British Museum Podcasts
-
Forna kolonier kräver tillbaka bortrövade kulturskatter. Efter decennier av hårt motstånd börjar Europas museer plötsligt återlämna föremål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios kulturreporter Mina Benaissa berättar historien om hur aktivister bryter sig in på museer och hur Europa börjar ge efter för deras krav att få tillbaka kulturskatter. Hör om en historisk vändning i vem som har rätt till kulturarvsföremålen.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledaren Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Lena Nordlund
Gäst: Mina Benaissa
Producent: Elin Roumeliotou
Slutmix: Lisa Abrahamsson och Elin Hagman
Med ljud från: BBC, France 24, Al Jazeera, AP Archive, British Museum och Youtubekanalen "Walk with me, Tim".
Kontakt: [email protected] -
Det grekiska Parthenon är kanske vårt mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder.
Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne.
Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst.
Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken.
Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen.
I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén.
Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund.
Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou.
Mattias Berg
[email protected] -
Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.
Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.
Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.
De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.
Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.
Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.
Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.
Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.
Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under 1 500 år var hieroglyferna mest vackra bilder, men inget språk. Stenen som Napoleon hittade utanför Alexandria blev verktyget för att knäcka koden - och Mattias Berg förtrollas av stenens magi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det var den franske egyptologen Jean-Francois Champollion som, med hjälp av Rosettastenen, 1822 återupptäckte hur man skulle tolka hieroglyferna. Skrivsättet som började försvinna ur det kollektiva minnet någon gång på 300-talet efter Kristus, när Egyptens högkultur hade inlemmats i det romerska riket.
Napoleons expedition var ett utslag av den egyptologiska trenden över hela västerlandet, Redan 1802 hamnade Rosettastenen också som en av praktpjäserna på British museum i London, där den stått sedan dess.
Den vackra, meterhöga stenen har samma text skriven på tre olika sätt - vilket gjorde att den blev en nyckel till en hel högkultur. Dels fanns här texten på antik grekiska, dels med både det mer vardagliga egyptiska skrivsättet och med hieroglyfer. Härigenom kunde Champollion lösa skrivtecknens nästan 1 500 år gamla gåta.
-
I veckans avsnitt pratar vi om en av de kanske svåraste faktorerna för en kreativt skapande människa - nämligen framförhållningen. Hur får man en karriär i rullning där intäkterna jämt tycks ligga fem år framåt i tiden? Hur anpassar man ett framtida projekts budget mot en stigande inflation? Pontus berättar om sitt nuvarande kreativa utlopp och metoder i en låtskrivarprocess. Ni är som alltid mycket välkomna!
instagram.com/kulturbarnen
Dessutom:Medelhavsmuseet
Egypten
Rosetta-stenen
Etnografiska museet
British Museum
Nazistiska konststölder
Bockstensmannen
Adoptionerna
Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud
Riche Fenix
Uffie
Vad blir det för mord?
Låtskriveri
Topliners
Rekryteringskris i krogbranschen
Uppskjutna konserter
Santigold
Framförhållning
-
Vem har rätt till kulturskatter? Får man ta krigsbyten? Måste man återlämna kulturskatter som har tagits för hundratals år sedan?
Redan under antiken togs ofta kulturella krigsbyten i strider, och det har fortsatt genom historien. Men sedan ett par hundra år har det folkrättsliga läget ändrats och krigets lagar vänder sig mot bortförande och förstörelse av kulturarv. Följ med oss i det här avsnittet där vi får hjälp av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt och författare till boken Parthenonsyndromet - kampen om kulturskatterna, att reda ut hur det folkrättsliga läget har förändrats sedan 1600-talet.
Och hur är det egentligen med Parthenonfrisen, de så kallade 'Elgin Marbles', på British Museum och Nefertitibysten i Berlin, vem har egentligen rätt till dessa fantastiska föremål?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fjärde avsnittet tar oss in i bronsåldern 1800 f.Kr - 500 f.Kr. Mattias och Hamid pratar bl.a. om Hällristningar i Tanumshede, hieroglyfer på British museum, Tollensedalen, Bragbysvärdet, likbränning, blot och vindruvor i Sverige.
Instagram: @kungarochkrig
Twitter: @kungarochkrig
Facebook: Kungar och krigHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
