Julia Juhlin Karlsson Podcasts
-
Storbritanniens drottning Elizabeth är död. Hör om de oväntade omständigheterna som gjorde henne till Storbritanniens regent och om händelserna som skakat det brittiska kungahuset.
Storbritanniens och Samväldets drottning Elizabeth är död. Hon satt på tronen i 70 år.
Om drottning Elizabeth IIDrottning Elizabeth föddes 1926 och fyllde 96 år 21 april 2022.
Tillträdde som drottning som 25-åring när hennes pappa kung Georg VI dog 1952. Kröningen ägde rum i juni året därpå.
Elizabeth II är drottning över Storbritannien och överhuvud i Samväldet. Enligt Nationalencyklopedin omfattar det mer än en tredjedel av jordens landyta och 2,4 miljarder människor (räknat 2020).
Gifte sig med Philip Mountbatten 1947. Prins Philip gick bort 2021, några veckor innan sin 100-årsdag.
Drottning Elizabeth har fyra barn: tronföljaren prins Charles född 1948, prinsessan Anne född 1950, prins Andrew född 1960 och prins Edward född 1964.
Under drottningens 70 år som regent har flera händelser skakat det brittiska kungahuset – hör mer i avsnittet.
Med ljud från BBC och CBS.
Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Anna Liderot.
Tekniker: Stina Fagerberg och Jacob Gustavsson
-
USA utvecklade massförstörelsevapnet atombomben under slutet av andra världskriget. Hör historien om den verkliga hjärnan bakom Manhattanprojektet, hur kraftfulla moderna kärnvapen är och vad den fruktade domedagsklockan står på i dag.
Enorma mängder energi frigörs när atomer klyvs eller slås ihop – och som använt som vapen kan de generera en obeskrivlig förödelse. Hör om atomvapnets historia och hur de fungerar i dag.
Medverkande: Ulrika Björkstén, civilingenjör i teknisk fysik, doktor i fysikalisk kemi och Sveriges Radios vetenskapskommentator samt David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
-
Uvalde i Texas är i sorg efter den dödligaste skolskjutningen i USA på tio år. Hör om skjutningen som skakar USA och om tidigare masskjutningar som väckt debatten om vapenlagar.
Enligt polisen är det en ensam 18-årig man som är misstänkt för att ha genomfört den senaste skolskjutningen i Uvalde, Texas.
Dödligaste skolskjutningen i USA sedan Sandy Hook
– USA sticker ut i statistiken när det gäller masskjutningar och vapenvåld. Här pekar amerikanska politiker på olika förklaringar, beroende på vad man har för syn på exempelvis vapenlagarna, säger Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-kommentator.Skolskjutningen på Robb Elementary School i Uvalde, Texas, är hittills den dödligaste sedan skjutningen på skolan Sandy Hook i Connecticut 2012, då 20 barn och sex vuxna dödades.
Ljud från: P1-morgon, CNN & ReutersMedverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Socialdemokraterna säger nu ja till en svensk ansökan till försvarsalliansen Nato. Detta ett halvår efter att försvarsminister Peter Hultqvist lovat att aldrig medverka till en sådan process. Hör om stegen som ledde Sverige hit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På kort tid har frågan om svenskt Natomedlemskap blivit glödhet. Men svängen bort från alliansfrihet vid krig är inte särskilt plötslig, enligt Tomas Ramberg, Sveriges Radios inrikespolitiska kommentator.
– Det är de små stegen de sista två decennierna som man ska se i en helhet, säger Tomas Ramberg.
Hör om de historiska ögonblicken som lett Sverige närmare försvarsalliansen Nato.
Medverkande: Tomas Ramberg, politikkommentator på Ekot
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
-
Medlemmar i Nato skyddas av det som kallas artikel fem. Hör om alla för en-principen, där en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot alla.
Natos medlemsländer har gått med på artikel fem i grundfördraget.
– Den brukar kallas för musketörsparagrafen: en för alla, alla för en, säger Ulla Gudmundson, analyschef på utrikesdepartementet och tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation.
Artikel 5 är en säkerhetsgaranti, att Natoländerna hjälper varandra vid en attack.
Detta innebär dock inte att alla medlemsländer omedelbart bidrar med militära medel om ett av medlemsländerna angrips utifrån.
Artikel 5 användes efter 11 september-attacken 2001Artikel fem har bara använts en gång, och det var inte USA som ryckte ut till undsättning, som Nato och omvärlden väntat sig.
– När 11 september hände, den enda gången som artikel 5 har använts av Nato, då var det tvärtom. Det var USA som attackerades, och andra medlemsländer som ryckte ut till USA:s hjälp, säger Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg.
Medverkande: Ulla Gudmundson, tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation, Ginna Lindberg, USA-kommentator på Sveriges Radio.
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson
-
Efter flyktingkrisen 2015 har Sveriges migrationspolitik varit historiskt åtstramad sedan blev det krig i Ukraina. Hör om de tvära kasten och de avgörande ögonblicken.
Kriget i Ukraina är orsaken till den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget – och just nu är de som flyr välkomna till Sverige. Alla de svenska riksdagspartierna röstade för det stora masskyddsdirektivet från EU.
– Det är svårt att säga vart det här tar vägen på lång sikt. Just nu är ju famnen öppen hos både staten och kommunerna, säger Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.
En av de som kommit till Göteborg är ukrainska Julia.
– Min mamma sa till mig att åka, för en av oss måste leva, säger Julia till Sveriges Radio.
Flyktingkrisen 2015Under flyktingkrisen 2015 kom 163 000 personer till Sverige. Hör historien om Reinfeldts “öppna era hjärtan”-tal och Löfvens “mitt Europa bygger inga murar”.
Men pressen på regeringen blev för stor – man fattade beslut om id-kontroller vid gränsen. Även Miljöpartiet, det parti som har varit allra mest flyktingvänligt, tvingades gå med på det. Dåvarande språkröret Åsa Romson, som var vice statsminister, kunde inte hålla tårarna tillbaka.
Det är stor skillnad mellan hur det gick till 2015 och i dag, menar David Miliband, vd och ordförande för International Rescue Committee.
– Sverige och Tyskland tog ett stort ansvar 2015. I dag är EU beredda och även om det inte ännu finns på plats ett tydligt direktiv om omfördelning. Ironiskt nog är det de länder, Ungern och Polen, som blockerade i EU, som nu tar ett stort ansvar, säger David Miliband.
Ljud från: Filmarkivet, Ekots lördagsintervju, Reuters, SVT
Medverkande: Pontus Mattson, reporter på Ekot. David Miliband, International Rescue Committee.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson
-
Bilderna på döda människor på gatorna i staden Butja har chockat en hel värld. Döda människor och flera massgravar har väckt fördömanden från omvärlden. Ryssland anklagas för krigsbrott men nekar.
När ukrainska trupper åter kunde ta sig in i staden Butja gjordes en fasansfull upptäckt. Döda kroppar låg på gatorna. Människor, som tros vara civila, låg till synes bakbundna längs vägkanten.
Bilderna på massgravar och döda människor har chockat en hel värld och händelserna i staden har fördömts av ledare runt om i världen.
Ryssland nekar till att de skulle ha begått krigsbrott i Butja.
“Under tiden som denna ort kontrollerades av ryska beväpnade styrkor så led inte en enda invånare av några våldsamheter”, skriver det ryska försvarsdepartementet.
Ljud från P1-morgon, Studio Ett, P3 Nyheter, AFP och Reuters.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson
-
Ungern går till val och premiärminister Viktor Orbáns vänskap med Putin ser ut att ligga honom och regeringspartiet Fidesz i fatet. Orbán har fått väldigt mycket kritik för deras relation, säger Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent.
Söndag 3 april går Ungern till val.
Orbáns relation till PutinEU-landet Ungern har medverkat till fördömanden och sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Därom har han sagt nej till att sluta importera rysk olja och gas.
”Dilemmat för Orbán har varit att hans relation till Putin varit alltför god. Det har han fått väldigt mycket kritik för”, säger Milan Djelevic.
Om Viktor OrbánViktor Orbán är född 1963 som den äldsta av tre bröder.
Orbán var med och grundade Fidesz, partiet som har haft regeringsmakten i Ungern sedan 2010. När Fidesz grundades var partiet en vänsterliberal studentrörelse som var i opposition mot den kommunistiska regimen.
“Genom åren har Orbán gått mot ett konservativt tänkande. Han har utvecklat partiet till ett mer nationalistiskt, konservativt och flyktingfientligt parti”, säger Ekots Östeuropakorrespondent Milan Djelevic.
Partiet Fidesz och Viktor Orbán har anklagats för att montera ned demokratin i Ungern, genom att undergräva rättsväsendets oberoende och begränsa pressfriheten.
Hbtq-personers rättigheter har begränsats i UngernUngerska Haya, 29, kom ut som transkvinna under en period där hbtq-personers rättigheter i Ungern diskuteras på högsta politiska nivå. 2020 blev det förbjudet för transpersoner att juridiskt korrigera sitt kön i Ungern.
”Jag behöver komma ut varje gång jag visar legitimation”, säger Haya till Sveriges Radio.
Medverkande: Ungerska Haya, 29.
Reporter: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent. Caroline Kernen, P3-korrespondent, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent.
Ljud från AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
Tjetjeniens ledare vill strida på Rysslands sida och påstår att hans styrkor kan avsluta kriget i Ukraina på ett par dagar. Hör historien om Ramzan Kadyrov, mannen som sedan 2004 styr i Tjetjenien.
Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov var bara 27 år när han ärvde makten av sin pappa, Ahmad Kadyrov som dödades i ett bombdåd 2004. “Han hade aldrig fått jobbet om han inte hade haft den pappa han hade”, säger Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Träningsvideor i sociala medierRamzan Kadyrov delar med sig av sin vardag med kampsport och familj i sociala medier, men han använder också sina plattformar för att kommunicera sin politik. Nyligen la han upp en video där han vände sig direkt till president Putin. Kadyrov säger sig vara vid den ukrainska fronten och ber Putin om tillåtelse att “med alla medel” gå in med sina trupper i Ukraina och “avsluta kriget på ett par dagar”. Det finns ingen bekräftelse på att Ramzan Kadyrov verkligen skulle befinna sig i Ukraina.
Kadyrov: Finns inga hbtq-personer i TjetjenienRamzan Kadyrov anklagas för att kränka mänskliga rättigheter. “Det finns inga hbtq-personer i Tjetjenien, är Ramzan Kadyrovs linje. För att förstå det måste man gå tillbaka ett par år. Det som skett under hans tid vid makten är att utrymmet för mänskliga rättigheter gradvis har minskat”, säger Maria Persson Löfgren.
Ramzan Kadyrovs egen milis, kadyrovtserna, anklagas för att kidnappa och tortera människor.
Ljud från: Politico, Brut, Vox och “Last Week Tonight” från maj 2016.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
Programledare: Marcus Nilsson
Reporter/manus/klippning: Marina Nilsson Malmström
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
Fotnot: Ramzan Kadyrov är tidigare utsedd till Tjetjeniens president, en post som numera kallas för ledare för delrepubliken Tjetjenien.
-
En absolut mardröm, ett levande helvete. Så beskriver Human Rights Watch läget i den ukrainska staden Mariupol.
Ryska styrkor går hårt åt den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. Det humanitära läget beskrivs som katastrofalt för de civila som inte kunnat ta sig därifrån.
– Det har under en längre tid varit svårt att få kontakt med Mariupol. Telefonledningar och internet ligger nere, säger Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Teatern i Mariupol hade skrivit “barn” på markenEnligt uppgift hade över tusen personer gömt sig inne i Mariupols teater när den besköts av rysk eld och totalförstördes. På satellitbilder kan man se ordet deti, barn, skrivet på marken, synligt även från luften.
Reportrar Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter. Susanna Hållbus, Trygve Ulriksen Skogseth och Samar Hadrous.
Ljud från P1-morgon, Reuters och AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
En gymnasieelev går till attack efter dådet är två kvinnliga lärare döda. Hör allt vi hittills vet om de misstänkta morden på Malmö latinskola.
Elev attackerade två lärare på Malmö latinskolaSent på eftermiddagen, när de flesta andra elever på Malmö latinskola gått hem, går en 18-årig man till attack mot två lärare. De skadade, två kvinnor i 50-årsåldern, förs till sjukhus, men deras liv går inte att rädda.
Mannen, som också är elev på skolan, grips och misstänks för mord.
Erkänner till sin advokat18-åringens advokat Anders Elison säger att mannen erkänner att han dödat kvinnorna. Elison deltog på tisdagseftermiddagen vid ett förhör med 18-åringen. Gärningsmannen har berättat i detalj vad som har hänt.
Reportrar: Petra Haupt, Samuel Larsson, Marita Johansen, Assar Afzelius, Erik Adell och Susanna Hållbus.
Programledare: Marcus Nilsson
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
-
I augusti 2016 förvandlas sommaridyllen till en mardröm. En kvinna vaknar blodig i sin säng. Det är början på en berättelse om mord, pengar och svartsjuka. Av Martina Pierrou & Julia Juhlin Karlsson
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I augusti 2016 förvandlas sommaridyllen till en mardröm. En kvinna ringer till SOS Alarm och säger att hon blivit knivhuggen och att hennes man mördats.
Mordutredningen visar sig bli mycket större än man först trott. Den kommer att sträcka sig tillbaka till året innan, när en man hittades död i sjön vid samma sommarstuga.
UPPDATERAD 2018-02-27
Av: Martina Pierrou och Julia Juhlin Karlsson
