Lyssna senare
-
Följ med till Nyköpings gästabud, 700 år efter de ödesdigra händelserna, som ledde till två hertigars död och ett svenskt inbördeskrig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har liknats vid ett Shakespeareskt drama med bibliska referenser och är en av de mest mytomspunna händelserna i Sveriges historia. Vetenskapsradion Historia besöker Nyköpingshus för att berätta historien om Nyköpings gästabud i december 1317. Det var då kung Birger bad sina bröder att minnas Håtunaleken och lät spärra in dem i slottets iskalla fängelsehålor tills kylan och svälten gjorde sitt.
– Och det som är mest fascinerande är hur vi än idag, 700 år senare, fortfarande berättar den här historien, menar Gudrun Anselm, antikvarie vid Sörmlands museum.
Dessutom diskuterar Dick Harrison huruvida det fanns en specifik romersk identitet och vad den i så fall bestod i.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben.
Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre – robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet.
Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.
-
Följ med Tobias Svanelid till häxbålen i Mora för 350 år sedan, en av de första stora häxprocesserna under "Det stora oväsendet" då sammanlagt bortåt 400 människor skulle brännas för häxeri.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669.
Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi – har enhörningar funnits på riktigt?
-
Om telefoner funkar borde väl också andekommunikation fungera med hjälp av psykografer, tänkte sig förra sekelskiftets spiritister. Tobias Svanelid bekantar sig med dem och deras samtida hypnotisörer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys.
I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad.
Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben.
Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna.
Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa – en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag.
Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
På grund av presidentval och pandemi utgick vårt program om Stockholms blodbad - Sveriges politiska massmord. Under julhelgen sänds det igen, och i samband med det återpublicerar vi också poddfilen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020
Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.
-
Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia.
Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia – och för att utveckla vår hjärna!
Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.
-
Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död.
Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren.
Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.
-
Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia.
Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.
-
Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 150 år sedan yttrades de bevingade orden ”Dr. Livingstone, I presume”. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.
Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.
-
Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?
-
Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.
Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Jag ser underbara ting” rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall – men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?
Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Var det bläckfiskar, hajar eller galna mördare som orsakade Mary Celestes undergång. I 150 år har man nu spekulerat om spökskeppets öde och varför besättningen var spårlöst försvunnen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.
Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.
-
Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.
Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.
Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.
-
För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?
Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.
- Visa fler
