Hörby Podcasts

  • Förhörsledaren Monica Olhed Hansson var med och löste mordet på 10-årige Helen Nilsson i Hörby i Skåne och hon fick också dubbelmördaren Bengt Karlsson att erkänna. Hör henne berätta om karriären som kriminalinspektör.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • Bilden av författaren Victoria Benedictsson (1850-1888) har ofta fokuserat på hennes sexualitet. I sin biografi "Mitt stora vackra hat" tecknar författaren Elisabeth Åsbrink ett rikare porträtt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hon föddes den sjätte mars 1850 i Skåne. Med tiden skulle hon gifta sig till namnet Victoria Benedictsson, bryta sig loss ur sitt äktenskap och skriva in sig i litteraturhistorien under pseudonymen Ernst Ahlgren. Hon blev 38 år innan hon skar halsen av sig i Köpenhamn.

    Vad levde hon för liv? Vad skrev hon?

    Elisabeth Åsbrink följer henne från vaggan till graven i sin nya, omfattande biografi "Mitt stora vackra hat". När hon gästar Marie Lundström i Lundströms Bokradio blir det ett samtal om en ung människa med konstnärsdrömmar, som hade få val att välja i en tid då kvinnor saknade mänskliga rättigheter. Varför avskydde hon sitt eget barn men inte sina fosterbarn? Vad händer med hennes dotter lilla Ellen och vilket är priset hon betalar för att slå sig fri och bli författare?

    "Hon var ju så mycket mer än denna kvinna i gynstol. Så jag ville lyfta upp henne", säger Elisabeth Åsbrink i Lundströms Bokradio. "Hon bryter sig som någon sorts Houdini ut ur sitt liv. Och så skapar hon en person som kan göra allt det som hon inte kan."

    Victoria Benedictsson slår igenom med romanen "Pengar" som landar mitt i samtidens debatt om det borgerliga äktenskapet, där stjärnor som Henrik Ibsen och Georg Brandes är tongivande. Den senare inleder hon en relation med, där hon bor på Hotell Leopold i Köpenhamn.

    "Det som för mig gör så ont i den här kärlekshistorien när jag tittar på den genom hennes ord", säger Elisabet Åsbrink, "Det är att hon har kämpat så envetet med att befria sig från att vara kvinna. Hon har brutit med äktenskapet och maken, hon har brutit med barnen och moderskapet. Hon har brutit med livet i Hörby som var tryggt - och hennes. Och hon har förvandlat sig till Ernst Ahlgren och blivit en litterär stjärna. Och då träffar hon Georg Brandes och han säger: 'Du är ingen riktig kvinna'"

    Skriv till oss! [email protected]

    Programledare: Marie Lundström
    Redaktion: Nina Asarnoj och Daniel Sjölin

  • Den 9 december 1993 mördas sexårige Emil efter en biljakt i ett villaområde i centrala Hörby i Skåne. Mordet skakar inte bara Hörby utan hela nationen, och trots ett gediget polisarbete med hundratals tips från allmänheten är fallet än idag olöst. Men poliserna är övertygade om vem gärningspersonen är och kanske kan en lösning nu vara nära förestående. Mordet på Emil är en Spotify Dok producerad av Alaska Film & TV. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Tristess, långa timmar i kollektivtrafiken, mörker - men också original, frihet och nyvärpta ägg. Denna söndag dissekeras den svenska LANDSBYGDEN. Vem var "mor med de stora pattarna" och "Niklas i Skrällebo"? Varför är Hörby mörkrets hjärta i Skåne? Är man lyckligare på landet? Är Anna-Karin en riktig lantis? Bor Ann i ett knarkhus? Hur många mord sker på landet? Vi hyllar Maria Maunsbach och Lars Molin och sågar Mandelmanns. PLUS: Parasitera inte på andras sorg.

    Producerat av Silverdrake Förlag
    Redaktör: Marcus Tigerdraake
    Klipp: Patrik Sundén
    [email protected]
    www.silverdrakeförlag.se

  • Tristess, långa timmar i kollektivtrafiken, mörker - men också original, frihet och nyvärpta ägg. Denna söndag dissekeras den svenska LANDSBYGDEN. Vem var "mor med de stora pattarna" och "Niklas i Skrällebo"? Varför är Hörby mörkrets hjärta i Skåne? Är man lyckligare på landet? Är Anna-Karin en riktig lantis? Bor Ann i ett knarkhus? Hur många mord sker på landet? Vi hyllar Maria Maunsbach och Lars Molin och sågar Mandelmanns. PLUS: Parasitera inte på andras sorg. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén [email protected] www.silverdrakeförlag.se

  • I den skånska byn Hörby händer det otänkbara brandstationen börjar brinna. Men det stora frågetecknet uppstår sedan, när det visar sig att det saknas brandlarm.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I P4 Story berättar vi om brandstationen som brann upp och om förtvivlade brandmän som förgäves försöker släcka branden som rasar på deras arbetsplats.
    Det visar sig att brandstationen i Hörby inte är den enda i Sverige utan brandlarm.

    Reporter: Anna Bubenko

    Programledare: Karin Bengtsson

    Tekniker: Peremil Söderström

    Ansvarig utgivare: Sandra Martinsson

  • I 40 år har han lyssnat, frågat och skrivit om världen. Från Hörby kommunhus till Himmelska fridens torg och tillbaka. Alltid nyfiken och frågvis, och ofta ganska ettrig. Hans hemlighet: Han tror inte på smarta frågor. Frågorna ska vara raka, enkla, gärna naiva. Och man ska lyssna på svaren. För det belönades han 2021 med den svenska journalistikens finaste pris, Lukas Bonniers Stora Journalistpris.


    I Stora Journalistprispodden berättar han öppet och ärligt om ett liv i journalistikens tjänst. Från de tidiga åren på lokaltidningarna till åren som krigskorrespondent med granater vinande runt sig. Varför han ser det som hedrande att vara ettrig, vilken hans viktigaste lärdom under karriären varit och om hur hans journalistik förändrats, och blivit känsligare, med åren.


    Stora Journalistprispodden är en podcast från Stora Journalistpriset, där Sveriges bästa journalister berättar om Sveriges bästa journalistik. Läs mer på storajournalistpriset.se.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den som tror att våra moderna tider lyckats göra sig kvitt det förgångna har fel. Tvärtom, hela världen håller på att förvandlas till ett museum menar Thomas Steinfeld.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Aldrig har det förflutna varit så närvarande. Det som en gång varit blir levande igen, i form av filmer eller datorspel som förmår att återskapa det försvunna med yttersta precision. Eller så bevaras det förflutna i form av innerstäder, restaurerade för att för alltid se ut som de kanske en gång gjort. Eller så spelas samma gamla låtar om och om igen, från morgon till kväll, så att även den populära musiken tycks har hamnat i en ändlös slinga av nästan samma karaktär som den klassiska musiken befinner sig i sedan mer än hundra år.

    Ingenstans syns dock det förflutnas övertag över närvaron lika tydligt som i museernas utveckling. Runt 150 museer lär ha funnits i Sverige under slutet av sextiotalet. Idag räknar man mer än 1500 museer, och då är många privata, men allmänt tillgängliga samlingar är inte ens upptagna i listan.

    Museernas historia är en berättelse om permanent utvidgning. De första skapades när några få furstliga samlingar öppnades för allmänheten, eller när en republik som Frankrike ville visa upp alla konstskatter, som befunnit sig i slott, kyrkor och kloster och som nu skulle betraktas som folkets egendom. De nya samlingarna förvarades i byggnader, som liknade husen varifrån de utställda föremålen tagits: I Paris användes ett gammalt kungasäte, nämligen Louvren, eller så byggdes det nya slott, enbart för konsten, så som i St. Petersburg eller i Stockholm, eller så uttrycktes det en näst intill religiös vördnad för konsten genom att man byggde nya museer som liknade antika tempel, så som det skedde i Berlin, i London och Madrid.

    Nationalmuseerna kom så småningom ur modet, men museerna blev bara fler.

    Så småningom upprättades liknande praktbyggnader också för samlingar utanför konsten, framför allt inom naturhistorien, inom etnologin, inom konsthantverket och senare också inom teknikhistorien.

    Uppkomsten av dessa samlingar var bunden till nationalstatens framfart under det sena 1800- och det tidiga 1900-talet: De dokumenterade civilisationens möjligheter och framgångar, och när de talade om människan så menade de framför allt det egna folket.

    Nationalmuseerna kom så småningom ur modet, men museerna blev bara fler. I byn Önneköp utanför Hörby i Skåne finns ett kannibalmuseum, i Säter utanför Skönvik i Dalarna finns ett museum över mentalvårdens historia, och i lappländska Glommersträsk finns ett museum över osålda damhattar. I Wien finns ett museum över kondomer, i kroatiska Zagreb finns ett museum över brustna relationer, och i byn Castelbosco utanför Piacenza i norra Italien finns ett "museo della merda", ett avföringens museum.

    Ingen har ännu lyckats göra en förteckning över alla dessa privatmuseer. Men de finns i alla länder i västvärlden, med minst flera hundra exemplar i varje stat. Eftersom de vanligtvis går tillbaka till en hobby, som någon gång spräckte vardagsrummets begränsade möjligheter, är det svårt att bestämma när samlandet började bedrivas med museologiskt allvar. Det finns dock anledning att tro att de allra flesta inte är äldre än trettio eller fyrtio år. Det må låta underligt, men det är så: Deras framfart är knuten till den moderna konstens segertåg genom världens stora museer.

    Målaren Wassily Kandinsky, en av den abstrakta konstens pionjärer, berömde sin äldre kollega Paul Cézanne år 1912 för hans förmåga, att "skapa en besjälad varelse av en tekopp, eller riktigare sagt, att upptäcka en varelse i denna kopp". Det dröjde inte länge innan en sådan tekopp, iklädd en bit päls, ställdes ut som ett konstverk, bredvid en flasktorkare eller en cykelsadel med racerstyre, som skulle föreställa en tjurskalle. Sådana föremål, som blir till konst för att en konstnär utnämnt dem till konst, kallas för "readymades". Med dem utvidgades antalet objekt som kunde presenteras i ett museum i det oändliga. Det behövs kanske inte mer än en vit vägg, kanske en vitrin eller en sockel, och så ett bra ljus för att vad som helst ska kunna förvandlas till ett föremål av högre betydelse. Kunskapen om strålkastarens förmåga att förvandla ett bruksföremål till ett betydelsefullt objekt förenar den moderna konstnären med människan bakom ett udda privatmuseum.

    Det tidiga avantgardet var en revolutionär sekt. Var än den uppträdde så möttes den av kritikernas hån och åskådarnas vrede, av oförstånd, förolämpningar och inte sällan av slagsmål. Det dröjde innan den stora publiken slöt fred med den moderna konsten, någon gång under sextio- eller sjuttiotalet, när Pontus Hultén härskade över Moderna Museet, när Andy Warhol började tillverka uppdragskonst för alla som hade råd och när Joseph Beuys lät plantera 7000 ekar för en konstutställning i den tyska provinsstaden Kassel.

    Till sist nådde denna utveckling också människan själv.

    Efter denna tid förfogade konsten inte bara över en oändlig mängd av potentiella föremål. Den spred sig också över hela samhället, i gestalt av allt fler museer, men också i form av en kulturalisering av hela samhället. Staden själv blev till ett museum, när försummade stadsdelar skulle bli levande igen, när det urbana rummet i allt större utsträckning förvandlades till scener, för konserter eller teaterföreställningar, med nya byggnader som från början uppfattades som konstverk i sig själva. Och när det nu uppstod allt fler och allt uddare privatmuseer, så blev de en del av en allmän utveckling mot mer kultur för alla.

    Till sist nådde denna utveckling också människan själv. Det skedde inte bara för att det blev så lätt att bygga upp ett galleri över den egna tillvaron, med hjälp av de sociala medierna och till mer eller mindre allmän beskådan. Det skedde framför allt för att folk gjorde sig själv till konstverk, var och en: Först kanske i form av en expressiv individualism, som uttryckte sig genom kläder, gester eller ovanliga preferenser, sedan också med själva kroppen som ett konstnärligt objekt och en alldeles privat konsthall. Denna utveckling innebär den systematiska bearbetningen av musklerna med perspektivet riktat mot ett skönhetsideal. Men den omfattar i synnerhet tatueringarna. Ty vad är en tatuerad kropp, om inte ett bildarkiv, där varje postering är av en sådan betydelse att den tas emot under smärtor för att sedan ledsaga bildens bärare under hela livet? Och vad är en sådan kropp om inte en utställning av en människas drömmar om sig själv och resten av världen, helst förknippad med starka minnen? Tatueringen må vara den mest intima formen av ett modernt privatmuseum. Men den är också det mest extrema och personliga uttrycket för att det förflutna aldrig förgår.

    Särskilt inte i vår tid.

    Thomas Steinfeld

  • Om man plötsligt kör förbi en Skylt där det står Kannibal Museum mitt i Skåne så ställs ju frågan, Inte har vi väl haft kannibaler i Skåne? Nästa fråga blir förmodligen Hur kommer det sig att det finns just ett sådant Museum bara några mil ifrån Hörby. Närmare bestämt i Republiken Önneköp. Jag träffade republikens kulturminister Arnold ”Äventyraren” Wernersson som driver kannibal museet och hans fru Anne- Britt som driver Loppisen och Antikhandeln samt deras son Odin som precis släppt EP’n yeti på Spotify. Jag träffade dem för att ta reda på hur i hela friden det kommer sig att det finns ett kannibalmuseum just där.
    Jag fick följa med på en oförglömlig resa under intervjun och det är jag säker på att även alla ni som lyssnar på det här och besöker museet får göra. Öppettider är när Arnold är hemma så ring gärna 0415-60037 eller 0761- 18 86 23 och kolla om ni kan komma.
    Följ med och njut av att höra Arnolds alla berättelser.
    Music by Ricky Delin

  • Moto Boy har gjort karriär på sin vemodiga popmusik, men i Musikintervjun överraskar han med att vara oväntat glad och positiv. Alla påhopp genom åren verkar snarare ha stärkt honom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

     Man ska stå upp och inte låta världens bus sätta stop för en”.

    Popartisten Oskar Humlebo alias Moto Boy är uppvuxen i Hudiksvall men är numera bosatt i Hörby. Där har han funnit lugnet i livet på landet.

    – Det är så enkelt allting i Skåne. Det är lite som att bo i en stad i Norrland.

    I barndomshemmet spelade pappa mycket Puccini och traditionell jazz samtidigt som mamma lyssnade på Tina Turner. Nu gör han vemodig romantisk popmusik.

    – Jag har aldrig varit särskilt modern eller trendig, jag har mest gått på någon slags dumdristig magkänsla och melodier är något jag alltid gått igång på.

    Han har också sagt att han har revolterat mot den traditionella mansrollen både i klädstil och tankar och för det har han också fått utstå många påhopp genom åren. Vid ett tillfälle resulterade det i att han fick en spricka i en tand.

    – Jag fick redigt med stryk uppe i Gävle en gång när jag var tonåring för att jag hade sarong, långt hår och spelade musik berättar han för Carolina Norén.

    Sprickan i tanden är kvar, den har han behållit som minne.

    – Den är som ett litet minne för att man inte ska ge upp. Man ska stå upp och inte låta världens bus sätta stop för en.

    Lyssna på hela intervjun med Moto Boy i Musikintervjun

    Musikintervjun är en podd där Carolina Norén träffar aktuella artister och låter dem prata till punkt. Den här veckan kommer vi lite närmare inte bara artisten utan personen Oskar Humlebo alias Moto Boy.

    Carolina Norén
    [email protected]

  • Vart kommer hunden från? När blev vargen hund och vad är skillnaden mellan de?
    Och hur kommer det sig att 95% av hundarna har samma ursprung när de i utseende och i rasdrag skiljer sig så mycket?

    Gurgin snackar med Peter Savolainen, docent inom evolutionär genetik, om hundens ursprung och om vad hans forskarlag från KTH har upptäckt när de undersökt hundens ursprung. Peter menar att man tidigare inte haft några som helst underlag för att säga någonting om hundens ursprung, vetandet har byggt mycket på gissningar.

    När Peter Savolainen arbetade på Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping insåg han att han behövde en DNA-bank för hund och han arbetade även med det uppmärksammade Helénmordet i Hörby 1989.

    Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer? Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes.

    FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa Vän
    INSTAGRAM: @Hundpodcasten
    TWITTER: @Hundpodcasten

  • Vart kommer hunden från? När blev vargen hund och vad är skillnaden mellan de?
    Och hur kommer det sig att 95% av hundarna har samma ursprung när de i utseende och i rasdrag skiljer sig så mycket?

    Gurgin snackar med Peter Savolainen, docent inom evolutionär genetik, om hundens ursprung och om vad hans forskarlag från KTH har upptäckt när de undersökt hundens ursprung. Peter menar att man tidigare inte haft några som helst underlag för att säga någonting om hundens ursprung, vetandet har byggt mycket på gissningar.

    När Peter Savolainen arbetade på Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping insåg han att han behövde en DNA-bank för hund och han arbetade även med det uppmärksammade Helénmordet i Hörby 1989.

    Vill du veta mer om hunden, hundpsykologi och mycket mer? Fler avsnitt av Vår Bästa Vän finns på iTunes.

    FACEBOOK: Hundpodcasten Vår Bästa Vän
    INSTAGRAM: @Hundpodcasten
    TWITTER: @Hundpodcasten

  • En vårkväll i mars 1989 försvinner 10-åriga Helén Nilsson från orten Hörby i Skåne. Sex dagar senare påträffas hon mördad. Mordutredningen blir en av de största någonsin i Sverige och det tar lång tid innan polisen kommer gärningsmannen på spåren.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Det är påsklov.

    Den 20 mars 1989 har Helén Nilsson för första gången fått tillåtelse att gå hemifrån för att leka med sina kompisar efter middagen. Hon ska vara hemma klockan åtta. Fem över åtta börjar hennes familj att undra var hon har tagit vägen, hon brukar aldrig vara sen.

    De följande dagarna är hela Hörby engagerat i sökandet efter Helén. Sex dagar senare hittas hon mördad, misshandlad och våldtagen på ett stenröse i skogen. Tips strömmar in från allmänheten på misstänkta händelser och möjliga gärningsmän och polisutredningen blir en av de största i Sverige.

    Vid flera tillfällen hör en man av sig till spaningsledaren och tar på sig mordet på Helén och ytterligare ett mord samma år, på Jannica Ekblad. 2002 får polisen av en slump in ett tips om en person som verkar misstänkt. Samtidigt har DNA-tekniken utvecklats och nu kan man använda de spår efter den misstänkta gärningsmannen, som hittas på Heléns kropp 13 år tidigare.

    I juni 2004 kan Statens Kriminaltekniska Laboratorium konstatera att man har en överensstämmelse med den person som man fick ett tips om ett par år tidigare och samma dag griper man den 52-åriga mannen i sitt hem i Vimmerby.

    Producent: Anna Gjöres