Boris Jeltsin Podcasts
-
I december 1997 kliver Rysslands första demokratiskt valda president in i riksdagens andrakammarsal. Han håller ett högtidligt tal om det nya postkommunistiska Rysslands vägen mot demokrati och marknadsekonomi. Men plötsligt bryter han den högtidliga tonen och Boris Jeltsin börjar låta som en gashandlare. Med lock och pock försöker den ryska presidenten sälja in en gasledning till Sverige.
Om du inte vill vänta går det redan nu att låsa upp alla delar genom att bli prenumerant - då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Gå in på thirdearstudio.com och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i.
Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund
Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE).
Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace.
Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post.
Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics.
Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund.
Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy."
Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014.
2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk.Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky.
Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten."
Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn.
Optiskt så det förslår...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.seFACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE). Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace. Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post. Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics. Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund. Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy." Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014. 2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk. Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky. Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten." Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn. Optiskt så det förslår... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Astrid Lindgrens bästa vän och livslånga agent, Kerstin Kvint, gästar loungen! Om första mötet med Astrid Lindgren på Raben & Sjögren år 1952 och Kerstins 50 år vid Astrids sida. Om de hemliga utlandsförsäljningarna, den kreativa processen, varför Astrid kom att bli mer politisk på senare år, Pomperipossa i Monismanien och Socialdemokraternas fall, brevet till Michail Gorbatjov, mötet med Boris Jeltsin Astrids sista tid innan bortgången. Kerstin berättar också om de otroligt fascinerande historierna om hur Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Bröderna Lejonhjärta kom till.
Det här är ett alldeles speciellt samtal i LoungePoddens. En varm och unik inblick i Astrid Lindgrens liv tillsammans med den livslånga vännen Kerstin Kvint.
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
-
Utrikeskrönika 15 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Goris, Armenien, onsdag.
Drygt 30 år efter Sovjetunionens sönderfall fortsätter gränserna att flyttas i den postsovjetiska världen. Här, i sydöstra Armenien, har Azerbajdzjan kommit närmare efter kriget, det sex veckor korta, eller långa, hösten 2020.
Ett rättmätigt återtagande av territorium som tillhör oss, om du frågar i Azerbajdzjan. En orättfärdig ockupation av vårt historiska land, om du frågar i Armenien.
I en annan del av det som en gång var Sovjetunionen, i Ukraina, pågår gränsförskjutningen för fullt. Vi återtar bara det som rättmätigt tillhör oss, är Rysslands president Putins senaste förklaring till det som sker. Först, när invasionen inleddes, var motivet att Ukraina skulle "avnazifieras". En förklaringsmodell obegriplig för många. Därefter sades det att krigets huvudsakliga syfte var att "befria" Donbass, i östra Ukraina. Nu, säger Putin, handlar allt om att återta det som historiskt sett tillhör Ryssland, precis som tsar Peter den store en gång i tiden gjorde.
Men, säger kritiskt inställda ryssar, jämförelsen med tsaren haltar. Peter den store grundade Sankt Petersburg och öppnade, som det heter, fönstret mot Europa. Vladimir Putin stänger istället alla fönster och dörrar. En ny järnridå reser sig bakom vilken all form av utveckling stannar av. Tsar Peter den store flyttade gränser hej vilt. Men det gjorde alla på den tiden. Nu gör man inte det längre.
Häromdagen firades Rysslands dag. Den 12 juni för 32 år sedan utropade Boris Jeltsin den ryska sovjetrepublikens självständighet. Sovjetunionen var på väg att begravas. En ny era föddes som skulle bli friare och mer demokratisk. Jeltsin var otymplig redan i livet och kanske vänder han sig inte direkt i graven nu. Men vad han skulle tycka om det som pågår, under ledning av hans efterträdare, är inte svårt att gissa. Jeltsin trodde på Putin som rätt person att föra arvet av demokratisering och västorientering vidare. Det var det många som gjorde. Men snart in i det nya presidentskapet väcktes tvivel. Ett tidigt och mycket symboliskt beslut var att återinföra den gamla, sovjetiska nationalhymnen, om än med ny text. Jeltsin var mycket kritisk. Det osade, menade han, sovjetnostalgi och bakåtsträvande till en tid för länge sedan utgången. Lika förlegat som att i dagens Europa försöka flytta gränser genom krig.
Johanna Melén, Goris, Armenien
[email protected] -
Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.
Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.
1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.
Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.
Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.
Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.
Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.
Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Under några förfärliga vinterveckor i början av 2022 gick Ryssland från utstött till paria och vidare ned för trappstegen till själva rännstenen i den europeiska kontinentens gemenskap. Olikt föregångaren Boris Jeltsin uppträder president Vladimir Putin alltid nykter. Men nu är han persona non grata hos de regeringar i väst som strävat efter nedtonade förhandlingslösningar, efter att den ryske presidenten farit fram som ett burdust fyllo i de diplomatiska rummen. Ukraina är i krig efter ett ryskt anfall som förfärade nästan hela världen och dödstalen närmade sig femsiffrigt redan innan en vecka gått. I Moskva och andra ryska städer stormade samtidigt medborgare mot bankomaterna för att säkra sina besparingar när sanktioner träffade ekonomin, för bakom den ukrainska fronten hände något dramatiskt i de nämnda diplomatiska rummen. Det pratades om ett plötslig enighet i Europa, och forna splittringar lades därhän i demokratierna.
Hade den självutnämnt sobre Vladimir Putin, som plötsligt hotade med kärnvapen, missbedömt Europa och Ukrainas övriga västallierade? Kunde de heroiska ukrainarna bita ihop och hålla emot, med hjälp av svenskar, schweizare och tyskar som i sin tur tycktes yrvaket tillnyktrade på väg upp ur neutralitet och 80-årig pacificering?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
