Världshälsoorganisationen Podcasts
-
Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla.
Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.
Medicinera små barn med överviktFölj med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt.
I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek.
Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn.
-
Ska utrotade arter återinföras? Varför känner vi ett sug efter sött? Och vad hade högerpartierna på Tidö slott att göra? Dessutom: Hett på dansgolvet, Kardashians krimpodd - och ännu mer broddar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Väldigt många arter har försvunnit från jordens yta, och inte sällan är det människan som har utrotat dem. I dag ställer vi frågan om vi har ett ansvar inte bara att skydda utrotningshotade djur, utan också att återintroducera arter som försvunnit. Och ska vi försöka förvilda de djur vi har domesticerat under årtusendenas lopp? Vi frågar Carl-Gustav Thulin, docent vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU, som forskar på faunarestaurering och "rewilding".
Nyligen presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett förslag till nya rekommendationer när det gäller sötningsmedel. Rådet är att undvika dem, eftersom risker inte kan uteslutas. WHO uppmanar oss att välja nyttig mat istället för produkter med sötningsmedel i. Men det kräver ju att man samtidigt blir fri från eventuellt sötsug. Hur blir man det? Med oss från studion i Göteborg är Ingrid Larsson, docent i näringsfysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Under helgen träffades partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag på Tidö slott utanför Västerås. Finns det en djupare symbolik i valet av mötesplats undrar vi? Och vem är dagens motsvarighet till Axel Oxenstierna?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
Majoriteten av dödsfallen av cancer i Afrika söder om Sahara drabbar kvinnor. Det visar Lancet kommissionens cancerrapport. Orsaken är att bröstcancer och livmoderhalscancer är vanligast. Men det går att vända trenden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att upptäcka cancrarna tidigt menar forskarna skulle kunna göra att nästan hälften av cancerdödsfallen i Afrika söder om Sahara skulle kunna undvikas.
Ättikssprit kan leda till upptäckt av livmoderhalscancerKommissionen menar bland annat att vinäger, ättikssprit, kan hjälpa till att vända trenden för livmoderhalscancer. Det handlar om en billig och enkel metod där celler från livmoderhalsen kan doppas i vinäger, ättikssprit, och vätskan ändrar då färg. Det är ett billig sätt att screena för livmoderhalscancer.
Flera länder har även infört HPV-vaccinering för flickor. Det land som har varit bättre än flera höginkomstländer är Rwanda.
Män kan hjälpa till mot bröstcancerMen även män kan vara med och lära sig hur knölar känns i brösten. Det är information som forskarna hoppas ska leda till snabbare upptäckt av bröstcancer.
Att bryta stigmat om att inte våga prata om förändringar i bröstet är också viktigt, menar kommissionären Beatrice Addai.
Unga kvinnor drabbas i högre grad av bröstcancer i Afrika. Det beror på genetiken, och där forskaren ännu inte vet varför personer med afrikansk ursprung får bröstcancer vid yngre ålder än annars. Ökad kunskap om hur man själv kan upptäcka knölar är en väg att minska dödligheten. Trippelnegativ bröstcancer och phyllodes tumör kan drabba yngre i Afrika.
Stor Lancet-kommission mot cancerMedverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör flera av de 54 kommissionärerna i Lancets kommission om cancer i Afrika söder om Sahara. Wil Ngwa, professor och röntgenläkare verksam i Storbritannien och vid Harvarduniversitet i USA samt ledare för Lancets 54-hövdade cancerkommission för Afrika söder om Sahara. Andra kommissionärer är Beatrice Wiafe Addai, cancerkirurg och chef för ett privatsjukhus i Ghana och bland annat ordförande i afrikanska cancerforsknings- och utbildningsorganisationen AORTIC och ordförande för Breast Care International, Lawrencia Dsane, gynekolog i Nederländerna och verksam i Ghana, epidemiolog Iacopo Baussano vid International Agency for Research on Cancer hos Världshälsoorganisationen.
Deltagare vid cancerkonferensen var bland annat studenten i globalhälsa Marie Christelle Igihozo och socionomen Christella Nsimire Karekezi.
Programledare och producent: Annika Östman
-
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ska barn under två år inte använda digitala medier alls, en rekommendation som Norge nyligen anslöt sig till. I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver nu tio forskare att Sverige ska följa Norges exempel.
Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete, håller absolut inte med och i detta avsnitt berättar hon varför.
Det blir även snack om skärmtid, skärmpanik och andra mediepaniker som samhället haft för nya fenomen samt ungas internetvanor och digitalisering. Och så till den eviga frågan som media- och kommunikationsbranschen brottas med: Hur når man den yngre målgruppen egentligen? Och går det ens?
Läs debattartikeln i DN: https://www.dn.se/debatt/sma-barn-borde-inte-sattas-framfor-skarmar/
Elzas hemsida: https://kulturer.net/
----------------------------
Vi är tacksamma för synpunkter och feedback. Vi tar även gärna emot tips på ämnen och gäster i vår podcast. Eller så kanske du vill att vi ska komma till din arbetsplats och snacka media och kommunikation?
Följ oss på Facebook: http://facebook.com/svenssonmattisson
Kontakta oss på: [email protected]
-
Mihail Pasychny är kirurgen som under tre veckor slitit för att rädda liv i den belägrade hamnstaden Mariupol i östra Ukraina. Under några dagar har han pustat ut i Stockholm hos sin son. Nu vänder han tillbaka till Ukraina för att fortsätta rädda liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det belägrade Mariupol är den stad som drabbats hårdast av det pågående kriget i Ukraina och beskrivs som ett helvete på jorden för de människor som blivit kvar där.
Svåra val i kriget i Mariupol
Kirurgen Mihail Pasychny berättar i Vetenskapsradion Hälsa om svåra val när alla inte går att rädda, om skräcken när granaterna regnar in, och om de ryska soldaterna som kommer in till sjukhuset.
Johan von Schreeb i Ukraina
Professorn i global katastrofmedicin, Johan vin Schreeb vid Karolinska institutets centrum för hälsokriser, är nu på plast i Lviv i Ukraina och jobbar för Världshälsoorganisationen, WHO. Hans uppgift är att samordna kirurgiska insatser. Han berättar också om hur ”vanliga” sjukdomar skördar många offer när människor inte törs söka vård och sjukhusen helt upptas av krigets skadade.Åsa Molde, krigskirurg som jobbat för Röda Korset, berättar om de bortglömda konflikterna.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Björn Gunér
[email protected] -
Världshälsoorganisationen har uppmanat Ukraina att förstöra farliga smittor på labb. I FN anklagar ryska ambassadören Ukraina för att förbereda biologiska vapen. Men är smittor ens ett effektivt vapen i krig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan 1975 kom konventionen om biologiska vapen som gör det förbjudet att förvara smittor för krigföring. Men trots det så kommer nu anklagelser om förberedelser med att använda biologiska vapen.
Mjältbrand i UkrainaDet finns ett tiotal virus och bakterier som nämns, framför allt mjältbrand. Men utbrott av mjältbrand har redan skett naturligt 25 000 gånger i olika djurslag i Ukraina från 1920-2019, så vad skulle mer smitta i så fall innebära?
Medverkar gör Aton Gerilovych, chef för veterinärlabb i Charkiv i Ukraina Research, samt Susanna Sternberg-Lewerin, professor i epizootologi och smittskydd vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet och Per Wikström, forskare i biologiska hot vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Umeå.
Producent och programledare Annika Östman
[email protected] -
Victoria Nuland: "Ukraine has biological research facilities which we are now quite concerned Russian troops, Russian forces may be seeking to gain control of."
Ryssland beskyller nu USA och Ukraina för att ha använt och skapat biovapen. Under fredagen ska FN:s säkerhetsråd träffas för ett nytt krismöte efter Rysslands påstående att USA och Ukraina använt och skapat biologiska och kemiska vapen på ukrainskt territorium.
Så vad mer exakt är man orolig för såhär i Covidiotins kölvatten, när världshälsoorganisationen (WHO) - där Tengile nyligen hamnat - sagt till Kiev att göra sig av med farligt forskningsmaterial som förvaras i laboratorier runt om i landet för att förhindra att patogenerna läcker ut eller "av misstag" släpps ut?
Nu jävlar drar det ihop sig BIG TIME!
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Victoria Nuland: "Ukraine has biological research facilities which we are now quite concerned Russian troops, Russian forces may be seeking to gain control of." Ryssland beskyller nu USA och Ukraina för att ha använt och skapat biovapen. Under fredagen ska FN:s säkerhetsråd träffas för ett nytt krismöte efter Rysslands påstående att USA och Ukraina använt och skapat biologiska och kemiska vapen på ukrainskt territorium. Så vad mer exakt är man orolig för såhär i Covidiotins kölvatten, när världshälsoorganisationen (WHO) - där Tengile nyligen hamnat - sagt till Kiev att göra sig av med farligt forskningsmaterial som förvaras i laboratorier runt om i landet för att förhindra att patogenerna läcker ut eller "av misstag" släpps ut? Nu jävlar drar det ihop sig BIG TIME! #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Två år in i pandemin överraskar viruset SARS-CoV-2 fortfarande experterna. Går det att bemästra pandemin med en tredje vaccindos?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ann Lindstrand, enhetschef för vaccinprogrammen på Världshälsoorganisationen, WHO, menar att omikron skapar ett exceptionellt läge i pandemin eftersom så väldigt många smittas. Det gör att hela samhällen påverkas samtidigt globalt.
De som smittas av omikronvarianten får i 40-85 procent av fallen inga tydliga symptom. Enligt Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, kan det bero både på att viruset i sig är lindrigare men också på att det är en god immunitet i befolkningen tack vare vaccinerna.
Medverkar gör också Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och expert i det globala nätverket, COVAX, som fördelar vaccin till låginkomstländer. Enligt henne kan 70 procent av världens befolkning få tillgång till dos ett, två och tre av covidvaccinen i februari. Men att det nu hänger på att personal finns som kan ge doserna och att kylkedjan för vaccinen fungerar.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Jonna Westin
[email protected] -
Anders Hansen om varför vi har ångest
-Det konstiga är inte att det finns människor som har ångest, utan att det finns människor som inte har det!
Det förklarar läkaren och psykiatrikern Anders Hansen i nya avsnittet av podden “Alexandra - nära ditt hjärta”.
Anders Hansen är läkaren och psykiatrikern som blev fick ett stort genombrott med boken “Hjärnstark”. Där fastslog han att fysisk aktivitet är en av de bästa medicinerna mot bland annat depressioner. När han nu gästar han Alexandra Charles fortsätter diskussionen kring vår fascinerande hjärna, och varför vi idag mår så dåligt när vi borde ha det så bra.
Som vanligt är det evolutionen vi kan skylla på. Eftersom vi i tusentals år levt i en livsfarlig värld, där hälften av oss dog innan tonåren, överlevde de förfäder som såg katastrofer överallt. Kort sagt - de som målade fan på väggen och hade ångest!
-Ja, känslor finns inte för att vi ska må bra, känslor finns för att putta oss till ett beteende som hjälper oss att överleva, säger Anders Hansen.
Ångest är alltså inget tecken på en trasig hjärna, utan på en stark hjärna. En stark hjärna som gör allt för att klara livhanken.
-Det är en tröst för många av mina patienter som inser att “jag är alltså inte skadat gods eller trasig på nåt vis”, säger han.
I vår hjärna finns också amygdala som är konstruerad för att skanna av faror.
-Och den är som en brandvarnare, den älskar att signalera fara. Så att den spökar ibland är helt normalt. Att förstå det dämpar också ångesten.
Vi är alltså inte skapade för att vara ständigt lyckliga, helt enkelt?
-Nej, evolutionen vill föra generna vidare, och det var inte de lyckligaste förfäderna som gjorde de, utan de som överlevde, säger Anders och fortsätter:
-Att uppleva kontinuerlig lycka är alltså orealistiskt. Då slutar vi att utvecklas och går under. Att vara nöjd hela tiden är att lägga ribban på en ouppnåelig nivå.
Att allt fler unga mår dåligt idag, skylls ibland på sociala medier. Där finns ännu inga bevisade orsakssamband, förutom att man vet att tonårstjejer som lägger mycket tid på sociala medier riskerar att må sämre.
-Det farliga är vad sociala medier tar tid ifrån, säger Anders Hansen. Det tar timmar från vår sömn, från fysisk aktivitet, från sociala kontakter. Vi berövas våra skyddsfaktorer.
Han tror att om 20 år så kommer vi att se tillbaka och inse att vi var oerhört naiva som implementerade sociala medier så okritiskt.
-Det är ett enormt hyckleri av eliten i Silicon valley, när de sätter sina egna barn i skolor som har få digitala verktyg. Forskningen vet idag att barnen lär sig läsa sämre på en skärm än med hjälp av fysisk bok. Att slänga ut böckerna och bara läsa på skärmen funkar alltså inte.
Gränser är därför bra. Under två år inga skärmar och upp till fem år max en timme om dagen, uppmanar WHO, Världshälsoorganisationen. Bra, menar Anders Hansen.
-Vi kan inte riskera att chansa med en hel generation.
Det viktigaste är att vi lär oss att använda tekniken på ett smartare sätt. Vi måste kontrollera den och inte tvärtom.
-Vi måste komma ihåg att några tjänar mycket pengar ta vår uppmärksamhet ifrån oss, säger Anders Hansen.
Support till showen http://supporter.acast.com/alexandras.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Teorin om att coronaviruset från början läckt ur ett labb i Wuhan har hela tiden kallats för konspirationsteori.
Fram tills nu.
I Aftonbladet Utrikes djupdyker vi i frågan om coronavirusets ursprung. Vad är det egentligen för forskning som pågår vid det virologiska institutet i Wuhan? Går det att lita på Världshälsoorganisationen? Och hur är läget nu i staden som blev coronans ground zero?
Programledare: Jenny Ågren.
Utrikeskommentator: Nivette Dawod
Gäst: Johan Björnfot, svensk hockeytränare boende i Wuhan.
