Internetstiftelsen Podcasts
-
#4. Är du en förövare, då ska du inte ha tillgång till barnen! Så länge rättssamhället inte har antagit den policyn så är det ett brott mot mänskliga rättigheter; säger säkerhetschefen Jonas Ahl. I detta avsnitt pratar vi om hur vi lämnar digitala spår via mobilen, sociala medier och bilder. Och får tips på hur man kan skydda sig från att bli hittad, stalkad eller att helt enkelt få vara ifred.
Jonas Ahl arbetar med skyddande boenden, kvinnor som lever gömda och avhoppare från kriminella gäng. Om du vill komma i kontakt med Jonas så hittar du honom på linkedin.com/in/jonas-ahl/ eller via företaget agiltskydd.se.
Podden Mörkertalet är mänskliga rättigheter i praktiken!
Vill du veta mer om säkerhet på nätet?
Internetstiftelsen sprider kunskap om en säker internetanvändning
Försvarsmakten Hur säker är din mobil?
Lösenordshanterare läs mer här: https://internetkunskap.se/artiklar/sakerhet-pa-natet/losenordshanterare-loser-dina-losenordsproblem/
VPN läs mer här: https://internetkunskap.se/artiklar/ordlista/vpn/
Är du eller någon du känner drabbad av våld i nära relation?
Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Ring 020 50 50 50.
Polisen utreder brott och kan svara på frågor om det är ett brott som du är utsatt för. Ring 11414. Vid pågående brott ring 112.
Tycker du att Mörkertalet tar upp viktiga frågor och vill bidra till att vi fortsätter?
Swisha ditt bidrag till 1234 63 73 10
Eller vill du sponsra ett eller flera avsnitt?
Kontakt: hej@mörkertalet.nu
Lev väl! /Maria
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt gästas vi av Anne-Marie Eklund Löwinder, även känd som AMEL i internetkretsar. AMEL rankas som en av Sveriges främsta experter på informationssäkerhet och har en lång erfarenhet inom området. Tillsammans med henne diskuterar vi viktiga frågor kring internettsäkerhet, såsom hur man ska tänka kring lösenord, om man ska använda VPN och hur viktigt det egentligen är att uppdatera sina enheter. Intressanta diskussioner om säkerhet och internet kan väntas i veckans avsnitt av Käck-Tech Podcast!
Disclosure: Några av länkarna här nedan är affiliatelänkar. Det betyder att om du klickar på länken och köper från butiken, kommer vi att få en affiliate-kommission utan extra kostnad för dig. Alla åsikter förblir fortfarande våra egna!
Anne-Marie Eklund Löwinder - Internet Hall of FameAnne-Marie Eklund Löwinder 27 juli 2022 - Sommar i P1 - Sveriges RadioAMEL och “Nyckeln till internet” - Internetmuseum
Mer om AMEL
Hur ska man tänka när man är ute på internet? - Internetkunskap av Internetstiftelsen
Veckans tips
Support the show
Fotokredd för bild till omslaget: Björn FalkevikVill ni läsa mer om oss och podden kan ni klicka på länkarna nedan:
Hemsida Skicka feedback - [email protected] Mer om Andreas Mer om Ruben Mer om Käck-Tech Stötta podden via Buy Me a Coffee Stötta podden när du handlar på Amazon (Affiliate)Vår Spotify spellista
spotifyMusik: Splash - Harris Heller
Obs! Transkriberingen är autogenererad och kan därför innehålla felaktigheter.
-
Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulin reflekterar över saken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-06-03. Essän är inläst av Sofia Strandberg.
I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet ”primater”. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser.
Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet.
På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar… Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer.
”I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens”, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag?
Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken ”Handen i den digitala världen”. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller – ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan – och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid.
Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. ”Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas.” Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter?
Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning.
Jag tänker på Sara Stridbergs roman ”Kärlekens Antarktis”, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick.
Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln ”The Social Power of Touch”, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande.
Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet.
Exakt hur de kommer att förändras – vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande – är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd.
Jag sträcker ut handen mot museets monterglas – nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden.
Anna Thulin, journalist och författare
Inläst av kulturredaktionens Sofia StrandbergOmnämnt i essän:
”Handen i den digitala världen” av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019.
”The Social Power of Touch” av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015.
”Kärlekens Antarktis” av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018.
”Svenskarna och Internet”, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/)
Muséum national d’histoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.
-
Med hjälp av mobilen tar sig en 28-årig förövare in flickrummen, där mamma och pappa tror att deras barn är som tryggast. Barnens agerande kommer spela en avgörande roll i att hans grips och avslöjas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det tredje avsnittet har polisens högar av anmälningar växt och det går att börja se ett mönster. De inleder spaning mot den misstänkta gärningsmannen och planerar ett tillslag. När offren senare möter förövaren i rätten blir de förvånade - han är inte alls så som de föreställt sig.
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:
Medverkande
Lars Uggla - utredare vid polisens IT-brottscentrum i Göteborg
Maria Gustafsson - barnförhörsledare vid IT-brottscentrum i Göteborg
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
”Klara” - brottsoffer
“Klaras” mamma
“Kim” - brottsoffer
Arbetsledaren och chefen på mannens fd arbetsplatsBRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
-
Han är uppskattad av arbetskamraterna men lever ett dubbelliv. Men när han kommer hem från jobbet blir han "Nicole", "Linus" och "Peter" på Snapchat och tar kontakt med barn i jakt på nakenbilder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det andra avsnittet får vi höra "Kim" berätta om hur hon drogs in i härvan men också om polisens jakt på förövaren. Flera utredningar inleds men läggs ner. Men när högen med anmälningar växer börjar polisen se ett mönster. Snart är de gärningsmannen på spåren.
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:
Medverkande
Lars Uggla, polis och utredare vid regionalt IT-brottscentrum i Göteborg
“Kim” - brottsoffer (Kims röst har lästs in av en annan person)
Johanna Lätth - psykolog Kriminalvården och Karolinska Institutet
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplatsBRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
-
Årets upplaga av Svenskarna och internet 2022 är här och i detta avsnitt går vi igenom allt du behöver ha koll på om svenskarnas internetvanor som kommunikatör. Till vår hjälp har vi Måns Jonasson från Internetstiftelsen som står bakom Svenskarna och internet.
-
Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?
Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?
I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Andelen unga som drabbats av näthat eller negativa kommentarer på nätet har nästan dubblerats det närmaste året, enligt Internetstiftelsen, till 17 procent.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det visar Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet för år 2022. Vi pratar med Måns Jonasson, internetexpert på stiftelsen, och Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, om hur man som förälder kan göra för att livet på nätet inte ska bli till skada för barnen.
Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Jonna Westin
[email protected] -
En 28-årig man går under flera identiteter och lockar barn med pengar, alkohol och droger. När han inte får som han vill hotar han sprida nakenbilder på dem. Vem kan stoppa honom?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tre avsnitt berättar P1 Dokumentär miniseries Pernilla Wadebäck historien om Jägaren på Snapchat, en av de största nätbrottshärvorna i Sverige på senare år. Och fallet, som berör över hundra barn, sätter fingret på säkerhetsproblem med Snapchat.
Vart femte barn i åldern 8 till 11 använder snapchat dagligen och bland de lite äldre, de mellan 12 och 22 där är det sju av tio som snapar med sina vänner varje dag, enligt Internetstiftelsen. Men där barnen finns, där finns också förövarna.
I det första avsnittet berättar vi om kaoset som bryter ut på en Högstadieskola när det kommer fram att någon skickar runt nakenbilder på barnen via Snapchat, dessutom verkar flera av bilderna vara tagna inne på tjejernas omklädningsrum. Samtidigt dyker flera olika profiler upp på Snapchat som tar kontakt med hundratals barn över Sverige.
Medverkande:
Organisationer och myndigheter som jobbar mot sexuella övergrepp mot barn:
Ylva Lundgren - kammaråklagare i Skövde
”Klara” - brottsoffer
Sara, Michaela och Bana - ungdomar om Snapchat
Arbetsledaren på mannens fd arbetsplats
Susanne - högstadierektorBRIS - Barnens rätt i Samhället.
Ecpat - Mot sexuell exploatering av barn.
Storasyster - ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Preventell - Nationell hjälplinje för personer med självupplevt riskbeteende, tvångsmässig upptagenhet av sexuella tankar och handlingar, sexuellt intresse för barn och impulser att tvinga någon till sex.
Reporter: Pernilla Wadebäck
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2022 av Tredje Statsmakten media AB
-
Äntligen är den här! Årets rapport från Internetstiftelsen om svenskarnas internetvanor. I detta avsnittet har vi intervjuat Jannike Tillå, Affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen. För att analysera siffrorna i årets rapport. Hur använder svenskarna sociala medier?
Alla pratar om TikTok, vad kan vi utläsa från årets rapport? Vad är de största överraskningarna? Roblox - vad är det? Så använder kvinnor och män social medier Så använder de olika generationerna sociala medier Så många följer ett varumärke på sociala medier Så ser intresset ut för influencers 2022
I avsnittet får du höra:Och mycket mycket mer.... Ni kan även läsa sammanfattningen kring Svenskarna & Sociala medier på bloggen: https://digitalsnack.se/blogg/nyheter-sociala-medier/svenskarna-sociala-medier-2022
--- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/digitalsnack/message -
Den 11e oktober så släppte Internetstiftelsen 2022 års upplaga av Svenskarna och Internet. Julafton för alla oss som arbetar i den digitala sfären och som vill veta mer om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi har fått äran att grotta ner oss i kapitlet om sociala medier och diskuterar runt det vi ser att siffrorna visar, utvecklingen under de senaste året och hur vi bör tänka framåt om trenden fortsätter. Det är mycket som är samma, en del som är en naturlig utveckling och några saker som förvånande. Som att det som låter mest kanske inte nödvändigtvis är störst. Hoppas att ni gillar avnittet.
Svenskarna och Internet: https://svenskarnaochinternet.se/
Svenskarna och Internet Live: https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eibubteQviB1VDWIi6zPIKGO
The silent switch: https://doctorspin.net/silent-switch/
Våra tidigare sju poddar om Svenskarna och internet: https://soundcloud.com/socialbydefault/sets/svenskarna-och-internet -
It-säkerhetsexperten om att ha tillgång till internets mest bevakade hemlighet.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anne-Marie Eklund Löwinder rankas som en av Sveriges främsta experter på informationssäkerhet och var under nästan 20 år säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige. Hon är en av 14 betrodda personer i världen som har en nyckel till internets hjärta – en fysisk nyckel i metall.
Nu driver hon eget företag och föreläser om hot och risker på nätet, och hur man kan skydda sig, som organisation och som privatperson.
2013 blev Anne-Marie Eklund Löwinder den första svensk att bli invald i Internet Hall of Fame.
Anne-Marie Eklund Löwinder om sitt Sommarprat:– I Culpeper, Virginia, finns en toppsäker anläggning med internets mest bevakade hemlighet. Ett mycket litet antal utvalda nyckelbärare har tillträde dit. En av dem är jag. Det är vad mitt Sommarprat handlar om.
Producent: Helena Groll
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
I detta avsnitt pratar FM med Måns Jonasson, Creative Brand Manager på Internetstiftelsen. Måns föddes med internet i blodet och blev datafrälst i tidig ålder då han fick en ZX Spectrum av sin mamma när han fyllde 8 år och genast satte igång att programmera.
Nu har Måns hunnit bli 48 år år och väntar fortfarande på att framtiden ska komma och är förundrad över hur han fortfarande kan vara lika fascinerad av webben. Vad är Internetstiftelsen för en organisation egentligen? Visste du till exempel att det är dom som producerar Svenskarna och Internet och Bredbandskollen? Samt en terabyte mer saker. Trevlig lyssning!Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial.
Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som en plattform för ett politiskt samtal, om vilken roll nya tjänster spelar, hur politiker utnyttjar möjligheterna och vilka förväntningar och förhoppningar väljarna har.
Framför allt bland de unga finns en framtidsoptimism om hur nätet kan spela en roll för demokratisk delaktighet. Men än har inte nätet som en arena för dialog och möte mellan politiker och väljare realiserats:
"För politikerna är internet fortfarande i hög utsträckning en verktyg för broadcasting," säger Jannike Tillå.
Det finns också andra utmaningar att ta sig an, som bland annat tar sig uttryck i självcensur på grund var rädsla för hat och hot. Från lagstiftarens håll, på både nationell och internationell nivå, är det här frågor som det jobbas med.
"Men vi har ingen erfarenhet av att lagstifta i sammanhang som är så rörliga som det här," säger Carl Heath.
Därför, menar han, måste vi jobba med innovation av själva processen för nya lagar och regler.
"Vi behöver hitta sätt att lagstifta inte bara baserat på det som hänt, utan för det som komma skall."
Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette. -
Från små katter i glasburkar till påståendet om att fåglar inte finns. Vi snackar med Måns Jonasson från Internetstiftelsen och Åsa Larsson från Källkritikbyrån om virala vandringssägner och hur de egentligen får fart och sprids.
- Visa fler
