Malaysia Podcasts

  • Hello Interactors,

    Happy 2023! Today we launch into a season on topics related to human behavior. So much of how we interact with people and place comes down to language. It shapes how we communicate with one another, but how much does language shape our behavior? And if one language dominates, how much does that domination shape our global society?

    As interactors, you’re special individuals self-selected to be a part of an evolutionary journey. You’re also members of an attentive community so I welcome your participation.

    Please leave your comments below or email me directly.

    Now let’s go…

    DO YOU SPEAK ENGLISH?

    Last week I caught up with a friend of mine who left Microsoft soon after I did. He was a technology executive and is now pursuing a degree at Cambridge on ethics in artificial intelligence (AI). His coursework is very different from his engineering past and Taiwanese education. Fewer numbers, more words. He is reading multiple philosophy papers a week, sometimes 30 pages long. He must then write his own analytical essays. Predictably, these papers he is reading are written in English – his second language.

    It can be challenging enough to read philosophy in a native language. When he encounters a word, he doesn’t understand, he often consults his Chinese dictionary to better understand the concept. But then when he compares that definition to the English dictionary definition, the meaning is sometimes different. The philosopher Ludwig Wittgenstein once wrote,

    “Philosophy is a battle against the bewitchment of our intelligence by means of language.”

    For my bi-lingual friend for whom English is his second language, it seems the language is the battle against intelligence by means of the bewitchment of philosophy.

    This is an increasingly common phenomenon around the world as English is the dominant language of higher education. An estimated one in six people on this planet speak some form of English. While seemingly small, it is the largest population to speak a common language in the history of our species. Still, with over 7000 different languages spoken around the world language diversity dominates.

    In the United States 80% of households speak English only at home. Those homes are likely to remain monolinguistic. But as immigrant populations in America grow and Indigenous languages resurface the number of bilingual or multilingual households is expected to increase. When the first wave of immigrants came to America in the late 1800s, many children were encouraged to drop their native language in favor of English. My American born Italian father-in-law was discouraged to speak Italian and thus never learned it. Meanwhile, the cost of learning English was too great for his mother, so she was discouraged to learn English. They never shared a richly common language.

    Even though the United States has never declared English the official language, it is often assumed. As a result, there exists not only a monolingual bias, but an English bias. Given the last two global trotting colonizing superpowers have English as the dominant language, it follows the English language dominates. As a result, schools, including higher education replete with international bilingual diversity, is also dominated by the English language and all that comes with it. That includes the branches of the field of cognitive science intent on understanding how language affects how the brain works.

    It was my father-in-law’s strict dad that insisted he speak English only. His attitude was ‘you’re an American, so you’re speaking English.’ It was common for immigrant parents during these times to attempt to erase their past in hopes of appearing more ‘American’. But this attitude may have been buoyed by a long-held belief there exists a cognitive cost of switching between two or more languages. A belief that was surely substantiated by the high cost of learning a second language proficiently. It seems advantageous to just pick one and stick with it. And for many of those early immigrant children in America, that choice would have been English.

    But I’m reminded of another friend who grew up in Malaysia learning English and Malay while speaking her native cultural language and English at home. Malaysia’s population is a blend of Malay, Chinese, and Indian descendants, and the informal language, Manglish, blends words from English, Chinese, and Tamil. She is so comfortable jumping between these languages that when she and her sister talk, they sometimes use words from multiple languages in a single sentence. For her, there is no cognitive cost in switching. In fact, she may even benefit from using many languages at once.

    YES, UH-HA, I AGREE

    Some research in cognitive science points to a ‘bilingual advantage’. Multi-lingual speakers showed a greater “ability to plan, focus, and execute a wide array of tasks’ compared to single language speakers and the effect was pronounced among older adults. As a result, replicated studies show performance varies greatly depending on the task, age, language experience, and frequency of switching languages. Still, as cognitive research increases in parts of the world where bilingualism is more common, more is sure to be learned.

    The bulk of knowledge in cognitive science comes from studying WEIRD people. They are predominantly White, Educated, Industrialized, Rich, and Democratic. The ‘E’ could just as well stand for ‘English-speaking’. The discipline is dominated by English-speaking researchers, studying a sliver of the English-speaking population, writing papers in English, and in countries that that are culturally Anglocentric. This flaw has been recognized for nearly a decade. But increasingly more research uses diverse sample populations, in more diverse locations, and is conducted by less Anglocentric researchers who use English as a second language.

    In 2022, a group of scholars published a paper investigating how over-reliance on English may hinder cognitive science. It included a chart that illustrates a sampling of differences emerging from these more diverse studies. It shows how aspects of the written and spoken English language differ culturally, linguistically, and cognitively from certain other languages. For example, English speakers tend to frequently rely on words of gratitude to maintain healthy social relations. One study revealed English speakers were four times more likely to say ‘thank you’ than other languages. A language in Ecuador, Cha’palaa, doesn’t even have a word for ‘thank you’. Even ‘please’ is avoided without conflict. Thirsty? ‘Give me water’ is sufficient and considered polite.

    Conversely, languages other than English tend to use words more frequently that promote and sustain social cohesion. One of the more extreme versions of this is Japanese where attention to social behavior is more closely monitored by all members of society. During conversation, the person whose ‘turn’ it is to speak is listening and looking for short affirmative confirmation, like ‘yes’, ‘uh-huh’, or head nods without losing their ‘turn’. Meanwhile the listener is listening and watching for breaks in phrasing to offer forms of affirmative confirmation. Linguists call this ‘back-channeling’ and can be found in cultures rich in social cohesion. Perhaps the English language and the American egocentric culture isn’t helping to heal our societal divisions.

    The ordering of words in Japanese versus English has cognitive implications too. All languages have a linguistic ‘head’ that determines certain properties of a phrase. The Japanese language puts the head at the end of a phrase while English puts it at the beginning. This has implications for differences in working memory between Japanese and English speakers. When recalling a sequence of figures, like numbers, objects, plants, or animals, Japanese speakers have higher precision on the last item in the list and English speakers the first.

    Cognitive differences in ordering arrangements can extend beyond listed figures to spatial reasoning. For example, English speakers use their own relational viewpoint as a frame of reference when describing spatial locations, like ‘left’ or ‘right’. In contrast, certain native languages in Australia and Namibia use cardinal directions like ‘west’ or ‘east’. These differences in linguistic encoding are shown to influence learning of spatial configurations, search and find tasks, and tracking moving objects. Again, the apparent egocentrism of English speakers is seemingly creeping into even how we see ourselves in the world.

    ADVERSITY TO DIVERSITY

    The ’left-right’ bias shows up not only in space, but also time. English speakers typically think of a timeline as going from left to right. This ‘left-to-right’ bias can be attributed to many factors, including the ordering of words in a sentence or a math equation. Solving a math problem or writing a sentence in English involves ‘starting’ on the left and over time ‘ending’ up on the right. Those taught to read and write or do math in English or similar languages thus have a linguistic coding in the brain that associates the past with the ‘left’ and the future with the ‘right’.

    But those who have not been exposed to these encodings have no such associations. And given there are 7000 languages spoken in the world, that accounts for a lot of humans. As more humans gain access to the internet, more and more of these languages and cultures will be exposed to the 1.2 billion internet users speaking English. The fastest growing languages online are Chinese (0.9 billion), Spanish (0.4 billion), and Arabic (0.2 billion). More people in America speak Spanish than all of Spain.

    Given this growing linguistic diversity, these researchers conclude cognitive science is not doing nearly enough “to live up to its original mission of developing an interdisciplinary exploration of ‘the mind’”. They say English language dominance may be the field’s “original sin” and call for a commitment “to research that seeks to systematically explore, generalize, and falsify our models of human cognition by exploring non-English-speaking peoples and societies.”

    As we enter a new year, English speaking students, like my continuing adult education friend, will be returning to classes and campuses dominated by the English language. Others will be drawing that timeline planning the next quarter. Many spent this holiday season exchanging in culturally supported niceties perpetuated by language. Santa only delivered the presents if the child had been saying ‘please’ and ‘thank you’ all year. We will spend the next year looking to do the same as we all struggle to keep those new year’s resolutions.

    The words ‘spent’ and ‘spend’ bring up another peculiarity of English – tenses. It turns out those living in countries using languages that don’t have an obligatory future tense like English may be better at keeping their resolutions. They tend to smoke less, practice safer sex, and are less obese. And, hey, tax time is also just around the corner in the United States. It turns out those not obliged to use future tense in their language also save more.

    But these researchers admit these studies deserve scrutiny. There is much debate about how culture and history shape language and how language shapes culture and history. Teasing out language from cognition and culture will continue to confound scholars, researchers, and practitioners. However, advances in neuroscience and brain imaging together with increased diversity of research subjects, locations, and researchers are sure to yield more practicable results. These tools didn’t exist at the onset of the study of language.

    In 1863, the linguist Wilhelm von Humboldt, and brother of the more famous naturalist Alexander von Humboldt, wrote three volumes on comparative linguistics after studying the Kawi language of Java. He noted then there “resides in every language a characteristic worldview.” One day we may be able to discern just what elements of worldview cognition are common to all human brains – and the brains of other animals – regardless of language and culture.

    Until then, this is all that is left to write for today. In English. While my sentences have flowed from left to right, the beginning is at the top and the end is here at the bottom. I wish to ‘thank you’ for reading or listening and invite you to ‘please’ click ‘like’ or leave a nice comment. If you feel so obliged. It’s been my ‘turn’ to speak, now it’s yours.



    This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit interplace.io
  • Utrikeskrönika 30 november 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok onsdag.

    Tänk dig följande. Du sitter i en båt som ska ta dig från en Indonesisk ö till en annan. Solens strålar glittrar i det turkosblå havet. På håll ser du den kritvita sandstranden som du närmar dig. Allt ser perfekt ut, till och med bättre än på bilderna du sett på nätet. När båten kommer allt närmare stranden ser du hur solen blänker i något som ser ut som diamanter utströdda längs vattenbrynet. 

    Men nära stranden ser du flaskor, påsar och annat skräp av plast som ligger i drivor längs vattenbrynet. Det var inte diamanter strösslade över sanden som reflekterade solens strålar. Det är plast.

    Sydostasien är en av de platser i världen som drabbats värst av nedsmutsning av haven. Indonesien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand har alla långa kuster och har de senaste åren sett hur mängden skräp som sköljs upp på ständerna ökat markant.

    Det är framför allt i samband med monsunregnen man ser hur illa det är. De kraftiga regnen spolar då med sig delar av eller hela soptippar ut i floder och vattendrag som sedan hamna i havet där avfallet spolas tillbaka upp längs kusten. På andra håll dumpas allt möjligt avfall, sopor och byggrester direkt på stranden. Tanken är att tidvattnet ska städa stranden under natten. Ett sopsystem som inte håller.

    Det är inte bara de områden nära städer och bebyggelse som drabbas. 

    Raja Ampat i östra Indonesien, är ett glest befolkat område, ändå täcks många stränder av plast och sopor som kommer med vindar och strömmar i havet.

    Det vi ser ovan ytan är bara en liten del av vad som finns i haven. Under de senaste åren har jag själv sett när jag dyker hur havsbotten och reven blir allt mer nedsmutsade av sopor.

    För en tid sedan dök jag tillsammans med några Indoneser utanför Bali. Under ett enda dyk plockade vi upp sammanlagt 10 kilo skräp. Det är allt från plastpåsar, tandborstar, svarta sopsäckar, flipp-flopps till plastleksaker. Ja, allt du kan tänka dig.

    Vi skar bort stora fiskenät av syntetmaterial som fastnat i reven och blir till dödliga fällor för fiskar, sköldpaddor och andra djur som lever bland korallen.

    Flera studier har visat att det inte bara är plasten vi ser i haven som är dödlig. Små plastpartiklar, så små att man knappt kan se dem, flyter omkring i vattnet. Fiskar och andra djur tror det är mat och sväljer plasten som blir en dödlig diet. Ett exempel på djur som tydligt drabbas av plasten i havet är sköldpaddor. Nyligen hittades en död sköldpadda på en strand i Thailand. Den lokala veterinären beslutade att göra en obduktion av den 20 kilo tunga skalman. I magen hade sköldpaddan över 2 kilo skräp. Som proppar satt plasten i magen och ledde till en långsam död. 

    Vid klimatmötet i Egypten nyligen kom inga beslut om hur man ska stoppa nedskräpningen i haven. Men det man kom överens om var bland annat att en fond ska inrättas för skador och förluster, där fattigare länder som är offer för de extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp ska kompenseras. Frågan var omtvistad på mötet. Hur mycket pengar som ska gå in i fonden och vem som ska få ta del av dem. Frågan är också hur pengarna ska användas. Jag har en idé. 

    Om ”fattiga” länder inte får hjälp med utveckling och utbildning av sin befolkning om återvinning och sophantering av de rikare så går det snart åt helvete på riktigt. Och efter att ha sett med egna ögon hur det ser ut under havsytan är jag rädd för att ”Point of no return” redan är passerad. 

    Peder Gustafsson, Bangkok
    [email protected]

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Internationella simförbundet stoppar biologiska män ej får tävla med kvinnor i internationell simning; Kaoset i Los Angeles skenar, polisen kan inget göra; Joe Biden ramlar från sin cykel; Vänstern demonstrerar utanför Amy Coney Barrett privata hem; Bidens kaotiska energipolitik; Gängskjutning i San Antonio, Texas; Allt mindre av Coronan i amerikanska nyheter; Republikanerna oroade för ny Trumpkandidatur inför mellanårsvalen; VD för Cryptoföretag tar avstånd från woke-kulturen; Disneys nya ”Toy Story” portas i Malaysia; Muslimska krav på filmcensur slår på olika sätt.

    -------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Mitt i natten flyger ett plan över sydkinesiska havet. Ett sista meddelande från piloten "Goodnight", sedan är det plötsligt försvunnet. Hur kan ett plan med 239 människor ombord gå upp i rök? Här är berättelsen om ett av världens största flygmysterium.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    10 minuter om mysteriet med det försvunna flygplanet MH370

    I det här avsnittet av Stora händelser hör du om när ett flygplan på väg från Malaysia till Kina försvinner mystiskt från flygledningens radar. Det är 2014 och nyheten om det försvunna planet sprider sig världen över, samtidigt som anhöriga till de som var ombord vill ha svar på vad som hänt. En enorm sökinsats drar igång men ju mer man nystar i vad som hände planet MH370, desto konstigare verkar försvinnandet bli...

    Om Stora Händelser i Barnradion

    Stora händelser är en podd i Barnradion med 10 minuter om nyhetshändelserna som förändrat världen.

    Podden passar för 9-13 år ungefär.

    Frågor till avsnittet:

    Hur märkte man att flygplanet var borta?

    Har man någonsin hittat något från flygplanet?

    Vad är flygplanets svarta låda för något och varför vill man hitta den?

    Varför var det svårt att leta efter planet?

    Varför tror du man fortfarande pratar om den här händelsen idag?

    Programledare: Niklas Jonsson, Barnradion
    Producent: Klara Askerup, Barnradion
    Exekutiv producent: Beatrice Dalghi, Barnradion

    Med ljud från: Sveriges Radio, 60 minutes Australia, SBS, ABC News, NBC News, 7News, ABC Australia.

  • Hon har blivit prisad för sitt ledarskap, har lång internationell erfarenhet i England, Malaysia och Förenade Arabemiraten och jobbar med att skapa hållbara energisystem. Veckans gäst är alltså Maha Bouzeid som är Affärsutvecklingschef på Polarium, som utvecklar energilagringslösningar baserat på litiumjonbatterier. Maha föddes i Libanon under inbördeskriget och kom till Sverige som 5-åring och i det här avsnittet kommer vi få höra om hennes bakgrund, drivkraft och livsresa men det här är framförallt ett samtal om ledarskap och hur det kan förändra världen! 


    Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden och Women for Leaders

    Programledare: Eva Ekedahl, Kontakt [email protected]


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • “Du kan vända det till att faktiskt tjäna på hela klimatomställningen.”

    Hur vi ska kunna möta den stigande efterfrågan på el i omställningen till ett mer hållbart samhälle är en av framtidens stora knäckfrågor. Svenska Polarium tillverkar litiumjonbatterier som gör det möjligt att lagra energi, och bolaget växer så det knakar.

    I det här avsnittet av Sustainability Talks gästas Elin och Johan av Polariums Maha Bouzeid, som berättar om hur man kan använda lagrad energi för att komplettera elnätet inom såväl industrin som i fastighets- och telekombranschen, hur man kan optimera elanvändningen genom att ladda batterier nattetid, och hur det går att förena affärsnytta med hållbarhetstänk.

    Vi pratar också om hur hon efter flera års utlandsarbete i Malaysia, England och Dubai valde att lämna solen för Sverige, eftersom Sverige ligger i framkant när det kommer till just innovation och hållbarhetsfrågor. Dessutom diskuterar vi hur man får till en bra företagskultur där alla strävar åt samma håll i ett bolag som anställer nya medarbetare i stort sett varje vecka.

    Tack Maha för att du gästade Sustainability Talks och gav oss hopp om att vi är på rätt väg!

  • Joselin är en 20-årig artist från Göteborg som just nu är aktuell med EP:n Om världen går under.
    I veckans poddavsnitt får du träffa denna målmedvetna och ambitiösa artist som gått musikutbildningar i  USA, Norge och numera i Sverige. Inte nog med det, hon har även vuxit upp i längder som USA, Indonesien och Malaysia.

    I våras fick hon en hit med sin cover av Conan Grays låt Maniac. Varför hon valde just den låten och hur hon fick kontakt med sin producent Didrik Carlsson får vi också höra henne berätta om, samt låtar och artister som inspirerat henne.

    Trevlig lyssning!

    Förhandslyssna på poddintervjuer samt exklusiva Patreon-avsnitt

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Jonas Hammarberg har under sin karriär pendlat mellan att vara entreprenör, konsult, föreläsare och författare. I pandemin försvann hans uppdrag över en natt, vilket så småningom fick honom att bege sig ut på en ny startup-resa tillsammans med Beata Wickbom (avsnitt 189), Sofie Lindblom (avsnitt 59) och andra stjärnor. SP CE är en digital mötestjänst för säljorganisationer inom B2B, och syr ihop all kommunikation kring en komplex försäljningsprocess i en och samma plattform. Vi pratar förstås en del om post-pandemins spännande "hybridifiering", men dyker också oväntat ner i vår gemensamma kärlek till Malaysia och huvudstaden Kuala Lumpur, där Jonas bott i fem års tid innan pandemin rullade in. Tillsamammans med Arash Gilan (avsnitt 100) har Jonas Hammarberg skrivit böckerna Get digital or die trying samt Apparnas planet - människans roll i en digital värld. Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se  

  • Vad hinner hända på 2 veckor inom flygbranschen?

    Vi pratar om restriktioner som lyfts, statistik och rapporter, vad hände med total återställning till 2025/2029?

    Ryanair 9% mindre trafik jämfört med två år sen hur? Norwegian 58%.

    Och självklart klarar vi upp frågetecken kring SAS midsize bolag som nu bekräftades.


    Men viktigast av allt, veckans gäst. I detta avsnitt kommer vi klara upp ännu större frågetecken och florerande konspirationsteorier.

    Vem är inte bättre att bjuda in då än Aida Engvall från podden "Konspirationsteorier"?

    Hon återberättar historian av spökplanet Helios flight 522s fruktansvärda öde, Malaysia airlines flight 370, som aldrig blivit återfunnen..


    Finns det belägg för de konspirationsteorier som florerats på internet eller kan vår egna pilot Alexander slå hål på dem med logisk fakta?

    In och lyssna och kommentera gärna på vår Instagram om vad just du tror! https://www.instagram.com/aviators.se/


    På https://aviators.se/ så hittar du både de senaste nyheterna inom flygbranschen samt lediga tjänster på den skandinaviska marknaden.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vad hinner hända på 2 veckor inom flygbranschen? Vi pratar om restriktioner som lyfts, statistik och rapporter, vad hände med total återställning till 2025/2029? Ryanair 9% mindre trafik jämfört med två år sen hur? Norwegian 58%.Och självklart klarar vi upp frågetecken kring SAS midsize bolag som nu bekräftades.Men viktigast av allt, veckans gäst. I detta avsnitt kommer vi klara upp ännu större frågetecken och florerande konspirationsteorier.Vem är inte bättre att bjuda in då än Aida Engvall från podden "Konspirationsteorier"? Hon återberättar historian av spökplanet Helios flight 522s fruktansvärda öde, Malaysia airlines flight 370, som aldrig blivit återfunnen..Finns det belägg för de konspirationsteorier som florerats på internet eller kan vår egna pilot Alexander slå hål på dem med logisk fakta?In och lyssna och kommentera gärna på vår Instagram om vad just du tror! https://www.instagram.com/aviators.se/På https://aviators.se/ så hittar du både de senaste nyheterna inom flygbranschen samt lediga tjänster på den skandinaviska marknaden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • En solig februarimorgon blir Kim Jong-nam plötsligt utsatt för ett "prank" på en flygplats i Malaysia. Tjejerna som utför pranket är i själva verket rekryterade av nordkoreanska agenter.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Polisen kan först inte tro på de två tjejernas osannolika förklaring. Har de verkligen inte ha vetat att de deltagit i en attack mot den nordkoreanska diktatorns äldre halvbror, utförd med det kemiska vapnet VX?

    Medverkande:

    Jongyil Ra - fd underrättelseofficer i Sydkorea.
    Salim Bashir - advokat.
    Yoji Gomi - journalist.
    Hadi Amzi - journalist.
    Doan röst: Paveena Naebsuwan.
    Siti röst: Rebecca Seerak.
    Mr Y:s sms lästes av Niklas Mannheimer Runberg.

    Ljudklippet från vietnamesiska "Idol" kommer från tv-kanalen VTV3.

    En dokumentär av: Andreas Ståhl.
    Producent: Jon Jordås.
    Publicerad: 2021.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

    Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien.

    Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp.

    Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam.
    Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomier Taiwan, Singapore och Hongkong.

    I detta fjärde avslutande avsnitt möter vi en region som reser sig från århundraden kuvade av inre och yttre fiender och i flera fall utvecklas från bondesamhällen till hypermoderna stater i rekordfart.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

    Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien.

    Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp.
    Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

    I detta tredje avsnitt tar vi tu med den blodigaste perioden i regionens moderna tid. För första gången vill vi varna känsliga lyssnare. Och det är inte bara de japanska generalernas fel, utan också något män som Ho Chi Min, Robert McNamara och Pol Pot är högst bidragande till.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor.

    Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien.

    Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp.

    Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam.
    Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

    I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.