institutionen för fysiologi Podcasts
-
Psykoser som leder fram till schizofreni är komplexa sjukdomar. Forskarna har förstått mycket om genetiken, men nu handlar det om att också förstå exakt vad som händer i hjärnan för att kunna skapa bättre behandlingar. Vägen dit går via minihjärnor som odlas fram i provrör med hud från personer med psykos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.
De gör minihjärnor av nervceller för att förstå schizofreni
Nu har forskare på Karolinska institutet kunnat visa hur det här går till. Detta genom att i ett forskningsprojekt ta hud från personer som fått psykos och senare diagnosen schizofreni. Huden backas tillbaka till att bli ursprungsceller, och programmeras sedan om till att bli nervceller. Från det skapas konstgjorda nätverk av nervceller som blir som minihjärnor i provrör. Inga riktiga hjärnor, men modeller som gör att forskarna nu verkar hitta vägar för möjliga nya behandlingar. Det handlar om vad som styr beskärningen i hjärnan och hur det kan påverkas via mikroglia.
Medverkande: Carl Sellgren Majkowitz, överläkare i psykiatri och forskningsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet, Funda Orhan,postdok vid institution fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Solna och Susmita Malwade doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Sola.Programmet sändes första gången 17 juni.
Reporter Annika Östman
Producent Annika Östman
[email protected] -
I det här avsnittet träffar vi Jenny Nyberg, forskare på institutionen för fysiologi och neurovetenskap vid Göteborgs Universitet. Jenny har forskat på plasticitet och genom sin forskning sett hur fysisk aktivitet påverkar vår förmåga att lära oss och minska risken för flertalet sjukdomar i vår hjärna.
I dagens avsnitt tar vi upp vilken fysisk aktivitet som gagnar vår hjärna och tar även upp ämnet att fysisk aktivitet i skolan skulle troligen bidra till bättre skolresultat för fler elever. Det behövs en debatt om fysisk aktivitet, inte bara för att minska övervikt och metabola sjukdomar utan även för att förbättra förutsättningar för en frisk hjärna och ökat lärande.
Mer information om avsnittet hittar du på http://www.exist.se/kategori/aktuellt/hjarnpodden/ Där finns bland annat några artiklar Jenny Nyberg skrivit om plasticitet och hjärnan och fysisk aktivitet.
Det går lättast att nå Kristina Bähr på [email protected]
