Mariupol Podcasts
-
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Torbjörn Averås Skorup.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundratals civila har sökt skydd i en kemfabrik i den hårt krigsdrabbade staden Sievjerodonetsk i östra Ukraina. Nu växer oron för ett totalt övertagande av staden, som likt belägrade Mariupol beskrivs som strategiskt viktig för Rysslands övergripande mål: Att utropa hela Donbass som ryskt.
Sen pratar vi om den fortsatta utredningen av Donald Trumps ansvar för stormningen av Kapitolium. Nu vittnar flera ur expresidentens innersta krets om att de vid flera tillfällen sagt åt Trump att påståendena om valfusk inte stämde, men enligt dem lyssnade han bara på ja-sägarna – eller "Team Crazy" som de ska ha kallats internt.
-
Varje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ordet: Växtkraft.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är ljudet av darrande asplöv. Människorna och träden lever tätt tillsammans, till och med i staden.
Den åttonde mars i år startade instagramkontot @mariupolnow. Kontot fungerar lite som Google Earth, den som tittar hamnar direkt i gatunivå, i ögonhöjd med de förstörda gatumiljöerna. Invånarna i Mariupol filmar staden från sina bilar. De trasiga husen, de svartbrända träden, bråten och de sneda lyktstolparna. Varje dag nya bilder, nya filmer, nästan allt är trasigt.
I mars gick det inte riktigt att se vilka träd som hade klarat sig, de svarta stammarna, grenarna som sträckte sig mot himlen, var alla träden döda? Många av gatorna i Mariupol är trädkantade, de höga bostadshusen är omgivna av buskar och rabatter. Det syns att den som planerat staden har varit noga med växtligheten, att träden och häckarna skapar trivsamma rumsligheter.
Nu ser alléerna ut som om blixten slagit ner, men inte bara i ett träd. Mer som en skogsbrand mitt i staden. De kraftiga stammarna är splittrade, ibland hänger grenarna på trekvart.
Jag undrar vad träden tänker, vad har människorna nu hittat på? Boken ”Trädens hemliga liv” kom från några år sedan och lärde oss att träden kommunicerar med varandra och varnar för fara. Vad säger de om brinnande klot från himlen? Finns det trädspråk för sånt?
Det är ofta vi människor som utgör hotet. Först klimatet och nu kriget. Ibland delar vi öde.
Något mer människofientligt än de bombade husen i Mariupol finns inte. Jag ser bilderna och de korta filmerna på mariupolnow varje dag. Ibland är bilden av en förstörd lägenhet med betongpulvrig soffa kombinerad med en kort text, en dödsruna över den person som bodde där och förlorade livet. Det går att trycka på översättning.
Nästa dag kommer nya bilder, nya svartnade träd och brinnande buskar. Redan tidigt i kriget talade Ukraina om återuppbyggnaden. Ja, ville jag säga, nu lagar vi alltihop och städar. Det är obegripligt mycket att städa.
Men det är något med tiden och träden och människornas cykler som inte stämmer. Träden har en helt annan tidslinje. Det kan ta tio-femton år innan ett äppelträd ger frukt. Trettio, fyrtio år innan lindarna och kastanjerna växt sig lika höga som husen.
Nu i skiftet mellan maj och juni kan man ändå se att några av träden har överlevt, en gren på ett i övrigt svartbränt träd grönskar. Några röda tulpaner slår ut bredvid ett höghus i smulor. En blommande syrenbuske intill en förvriden och förstörd lekplats. Vi måste tro på växtkraften.
-
Utrikeskrönikan 9 maj 2022
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pretoria måndag.
Åter på hemmaplan i Sydafrika, men mitt sinne och mina tankar är fortfarande till stor del kvar i Ukraina och alla de möten, berättelser och öden vi fick ta del av där. Jag har fått frågan några gånger – vad gjorde starkast intryck på dig? Och det är svårt att säga.
Men kanske var det en scen som jag minns särskilt väl. Vi följde en grupp ukrainska minröjare nån timmes bilfärd norr i Kiev. Jag minns skogsgläntan där vid sidan av grusvägen. Polistejpen var svept runt träden och markerade kanske ett femtio gånger femtio meter stort område. Vårsolen lyste över maskrosorna. En soldatstövel stod i vägkanten. Bitar av plåt och skräp.
Det var först efter en stund jag såg det första skelettet, sen ett till precis bredvid. Jag har sett döda förut, eller snarare dödade människor förut. I Centralafrikanska republiken i en källare, i Burundi en bränd kropp på gatan.Just här handlade det om en av så många platser där ryska stridsfordon skjutits i bitar under de intensiva striderna som svepte fram här för drygt en månad sedan. Och det är alltid en sorg att se, men samtidigt en känsla av overklighet.
Man skyddar sig själv genom att ta bilder, kameran eller mobilen blir ett filter mot verkligheten. Efter ett tag när man vant sig vid alla sönderskjutna hus, bilar och rostbruna brända rester av stridsvagnar och lastbilar, så kändes det som – det här är en kuliss. En filminspelning.
Men det var nåt med de där skeletten som grep tag i mig. De ukrainska minröjarna iklädda västar och hjälmar fnyste lite åt dessa rester av ryska soldater och började sakta undersöka om de fanns minor kvar innanför tejpen.
Men vilka var de där helt oigenkännliga resterna? Kanske, mycket troligen, handlar det om unga 20-åriga värnpliktiga från Irkutsk eller Volgograd som hade hela livet framför sig, och inte hade en aning om att deras förband var på väg emot. Två kroppar som det nästan inte finns nåt kvar av, och två mödrar någonstans i Ryssland som undrar var deras söner är, sömnlösa av oro och ovisshet.Idag är det dagen för den stora segerparaden i Moskva. Den ryska krigsmaskinen har gjort allt den kunnat för att blidka president Vladimir Putin och försöka visa upp nåt som kan påminna om en militär framgång i Ukraina. Kanske blir det symbolen för det ukrainska motståndet, hamnstaden Mariupol som kommer förklaras som en rysk seger denna symboltyngda dag.
Det råder ingen tvekan om att kriget kostat tusentals ukrainare livet, varav många civila. Men det har kostat Ryssland också. Och när militärparaden drar igång på Röda torget idag med kolonner av skinande, blänkande vapensystem som ska visa på rysk militär överdådig styrka, ja då ska jag åter minnas de där två skeletten i den ukrainska skogsbacken.Richard Myrenberg, Pretoria
-
Ryssland attackerar stålverket i Mariupol med mer artilleri och fler trupper. Det tio kvadratkilometer stora verket är hamnstadens sista fäste och man tror att de kvarvarande ukrainska soldaterna kommer slåss till sista man. Ukrainarna är många färre, men enligt Försvarsmaktens expert Magnus Gimås har de just nu det strategiska överläget.
Medverkande: Magnus Gimås, major och övningsplanerare på Försvarsmaktens markstridsskola. David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Producent: Tomas Eriksson
Tekniker: Maria Stockhaus
-
Under fredagskvällen var det Parasportgala i Göteborg, Åsa Åsa Llinares Norlin berättar om året som gått. Vi är på plats och känner av stämningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi berättar också att flera personer blivit räddade från stålverket i Mariupol.
-
Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.
Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds Universitet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tim Kellerman
-
Just nu spelas pjäsen "Människokungen Hamlet" på teatern Telefonfabriken i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pjäsen är en blandning av den traditionella Shakespeare-pjäsen Hamlet, filmen Lejonkungen och skådespelaren Joakim Fernströms uppväxt med Downs syndrom. Klartext har fått prata med både Joakim Fernström och regissören Daniel Rudholm.
Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, DO, undersöker nu ifall unga med NPF-diagnoser kan ha diskriminerats av en av försvarets myndigheter.
Rysk militär har idag attackerat ett stort stålverk i staden Mariupol i Ukraina. Människor som sökt skydd i stålverket kan ha funnits kvar därinne under attacken.
-
Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter veckor av förhandlingar har man lyckats evakuera runt 100 kvinnor, barn och skadade från stålverket Azovstal i Mariupol. Några timmar senare återupptogs dock den ryska beskjutningen. Frågan är hur det ska gå att få ut det tusental som fortfarande befinner sig under jord, med begränsad tillgång till mat och vatten.
Sen pratar vi om debatten kring att Ebba Busch inte fick gå på Elle-galan, efter uttalandet om skarpa polisskott under påskupploppen. Enligt KD-företrädare fattades beslutet efter att andra deltagare hotat med att dra in sin medverkan, men Elle menar att beslutet fattades av redaktionen.
-
Medan Ryssland trappar upp krigsretoriken förbereder sig ukrainarna i Mariupol att strida till sista man.
Krigskorrespondent Antti Kuronen är gäst i Nyhetspodden i dag. Han skall precis åka till östra Ukraina, där kriget började redan för åtta år sedan. Det kriget var svårt att förklara för publiken - i dag vet vi alla vad som händer.
Nyhetspodden med Jonna Nupponen.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Utrikeskrönika 22 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, fredag.
Jag undrar hur det är med Aleksandra Nikolajevna, som stod i solskenet på en marknad i utkanten av Mariupol och sålde plasthinkar, sopborstar och råttfällor. Det var i januari i år och vi pratade om hotet från Ryssland. Aleksandra Nikolajevna hoppades på det bästa men hyste inga illusioner.
”Putin behöver en landväg till Krim”, den av Ryssland annekterade halvön. ”Och vägen dit går via oss i Mariupol. Det förstår vi mycket väl", sa hon.
En bit bort, mellan husen på Olympiagatan där ordet "skyddsrum" stod skrivet som ett ont tecken på husväggen, promenerade Tatjana och Roman hand i hand. De önskade sig bort från Mariupol, så långt bort från Ryssland som möjligt. De ville inte tro på kriget då men ville bort i alla fall, till en värld av större friheter och möjligheter. Jag hoppas de har rest nu, att Aleksandra Nikolajevna inte heller är kvar i den stad som sedan vi sågs för drygt tre månader sedan har smulats sönder av ryska bomber.
Jag tänker på Ilja Navalnyjs öde. En 61-årig man från Butja, förstaden till Kiev som blivit symbol för ryska soldaters grymhet. Ilja Navalnyj sköts i huvudet och bröstet när han gick ut för att röka en cigarett. Invid hans döda kropp låg ett uppslaget pass. Människor i Butja sa till journalister som besökte platsen att kanske sköts han bara av den anledningen att han bar samma efternamn som den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.
Jag tänker på vad som verkar vara Vladimir Putins upplevda behov av att förinta sina fiender. Må det vara en Aleksej Navalnyj, som varit fräck nog att utmana Putin om makten eller landet Ukraina som tagit sig friheten att välja sin egen väg, bort från den ryska.
Och hur han rättfärdigar sina handlingar genom att smeta ner sina fiender med begrepp som förrädare, nazister - och flugor.”Det är så vi, ryssar, gör med förrädarna”, sa Putin nyligen. ”Spottar ut dem likt flugor som av misstag förirrat sig in i våra munnar.”
På väg ut till Olympiagatan i Mariupol, där Tatjana och Roman gick hand i hand och till marknaden där Alexandra Nikolajevna sålde plasthinkar och råttfällor, passerar man stålverket Azovstals jättelika fabrikskomplex. En plats som nu beskrivs som helvetet på jorden med såväl civila som ukrainska soldater fast därinne. Igår sa Vladimir Putin att Azovstal ska blockeras, så att inte ens en fluga kan ta sig ut därifrån.
Jag frågade Aleksandra Nikolajevna där på marknaden i Mariupol vad hon tror Vladimir Putin är ute efter i Ukraina.
Hon tvekade lite och sa sedan att ”tja, han vill nog ha hela Ukraina. Och människoliv, det har historien visat, bryr han sig inte om.”Johanna Melén, Rysslandskorrespondent
[email protected] -
Utrikeskrönikan 21 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm torsdag
Bloggaren Valerij Kulesjov hittades igår kväll död, skjuten flera gånger i huvudet och överkroppen. Kulesjov tillhörde det ukrainska motståndet i det ockuperade Cherson i södra Ukraina. Han var en aktivist, som precis som många andra i den ockuperade staden vägrade att erkänna den ryska ockupationsmakten.
Den ryska ockupationen är redan ett faktum i fler orter än Cherson, framförallt i sydöstra Ukraina. I städer som Energodar, Melitopol och Berdjansk råder rysk ockupation.
En ockupation som inneburit återuppresta Leninstatyer på torget i Genichensk, ukrainska flaggor utbytta mot ryska eller i vissa fall sovjetiska röda. Rubeln införd i städerna och kollaboratörer, som placerats som nya borgmästare eller rektorer i skolorna. Men där fortfarande invånare protesterar mot ockupanterna och viftar med blågula fanor, något som blivit allt farligare för dem.
I statliga ryska Ria Novosti visas en video från en “lektion” i en skola i Mariupol, i en del av staden som kontrolleras av ryska styrkor. Några män står framför en elev och berättar om hur de nu befriats från nazismen. Männen kommer från Ryssland. Ukrainska lärare som går med på att arbeta på skolorna ska först “filtreras” i särskilda läger på Krim, påstås det.
Somliga ukrainare har valt att samarbeta med ockupationsmakten. En elektriker har utsetts till rektor på ett gymnasium i Energodar, en man som enligt uppgift var väldigt förtjust i det ryska. Hans första åtgärd, att riva ned en tavla till minne av en elev i skolan, som dött i strider i östra Ukraina för några år sedan.
I maj planerar ockupationsmakten att genomföra folkomröstningar och skapa låtsasrepubliker som Chersons folkrepublik, i linje med det som Ryssland redan gjorde för åtta år sen på Krim och sen i Luhansk och Donetsk.
Det blir fejkade folkomröstningar i strid med alla regler, precis som de som skedde för åtta år sen.
För Ryssland gäller det att presentera framgångar i Ukraina lagom till Segerdagen den 9 maj. En segerdag som fyllts med ny betydelse under Vladimir Putin. Allt mer militariserad med nya vapen, som presenteras i paraderna på Röda torget. Ett firande av en sovjetisk seger i det stora Fosterländska kriget - alltså andra världskriget.
Hur förvånade och upprörda skulle de inte ha blivit, de som faktiskt var en del av den segern, de sovjetiska soldaterna. En seger med ofattbart lidande och 20 miljoner döda soldater - Stalins kanonmat. Att de sovjetiska soldaterna, med rötter i Ryssland, skulle invadera sina sovjetiska kamrater ukrainarna. Det hade de nog aldrig kunna föreställa sig.
För så länge veteranerna fanns kvar var deras tydligaste budskap till eftervärlden - aldrig mera krig.
Maria Persson Löfgren
[email protected] -
Ronie Berggren om några av de senaste händelserna i förhållande till Rysslands invasion av Ukraina: Möjliga kemiska vapen i Mariupol; Slaktaren från Syrien ges befäl över ryska styrkorna; Hundratusentals ukrainare kan ha tvångsdeporterats till Ryssland; Biden och Trump stämplar Rysslands agerande i Ukraina som folkmord; Biter sanktionerna?; Rysk spion-chef i husarrest; Putin-kritikern Vladimir Kara-Murza fängslad; Västledare besöker Kyiv; Mer vapen till Ukraina; Sveriges regering hjälpte Putinoligarken Oleg Deripaska; Ukraina skadar ryska flaggskeppet RFS Moskva; Medvedev hotar Finland och Sverige med kärnvapenskrammel.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Verkligheten i Butja
Lubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.
Propagandan i Ryssland
I Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.
Programledare: Jesper Lindau
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina
Johanna Melén, Rysslandskorrespondent
Producent: Lena Bejerot
Tekniker: Jakob Gustavsson
-
När ska Mariupol falla? Det har varit en återkommande fråga i rapporteringen från Ukraina den senaste tiden. Om Mariupols en gång så blomstrande kulturliv har vi hört mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan krigsutbrottet i östra Ukraina 2014 har stora resurser satsats på att förvandla den lite sömniga sovjetiska hamnstaden Mariupol till en modern kulturmetropol i Donbass.
Nu verkar alla satsningarna vara slagna i spillror.
En av de som arbetat aktivt med att utveckla stadens kulturliv är Diana Berg. När P1 Kultur får tag på henne är hon på väg tillbaka till Ukraina efter en begravning i Vilnius.
Reporter: Fredrik Wadström
Producent: Mårten Arndtzén -
När ska Mariupol falla? Det har varit en återkommande fråga i rapporteringen från Ukraina den senaste tiden. Om Mariupols en gång så blomstrande kulturliv har vi hört mindre.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan krigsutbrottet i östra Ukraina 2014 har stora resurser satsats på att förvandla den lite sömniga sovjetiska hamnstaden Mariupol till en modern kulturmetropol i Donbass. Nu verkar alla satsningarna vara slagna i spillror. En av de som arbetat aktivt med att utveckla stadens kulturliv är Diana Berg. När P1 Kultur får tag på henne är hon på väg tillbaka till Ukraina efter en begravning i Vilnius.
YAEL BARTANA LÅTER KVINNOR STYRA VÄRLDENOm kvinnor styrde världen, skulle de hantera makten på ett sätt som gjorde att konflikter såg annorlunda ut – eller skulle samma problem uppstå ändå? Den frågan ställer den israeliska konstnären Yael Bartana i videoverket "Two minutes to midnight" som visas just nu på ett galleri i Stockholm. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat Yael Bartana och pratat med henne om tankeexperimentet om ett fredsrum bestående av tio kvinnor.
NOA ESHKOL SKAPAR PASSION MED DISCIPLINPå Norrköpings konstmuseum visas just nu en stor retrospektiv utställning med konstnären, koreografen och dansaren Noa Eshkol, som dessutom är en av Yael Bartanas stora inspirationskällor. Cecilia Blomberg har sett utställningen Rules, Theory & Passion.
VI BESÖKER UNIK GRAFFITIVÄGG I UNDERJORDENBakom en anonym dörr - mellan en kiosk och ett parkeringshus i Luleå - gömmer sig en 100 meter lång kulvert, fullständigt täckt av bilder och spretiga bokstäver. Det är 30 år gammal, orörd, graffiti. Paulina Öquist Haugen är etnolog på Norrbottensmuseum, där fotografier av graffitin visas just nu. Reporter Anton Bennebrant följer med henne ner i kulverten för att se denna unika samling spraykonst på riktigt.
ESSÄ: VYKORTETS UPPGÅNG OCH FALLMediehistorien brukar ibland beskrivas som en pendelrörelse. Kanske är det därför de diskussioner som en gång i tiden omgärdade vykortet låter märkligt bekanta? Konstnären och kritikern Sonia Hedstrand berättar i OBS om vykortets uppgång och fall.
Programledare: Fredrik Wadström
Producenter: Mårten Arndtzén och Anna Tullberg - Visa fler