Jesper Olsson Podcasts

  • Litteraturvetaren Jesper Olsson skriver om hur litteraturen påverkas av det digitala skiftet. Hur tar vi till oss text idag? Och hur kommer litteraturen att kommuniceras i framtiden.


    I samarbete med Riksbankens jubileumfond. www.rj.se


    Programledare: Fritte Fritzson

    Producent: Ida Wahlström

    Klippning: Marcus Tigerdraake

    Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark

    Grafik: Jonas Pike


    Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/

    Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson

    Twitter: @frittefritzson


    Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!

    Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast

    Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I Sverige har ett 50-tal ukrainska konstnärer fått skydd på så kallade nödresidens ett initiativ där konstnärerna både får husrum och en möjlighet att fortsätta arbeta med sin konst.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    P1 Kulturs Joakim Silverdal åkte till Västra Örträsk utanför Lycksele där Aleksandra Paranchenko bott sen i somras.

    BILDNINGSRESAN: TBILISI

    Reportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med till Fredrik Wadströms Tbilisi.

    VERKET SOM VÄRKER: DEN LÅNGA FLYKTEN

    I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen gjort intryck och satt avtryck i livet. Den här gången rör det sig om en bok om en flock vildkaniner som bryter upp från sina ängar när de hotas av människornas framfart.

    ESSÄ: PARENTESEN – EN OROANDE PARTISAN

    Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Petra Quiding

  • Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.

    ”Parentes livet slut parentes”. Så slutar dikten ”First Person Shooter” i Malte Perssons bok ”Till dikten”. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.

    Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter – de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete ”Prix Nobel” från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken – som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.

    I sin studie ”Digital Shift” skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation – ett inskott eller sidoreplik i ett anförande – som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.

    Det var först under medeltiden – år 1399 hävdar en handbok – som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning – från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.

    parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. 

    Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning – en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt ”jag tänker alltså är jag”. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.

    Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs – där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt ”Fisches Nachtgesang” (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.

    Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman ”Lolita” (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.

    Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade ”différance”. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, ”Signature événement contexte” (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem …

    Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område – vid sidan av det skrivna ordet – är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna

    utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman ”Din vän datamaskinen” (2008) – med parentestecknen högt uttalade: ”För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas …” Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på …

    På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.

    Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes – ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism – och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.

    Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något – likt ett objekt att hantera och exploatera – i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.

    Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden – för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.

    Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker

     

    Litteratur

    Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)

    Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)

    Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)

    Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)

    Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)

    Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)

    Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)

    Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

  • Denna vecka blir det ett bonusavsnitt. Vi har nämligen precis fått besked om att vi kommer få gräva i tippen där skelettsökhunden markerat. Vi ville även veta vad vi behöver tänka på och vad vi potentiellt skulle kunna hitta. Vi har därför även passat på att intervjua kriminalteknikern och poddaren Anna Jinghede samt den polisiära arkeologen Jesper Olsson.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Denna vecka blir det ett bonusavsnitt. Vi har nämligen precis fått besked om att vi kommer få gräva i tippen där skelettsökhunden markerat. Vi ville även veta vad vi behöver tänka på och vad vi potentiellt skulle kunna hitta. Vi har därför även passat på att intervjua kriminalteknikern och poddaren Anna Jinghede samt den polisiära arkeologen Jesper Olsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den 1 juni 2022 bjöd Lunds universitet in till samtal på Skissernas Museum om betydelsen av att kommunicera forskning i en tid när många konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet.

    Tillsammans med moderatorn Lars Mogensen samtalade inbjudna gäster om forskningskommunikation, vägar in och ut ur akademin, och kampen om kunskap.

    Del 1: Forskningskommunikation -- en prioriterad fråga i ett demokratiskt samhälle

    Medverkande: Amina Manzoor, Sara Arvidson, Jesper Olsson, Anna Maria Fleetwood, Jimmie Kristensson

    Introduktion av Anna Jonsson, docent i företagsekonomi och en av arrangörerna av samtalen.

    Se samtalen på YouTube:

    https://youtu.be/gcewDuEAhBA

    Redigering av Martin Degrell.
    Musik av HoliznaRAPS.

  • Om egenmonitorering, hur företag kan samarbeta kring digitalisering, vikten av hälsodata för att göra Sverige till ett Life Science-land i framkant och mycket mer med Mia Tillgren Moreau från Abbvie och Jesper Olsson från läkemedelsdistributören Tamro.

    I miniserien ”Läkemedelsbranschen och digitaliseringen” diskuterar vi digitalisering med kunniga personer på området. Vi pratar hälsodata, digitala tjänster, läkemedelsbranschens roll och utmaningar inom det digitala och mycket annat.

  • På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär.

    Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken.

    P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar.

    - Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC.

    Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen.

    Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar.

    - Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö.

    När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt.

    - Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren.

    Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala.

    Programledare: Martin Wicklin

    Reporter: Lova Nyqvist Sköld

    Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

    Producent: Viktor Papini

  • Att prata om ålder och arbetsmarknad är viktigt ur flera olika perspektiv.
    I det här avsnittet har jag ett samtal med Jesper Olsson från Novare om detta viktiga ämne!

  • Att LinkedIn är ett professionellt socialt medie som det är bra att ha ett konto på har du kanske hört. Men. Det räcker inte med att skapa ett konto för att få ett jobb. Jesper Olsson är rådgivare på TRR och den här veckans avsnitt är fullspäckat med bra tips till dig som vill komma igång med att använda LinkedIn när du söker jobb.