Institutionen för klinisk neurovetenskap Podcasts
-
I senaste avsnittet pratar Soran och Daod med två professorer vid Karolinska Institutet. Mats Lekander som är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Han leder också Stressforskningspodden och Psykologisk forskning-podden. Den andre heter Mats J Olsson som är professor och forskare i experiementell psykologi.
De pratar b.la. om vad stress är, om folk är mer stressade idag och hur apor reagerar på att få för dåligt betalt. De diskuterar även det beteendemässiga immunförsvaret, varför är det viktigt att upptäcka sjukdom hos andra och hur bra är vi egentligen på det?
Stötta oss på www.patreon.com/sjukaihuvudet
Maila oss på [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Välkomna till månadens avsnitt av OptikerPodden med mig Jonas Upphagen!
I månadens avsnitt möter vi Jan Ygge som är professor vid Marianne Bernadottecentrum vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet samt överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus. Jan Ygge har lång erfarenhet av barns ögon och synforskning.
Jan Ygge har så mycket spännande att berätta om barns ögon så intervjun är uppdelad i två delar.
Så nu kör vi igång del ett av två avsnitt kring barns ägon med Jan Ygge. -
Ett plockprogram där vi lagar mat på bananskal, testar hur champagne smakar med olika musik, och fördjupar oss i att människor över hela världen gillar och ogillar samma lukter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bananer är världens vanligaste frukt. (Eller egentligen är det tomat, men de flesta betraktar nog tomat som en grönsak...)
Skalet utgör 30 till 40 procent av bananens vikt. Och slängs oftast i våra trakter. I andra delar av världen äts det. För det är både gott och nyttigt.
Vi lagar en curry med kokosmjölk på skalen från övermogna bananer.
Dessutom testar vi hur olika musikstycken påverkar smaken på champagne, inspirerat av en undersökning som den brittiska vintidningen Decanter har skrivit om.
Meny har tidigare gjort program om hur musik påverkar smakupplevelser. Nedan hittar du en länk till det.
Människor över hela världen gillar samma typ av lukter, oavsett vilken matkultur de kommer från.
Det är resultatet av en studie som gjorts av forskare från bland annat Karolinska institutet och University of Oxford.
- Kulturen spelar knappt nån roll alls, berättar Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet. Om vi gillar eller ogillar en lukt styrs till ungefär hälften av molekylens struktur, och till hälften av personlig smak.
-
Medvetenhet, sårbarhet, empati och medkänsla är kanske ovanliga ord i chefsrekryteringsannonser. Men de beskriver centrala ledarförmågor.
Managementkonsulterna på McKinsey har identifierat just de fyra förmågorna som helt centrala. Både för att ledare ska kunna verka effektivt i kristider och kunna navigera i en föränderlig värld.
Vi har intervjuat Christina Andersson om det här med medkänsla, eller på engelska: compassion. Hon är legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon är också ansluten till Handelshögskolan Stockholm och var med och grundade Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet.
Medkänsla och empati är olika saker Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ menar Christina.
Stressade människor agerar kortsiktigtUnder hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla.
När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.
Trygghetssystemet – för prestationens skullNär vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.
På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.
Ett verktyg för motgångarMen det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som “att lära någon att hålla om sig själv när det blåser.”
Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar. Den här veckan har vi valt en om hur medvetenhet om skillnaden mellan empati och medkänsla kan hjälpa dig i en ledarroll.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?
Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.
Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker Uppsala
Musik i programmet:
Toapapper/Jacke Sjödin
Social distansering/Jacke Sjödin
Nej mutationer/Jacke Sjödin
Hobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid?
Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. Karin Villaume är beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin är professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
