mikael Timm.

    ESSÄ: BÖR SLUMPEN AVGÖRA OM MAN SKA BLI MAMMA?

    Att sakligt reda ut argumenten för huruvida man bör skaffa barn kan vara svårt när känslan fått säga sitt. Men om känslan inte finns där? Selma Brodrej funderar över ett beslut som blir allt svårare.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Mikael Timm återvänder till författaren John Steinbecks skildring av livet längs vägarna i början av 1960-talet, och funderar på om ett land som USA kanske måste beskrivas genom sina stereotyper.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Hur förstå USA?

    Ja, så enkelt skulle omvärldens funderingar om det land som fortfarande dominerar världshandeln och världspolitiken kunna sammanfattas. Landet tycks svårbegripligt också för åtskilliga av dess egna invånare. I vart fall finns en lång  tradition av litterära självbetraktelser från Thoreaus berättelser om sin vandring till Cape God, via 20-talsförfattaren Sinclair Lewis berättelser om småstäder och Nelson Ahlgrens skildringar av efterkrigstidens utslagna till Tom Wolfes neddykningar i 80-talet.

    Vid sidan av dessa framstår John Steinbeck, född 1902, död revoltåret 1968, som en lättviktare. Steinbeck fick visserligen Nobelpriset 1962, men då låg verken som gjort honom berömd sedan länge bakom honom. Vredens druvor och Möss och människor kom på 30talet, Det stora kalaset på 40-talet. Senare romaner som Buss på Villovägar, var charmiga och sålde bra men både han själv och kritikerna tvivlade på deras hållbarhet. När 60-talet närmade sig och ett nytt litterärt klimat drog in var han dessutom sjuk och visste att döden kunde komma snabbt.

    Ändå – eller enligt en av hans söner, kanske just därför – drog Steinbeck igång sitt sista stora litterära projekt 1960. Han köpte en lastbil, lät bygga ett litet hus som placerades på flaket. Därmed ägde han en av de första husbilarna som han döpte till Rocinante, efter Don Quijotes häst.

    Planen var att åka 1500-hundra mil runt hela USA, från kust till kust. Bilen var del av det litterära projektet, han den framgångsrike författaren ville likt överklassluffarna i någon 30-talskomedi gästspela hos folket utan att bli igenkänd. Hans reseskildring är iscensatt och skriven som en komedi. Bakgrunden var mörkare. Projektet föddes ur ångest. Steinbeck hade inom sig samma motsättningar som det land han levde i.

    Han var samhällskritisk och drömmande, längtade efter att ingå i ett kollektiv, men flydde från nästan varje litterärt sammanhang han hamnade i. Han visste att han inte var sin generations störste stilist, men också att han var den bäste betraktaren. Problemet var att han inte längre visste hur USA såg ut. För att åter bli relevant som författare måste Steinbeck lära känna det nya Amerika – ”this monster land”, som han skriver. Iväg alltså i Rocinante med pudeln Charley som sällskap.

    "Resor med Charley", som boken kom att heta, berättar om hur Steinbeck kör runt med sin bil, talar med folk, betraktar landskap och städer. Punkt. Upplägget var ambitiöst, strukturen enkel, stilen naiv.

    Resultatet är förförisk feel good-litteratur. Steinbeck är motsatsen till en undersökande reporter. Han ställer inga tuffa frågor och avslöjar i förstone inte mer än att landet består av kufar. Han tassar genom samtiden som präglas av kalla kriget och medborgarrättsrörelsen. Hur är det möjligt? Hade denne Nobelpristagare verkligen inget intressant att säga? Ville han driva med det Kerouacs beatroman "On the road"? Var han rentav lite gaggig?

    Nej, naiviteten är en litterär kamouflagemetod. Steinbeck visste vad han gjorde. Och han visste hur det litterära reportaget fungerar. Redan 1947 hade han rest med fotografen Robert Capa till Sovjetunionen, Till skillnad från så många andra lät sig Steinbeck inte luras, A Russian Journal, har en fräschör och nyfikenhet som lockar än idag. Men nu gällde det att beskriva USA för amerikaner. Det vart svårare.

    Steinbeck hade arbetat som krigskorrespondent, han hade varit mitt i striderna, sett död och lidande. Han hade kunnat skriva om sin tids konflikter. Så varför valde han att kuska runt i en lyxig husbil och skriva om kufarna han mötte…

    Svar: författaren segrade över journalisten. Som läsare sitter man på passagersätet medan författaren kör Rocinante från en stereotyp till nästa: den enkle bonden, den filosoferande bensinmacksföreståndaren, den unge mannen som längtar bort. Ingen journalist hade valt att intervjua dessa bifigurer.

    Samtalen och beskrivningarna bryts av notiser om vad hunden Charley gör samt funderingar om litteratur och att åldras som författare, om föregångaren Sinclair Lewis, om hur man bäst sköter tvätten i en husbil och om varför en del människor är så negativa.

    Kritiker och förläggare hade sagt att tiden behövde andra berättelser. Ändå odlar han denna stilistiska naivitet och röriga upplägg.

    Det var ett medvetet val. Steinbeck hade inte bara skrivit journalistik, han var också en professionell manusförfattare i Hollywood, med filmer som Hitchcocks ”Livbåt” och Kazans ”Via Zapata” som höjdpunkter. Nu skapar han en ny huvudroll: den godhjärtade, äldre, stillsamme och aningen töntige helylle-amerikanen. Mannen som är vänlig, lyssnar till vad folk säger och tänker tyst. Berättar-jaget är motsatsen till alla självsäkra människor som har en åsikt om allt. Det gjorde boken nästintill exotisk att läsa och den förvånar ännu.

    Så är förstås Steinbeck perfekt i huvudrollen. Om sig själv skriver han ”jag är född vilsegången”. Nja, snarare var född listig. Steinbeck antyder att han inte antecknar vad folk säger, att det tar tid att skriva en bok – men han döljer bokens konstruktion. Istället bygger han kapitel för kapitel ett mytiskt USA. De människor Steinbeck skildrar i Resor med Charley är, hur oansenliga de än förefaller, större än sig själva. På samma sätt som Charley är den ultimata hunden - en sammanfattning av alla Hollywoods jyckar, är Steinbeck den ultimate luffaren och varje person han träffar är en sammanfattning av andra, från den trevlige bonden, över den Shakespearebitne skådespelaren till den otrevlige rasisten. En skrivande arketyp möter andra arketyper.

    Likt Homeros skissar Steinbeck dem han möter. Han verkar alltid träffa människor vid en lägereld som kastar långa skuggor in i ett mytiskt förflutet. Steinbeck insåg att i ett land befolkat av västernhjältar och vilsna halvgudar är sanningen litterär snarare än journalistisk. Läsaren kan notera diverse litterära blinkningar till Don Quijote och Shakespeare.

    Stora berättare men knappast sanningsvittnen. Steinbeck polemiserar mot de läsare som väntar sig klarhet när han skriver ”att verkligheten är för mångskiftande för journalistik”.

    Själv har jag svårt att bli upprörd över diverse studier om hur Steinbeck ljög om sin resa. Han var helt enkelt en skicklig författare som mot slutet av sitt liv beslöt sig för att ta en mytologisk landsväg – den som leder till dikten.

    Boken blev en stor framgång och fortsätter att fascinera i ett annat USA n det Steinbeck färdades igenom. Det finns en politisk dimension i Resor med Charley som blixtrar till i ett av bokens sista kapitel från Louisiana. Plötsligt, när Rocinante rullat in i brutal rasism, tar berättaren ställning. Sedan försvinner han likt Odysseus in i sin hukande förklädnad. En listig man som vänligt men obönhörligt lirkade upp fanatikernas fördomar.

    1967, året innan han avled, kom Steinbeck med "America and the Americans", en reportagebok om samma land han skrev om i "Resor med Charley" – men aggressivare, mer dömande. Den boken är närmast bortglömd, "Resor med Charley" lever däremot vidare. Pudeln Charley hade nog talat om för husse att dikten är mer långlivad än verkligheten i ett land som alltid haft lättare att hantera sin framtid än sitt förflutna.

    Mikael Timm

  • Musiksverige har sorg. Körledaren och TV-profilen Kjell Lönnå är död. Hör om hans glädje i musiken, och vad som gjorde honom till en unik och folkkär körledare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    "INFLUENCERS INFLYTANDE ÖVER POLITIKEN HAR ÖKAT SEDAN FÖRRA VALET"

    Kampen om de unga väljarna i höstens val äger rum på sociala medier. Så vilket politiskt inflytande har influencers? Inflytandet är stort - det menar både My Rohwedder, politisk kommentator på Aftonbladet och Yasmine Winberg, chefredaktör på tidningen Resumé.

    BEUNDRAN - EN VIKTIG DRIVKRAFT BAKOM ANDREW DOMINIKS FILM OM NICK CAVE

    Idag har filmen "This much I know to be true" premiär. Där får vi följa artisterna Nick Cave och Warren Ellis kreativa process med albumen "Ghosteen" och "Carnage". Lisa Bergström har träffat regissören Andrew Dominik.

    JOHN STEINBECKS LITTERÄRA ROADMOVIE

    Författaren John Steinbeck ville skildra USA. Sagt och gjort - 1960 köpte han en lastbil och lät bygga ett litet hus som placerades på flaket. Därmed ägde han en av de första husbilarna som han döpte till Rosinante, efter Don Quijotes häst. Planen var att åka 1500-hundra mil runt hela USA, från kust till kust. Resultatet blev boken "Resor med Charley." Mikael Timm berättar om bokens tillkomsthistoria, och hur verklighet och myt flyter ihop.

    Programledare: Lisa Bergström

    Producent: Ulph Nyström