Agneta Rahikainen Podcasts
-
Specialavsnitt från Helsingfors bokmässa! Korta (och längre) samtal med personer som deltog i Helsingfors bokmässa. Personer som intervjuas till avsnittet är:
Jolin Slotte och Hilda Forss inleder avsnittet med att presentera deras nya digitala tidskrift Kontradiktion. Samtalet sker i Laterna Magicas källare under releasefesten för tidskriften.
Henna Johansdotter blir intervjuad om att vara science fiction författare vid mässan.
Mikaela Taivassalo, författare och ordförande för Finlands svenska författareförening, öppnar upp om författareföreningens roll i mässan, samt författarens roll i samhället.
Christoffer Steffansson talar om att debutera med essäromanen Loop.
Johannes Ekholm får frågor om författarskapets varande och ekonomiska villkor.
Hanna Ylöstalo berättar om sitt arbete som Förlagets redaktör under mässan.
Andrea Svanbäck skålar och får frågor om sitt arbete som marknadsföringschef vid Förlaget M.
Agneta Rahikainen, marknadsföringschef vid SLS, avslutar avsnittet med att berätta om hur koordineringen av det svenskspråkiga programmet till mässan fungerar. -
Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.
Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.
Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.
Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.
Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.
”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.
De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.
Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.
Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.
Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.
Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi ska snurra tillbaka klockan några sekler och grotta ner oss i en sjukdom som kom att påverka modet, och genomsyra kulturen, under flera århundraden nämligen syfilis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under historien har förstås flera olika sjukdomar påverkat både kläder och kultur, och kosmetik för den delen. Man har pudrat över ärr efter smittkoppor med vitt puder och med hjälp av rouge försökt återskapa den typ av rosiga kinder och läppar som unga kvinnor drabbade av turberkolos, eller TBC, hade under 1800-talet. Ja, den sjukdomen gav upphov till en hel moderiktig look faktiskt (som vi också berättar om i programmet). Men frågan är om inte syfilis tar priset som den mest trendsättande sjukdomen, på många sätt.
I programmet berättar vi bland annat om den så kallade reglementeringen av prostituerade kvinnor i Stockholm i mitten av 1800-talet. Och så tittar vi närmare på syfilins slutskede som sades kunna ge ett rus av euforisk kreativitet.
Gäst i studion är Agneta Rahikainen författare till boken Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp.
-
Efter hennes tidiga död formade litteraturkritiker och litteraturhistoriker en bild av henne som isolerad och provinsiell, en lungsjuk flicka i en by på landet. I själva verket var hon i högsta grad uppkopplad till sin samtids stämningar och ambitioner, litterära och politiska.
Agneta Rahikainen, litteraturdoktor från Helsingfors, utgivare av Edith Södergrans brev, aforismer och fotografier och författare till Kampen om Edith. Biografi och myt, samtalar med Peter Luthersson.
