Carl-Michael Bellman Podcasts

  • Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.

    Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?

    Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.

    En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.

  • Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.


    Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.


    I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.


    Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.


    Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.


    Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.


    ”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.


    I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.


    De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.


    Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.


    Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.


    Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.


    Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.