Bertha Wellin Podcasts
-
De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?
De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.
Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.
Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa.
Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad.
Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?
De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.
Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.
Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa.
Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad.
Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
Utrikeskrönikan 13 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
London onsdag,
Jag tycks ha en förmåga att fastna för fascinerande kvinnor i historien som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Och kvinnorna jag fastnar för verkar ha en gemensam nämnare: de är alla sjuksköterskor.
Den första är, förstås, Florence Nightingale. Hon är förvisso berömd, men trots det inte särskilt känd för allt hon åstadkom.
Den andra är Bertha Wellin. Sveriges sjuksköterskors ordförande, eller snarare härförare, under två decennier, och en av riksdagens första kvinnliga ledamöter. Bertha Wellin lyckades med konststycket att som enda kvinna i femton år representera ett parti som in i det sista var motståndare mot kvinnors deltagande i politiken, och gång på gång sätta sjukvårdsfrågor på agendan.
Den tredje kvinnan, som jag ramlade över helt nyligen, är Cicely Saunders.
Hon var, förstås, sjuksköterska. Men hon blev också socialarbetare, och slog sen till på en läkarutbildning och blev färdig läkare i sena 30-års åldern.
Cicely Saunders såg hur patienter som inte gick att bota inte var inte särskilt intressanta för läkarkåren. Hon ville ändra på det faktum att sjukvården i det närmaste övergav patienter som var döende.
Här i London har jag besökt St Christopher's hospice. När Cicely Saunders grundade det 1967 startade hon inte bara världens första hospice, utan hela hospicekonceptet. Tanken att man kan fylla på med smärtstillande läkemedel regelbundet, som håller smärtlindringen stabil, och inte vänta med att ge nästa dos förrän patienten återigen får ont, och att inte hålla tillbaka på beroendeframkallande läkemedel för patienter med bara dagar eller veckor kvar i livet, kan tyckas vara självklarheter idag.
Men det var radikala idéer som Cicely Saunders genomförde, tillsammans med en helhetssyn på en döende människas behov.
Sen dess har den palliativa vården utvecklats ytterligare. Kanske för mycket, om man frågar den nuvarande chefen för St Christopher's hospice. Pendeln har slagit över och vården i livets slutskede har blivit något som tros kräva specialister i alla lägen, medan anhöriga står maktlösa vid sidan av.
Det här vill många ändra på. De vill bland annat öka kunskapen hos personer utanför sjukvården om den basala vården av en döende människa. En rörelse kallad ”death awareness movement” är i sin linda.
Men den möter motstånd. Rädsla står i vägen, och en sjukvård som fortfarande hellre fokuserar på att rädda liv än på enbart symtomlindring och de svåraste av samtal. Men motståndet handlar också om prestige och en maktförskjutning till patienter och anhöriga.
Kanske kommer en fjärde imponerande kvinna att knuffa på förändringen, som avgör hur vår sista tid i livet blir. Jag har mött ett par kandidater här i England.Sara Heyman, korrespondent för global hälsa
[email protected] -
Bertha Wellin (1870–1951) från Öland blev en av de första fem riksdagskvinnorna i vårt land. Men utöver politiken var hon utbildad och praktiserande sjuksköterska, och bland mycket annat ordförande i Svensk sjuksköterskeförening och ansvarig utgivare för Svensk sjukskötersketidning , som hon även var med och grundade. Berta Wellin var normbrytare på många olika sätt, medvetet eller omedvetet och hon valde att ta strid för frågor som var ganska radikala för sin tid. Med Helen Nilsson, särskilt sakkunnig jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen i Kalmar län och Maria Wiell, journalist på Ölandsbladet.
