GIH Podcasts

  • Det kallas för aktivitetsparadoxen. Vi grottar i fenomenet med forskaren Elin Ekblom Bak.


    En studie som kom 2018 visade att svenskarnas kondition är sämre än den varit på 20 år. Den har sjunkit med 10,8 % i hela befolkningen. Och ännu värre: andelen med hälsofarligt låg kondition ökade från 27 till 46%.


    Riskerna med sämre kondition

    Låg kondition skapar en massa problem för oss. Vi sover sämre, får svårare att lära oss saker. Dessutom risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.


    Kontorsråttor har bättre kondition - varför?

    Man skulle kunna tro att folk som jobbar på kontor - alltså sitter stilla en stor del av arbetsdagen - ligger sämst till här. Medan byggjobbare och anställda inom vården som ändå rör på sig mycket på jobbet, skulle ha bättre kondition. Men så är det inte.

    Vi frågade Elin Ekblom Bak som är forskare i folkhälsa och fysisk aktivitet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, hur det här kan komma sig.


    Lågintensiv aktivitet på jobbet utan återhämtning

    Det har visat sig att fysisk aktivitet vi ägnar oss åt på jobbet inte ger samma hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Det vi gör på jobbet har vi inte valt själva, det är ofta lågintensivt och mer slitsamt över tid jämfört med ett träningspass vi ägnar oss åt under en kort stund på fritiden för att sedan återhämta oss.

    Dessutom, har man varit väldigt aktiv under dagen orkar man kanske inte träna på fritiden.

    Så även om vi pratar mycket om kontorsarbetare som behöver röra på sig istället för att bara sitta still, kanske vi borde prata mer och oftare om hur man kan stötta den fysiska hälsan i praktiska yrken.


    Pauser och roterande arbetsuppgifter

    Pauser kan hjälpa. Praktiska yrken består ofta av en stor mängd låggradig aktivitet och för lite effektiv vila. I vissa verksamheter har man testat att rotera arbetsuppgifter med gott resultat.

    Till syvende och sist behöver alla insatser för den fysiska hälsan anpassas för varje verksamhet och varje individ för att det ska bli bra. I Danmark har man forskat på "guldlocksprincipen", vad som är just right. Som sopåkare som växlar att köra bilen med att dra tunnor. Och förskolepersonal som under utevistelse varvar stående och gående med pulshöjande övningar tillsammans med barnen.


    Om medelålders personer bara ägnade 10 minuter per dag åt fysisk aktivitet skulle tusentals dödsfall kunna undvikas varje år. Så vi vet att fysisk aktivtitet är viktigt, men hur mycket ska en arbetsgivare styra?

    För att genomförandet ska lyckas behöver det finnas ett inslag av delaktighet och frivillighet. Vi har tidigare poddat om en hemtjänstenhet i Halmstad där man tredubblade frisktalen på ett år genom personliga och frivilliga handlingsplaner för hälsa. Ett annat exempel ur verkligheten är Södertälje kommun som minskade sjukfrånvaron genom att införa enklare träning som arbetsuppgift.


    Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar om vikten av motion. Den här veckan har vi valt en som handlar om att motion bidrar till bättre hjärnhälsa.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ett samtal om yoga, vad den gör med vår psykiska och fysiska hälsa – och hur man forskar om yoga. Sara Hoy är yogalärare, folkhälsovetare och doktorand vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

  • Ett samtal om yoga, vad den gör med vår psykiska och fysiska hälsa – och hur man forskar om yoga. Sara Hoy är yogalärare, folkhälsovetare och doktorand vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

  • Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. 

    Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. 

    – Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. 

    En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.

    – Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. 

    Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.  

    Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Vad krävs för att alla ska vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen? Borde träning och daglig rörelse bli en medborglig plikt? Vi samtalar med Per Nilsson, rektor på GIH, regeringens utredare och nationella samordnare i den kommitté som har till uppgift att främja fysisk aktivitet bland Sveriges invånare. Vi ringer också upp PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, som skrivit ephi-essän Motionsplikt?

    Programledare: Marie Söderqvist, folkhälsoansvarig på Environment and Public Health Institute.

  • Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    -Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll.

    Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen.

    Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.

    Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.

    Reporter: Björn Gunér
    [email protected]

  • Hälsoeffekterna av att spela golf visar bland att att golfspelare lever i genomsnitt fem år längre än jämförbara grupper som inte spelare golf. På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm har man gått igenom befintlig forskning i ämnet.

    - Jag kan faktiskt inte komma på någon annan aktivitet som när man ska slå ut första slaget så har man mellan två och en halv till fyra timmars promenad framför sig, säger Elin Ekblom Bak, docent på GIH och ansvarig för studien. Att få gemene man att regelbundet ta så långa promenader är inte lika lätt.

    Under en golfrunda går man i snitt mellan 11 000 och 15 000 steg. Men att regelbundet spela golf två till tre gånger i veckan är inte bara en promenad. Vid de längre golfslagen aktiveras musklerna i hela kroppen, samtidigt som man tränar såväl balans som koncentration.

    - Det mest anmärkningsvärda är ju att de flesta golfare går ju inte ut för att motionera. Man går ju ut för att man tycker det är kul.

    Och det tror hon också är nyckeln till att få fler att motionera, oavsett om det sker på golfbanan eller någon annanstans.

    - Gör det du tycker är kul för det kommer du att fortsätta göra varje vecka, varje månad i resten av ditt liv. Det där gymkortet och löpbandet - nej! Det spelar ingen roll om det är lite mer intensivt, lite mer belastning på hjärtat eller lite mer hög energiomsättning, för det där kommer inte vara bestående. Du måste hitta din grej, säger Elin Ekblom Bak.

  • Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder i pengar och 60 liv varje år. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer.

    Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort.

    Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt “bilstäder”, medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han.

    Prova – det är närmre än du tror

    Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln – det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde.

    Uppmuntra och motivera

    Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering … gör det enklare!

    I början av avsnittet nämner Peter Schantz att politikerna borde subventionera elcyklar. Det gjordes också 2018, alltså efter att vi spelade in det här avsnittet. Elcykelpremien blev väldigt omdiskuterad. Ungefär 90.000 svenskar utnyttjade premien i hela landet - det blev inte bara ett storstadsfenomen som vissa befarade.

    Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av elcykelpremien och den visade att ungefär varannan elcykeltur ersätter en resa som annars skulle gjorts med bil. Övriga ersätter resor som annars skulle skett med vanlig cykel, kollektivtrafik eller till fots. De drog också slutsatsen att ökad användning av elcykel troligtvis leder till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad fysisk aktivitet och minskat buller. Men förmodligen även till en ökning av antalet trafikolyckor.

    Det visar att det inte är så lätt att göra den här sortens förändringar: man måste ju också satsa på infrastrukturen och göra det lättare att komma fram och parkera med cyklar.

    Hur som helst: att underlätta parkering, ombyte med mera, det kan ju definitivt en arbetsgivare göra. Och kommunicera för att visa att man satsar på hälsa. Här är några tips till er som är arbetsgivare.

    Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb

    Satsa långsiktigt och systematiskt. Se till att ledare uttalar sitt stöd. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet? Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet.

    Jobbar ni hemma eller på kontoret eller både och? Slutade ni med hälsosatsningar när pandemin kom och har ni haft svårt att komma igång igen för att många medarbetare jobbar på distans? Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på här

    Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med beteendeförändringar. Den här veckan har vi valt en artikel om att ibland är det inte beteendena i sig vi ska förändra utan miljön där beteendena äger rum. Det hänger definitivt ihop med varför man ska göra det enklare att ta cykeln till jobbet, att parkera, att duscha och byta om.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I det sjunde avsnittet av GIH-podden gästas vi av GIH-läraren Dan Wiorek, ansvarig för Tränarprogrammet och Riksidrottsuniversitetet vid GIH. Danne har en bakgrund som basketspelare på elitnivå, och efter spelarkarriären har han coachat både juniorlandslag och dam- och herrlag på den högsta nivån. Det blir ett spännande samtal om just tränarskap, men även om lagbyggande, dubbla karriärer och barn- och ungdomsidrott.

    I den första delen pratar vi om Dannes karriär som basketspelare och tränare. Därefter går vi över till att diskutera hur man faktiskt bygger ett bra lag, och vad som utmärker en bra ledare. Efter det pratar vi om barn- och ungdomsidrott, idrott i skolan, och vad som egentligen är viktigt när det kommer till idrott för de yngre.

    I den andra delen berättar Danne om Tränarprogrammet på GIH, och vilka möjligheter utbildningen erbjuder. Därefter pratar vi om Riksidrottsuniversitetet, vikten av dubbla karriärer och det fantastiska stöd som elitsatsande studenter kan få vid GIH. Avslutningsvis delar vi med oss av några spännande bok- och serietips till lyssnarna.

    Läs mer om Tränarprogrammet: https://gih.se/kurswebb/program-och-kurser/tranarprogrammet
    Läs med om RIU: https://www.gih.se/elitidrott-studier

    Musik: Windy av Ikson

  • Sveriges stjärna saknas när OS-semifinalen ska börja. Therese Alshammars nya dräkt har spruckit upp i ryggen. Bakom kulisserna kämpar hon för att få ihop den igen. Superdräkten är rekordsnabb och överlägsen, den revolutionerar sporten. Men det här är historien om vad som går fel och varför den till sist försvinner. En märklig episod i idrottshistorien. Ett rekordår som spårar ur. Det här är Radiosporten Dokumentär om superdräkten som sprack och brändes upp.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Medverkande:
    Therese Alshammar, världsmästare och OS-medaljör.
    Linda Andersson, europamästaren som levererade "superdräkterna" till landslaget.
    Malin Fransson, sportjournalist på DN som bevakade OS 2008 och VM 2009.
    Toni Arndt, professor på GIH, som kontrollerar de nya "superskorna" vid världsrekord.

    Referenter: Björn Geijer och Emma Igelström.

    Ett program av Alexander Lundholm, 2021.

    Slutmix Lotta Linde-Rahr och Elin Hagman.

  • Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Perfektionismen, att alltid vilja bli bättre, är en otroligt stark motor, men det är också en mörk motor för du är aldrig riktigt nöjd med dig själv, säger forskaren i idrottspsykologi Göran Kenttä på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. 

    Han forskar om mental ohälsa hos elitidrottare och är också kunskapsstöd åt Riksidrottsförbundet. Dessutom var han med och startade den första svenska kliniken för mental hälsa, för elitidrottare och elittränare, för några år sedan. Han berättar att vissa idrotter är mer utsatta än andra.

    I Vetenskapspodden hör vi också exfotbollsspelaren Martin Bengtsson som är den verkliga person filmen Tigrar handlar om. 

    Men vi tittar också på en helt annan sida av psykisk hälsa och fysisk aktivitet, nämligen den där motion används som behandling MOT psykisk sjukdom. Vi får bland annat följa med på ett behandlingspass, något som kallas "braining", på en gräsmatta utanför Huddinge sjukhus.

    Medverkande: Björn Gunér, producent
    Lena Nordlund, programledare
    Janne Jutila, ljudtekniker

  • I veckans avsnitt sitter Erwin och pratar med Göran Kenttä, Fil Dr i Idrottspsykologi och lektor på Gymnastiska Idrottshögskolan (GIH). Huvudsakliga ämnet är ’Acceptance and Commitment Therapy’ (ACT) och några av terapiformens nyckelbegrepp bland annat acceptans, psykologisk flexibilitet och egna värden.

    Andra ämnen som berörs är den fortfarande tysta mentala ohälsan inom elitidrotten och det som kallas prestationsbaserad självkänsla. Vill ni ta del av Göran Kenttäs arbeten kan ni finna det här.

    Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts (iTunes) - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

    Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén.

  • Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder. För att inte tala om hälsofördelarna. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer.

    Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort.

    Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt "bilstäder", medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han.

    Prova - det är närmre än du tror

    Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln - det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde.

    Uppmuntra och motivera

    Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering ... gör det enklare!

    En engelsk studie visade att ekonomisk ersättning fick medarbetare att cykla mer. En ekonomisk morot för att stötta ett önskat beteende alltså. Sånt behöver vi mer av menar Peter. Där rynkar vi programledare pannorna och minns hur Sofie Sagfossen från Handelshögskolan intygade att inre motivation (sånt man gör av egen vilja och drivkraft) bär längre än yttre motivation (belöningar vi får av andra, som t ex pengar).

    Hur som helst upplever vi själva att avstånden krymper när man cyklar, man äger vägen till jobbet och vi vill varmt rekommendera så många som möjligt att prova.

    Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb:

    Satsa långsiktigt och systematiskt. Se till att ledare uttalar sitt stöd. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet? Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet.

    God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

    Det här avsnittet producerades i samarbete med våra samarbetspartners:

    Skandia som har lyckats halvera sjukskrivningarna bland kundföretag genom sina satsningar på hälsa. En viktig del av helheten är hur de jobbar förebyggande. Läs mer här.

    Twitch Health som vet hur man bedriver aktivt hälsoarbete som ger mätbara resultat. De vet också hur man kopplar det till employer branding och rekrytering. Läs mer här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.