Umeå universitet Podcasts
-
Vem älskar granen då det inte är jul? Barnen tindrar framför den en kväll, sedan åter ut i kylan, barrlös bli avskräde som ingen orkar köra till tippen. Katarina Wikars står upp för en flockvarelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad i december 2017.
Veckan före jul är granens storhetsvansinnes-vecka. Den huggs ner, fraktas från skogen, ställs upp på stadens torg, säljs för dyra pengar, pyntas och dansas runt, älskas ett par veckor om den har grenar på alla sidor vill säga. Barnen tindrar intill den, julstämning råder, den fullkomligt skimrar under allt glitter och silvrigt pynt.
I min familj knuffade ett barn det andra barnet in i granen redan före jul ett år vilket fick till följd att granen välte och glaskulorna gick sönder och jag skrek: Det här var sista året vi hade julgran! Men det var det ju inte. Aningen kantstött restes den upp, och den återstående resten julstämning sopades raskt ihop.
Men som alla vet börjar den hur som helst barra redan i mellandagarna om man inte lagt en sockerbit i vattnet i julgransfoten, som dessutom i de flesta fall är alldeles för liten numera, och snart är den åter ute i kylan, ligger där barrlös och bortslängd i diket eller utanför porten, blir avskräde som ingen orkar köra till tippen.
Man kan säga att ordningen är återställd. För 51 veckor om året älskar nästan ingen granen. Jag vet för jag kämpade helt ensam för att rädda en handfull gigantiska granar som ingen annan såg något som helst värde i, skogsbolaget ville fälla dem och göra massaved, naturvårdarna jag ringde för att få lite stöd tyckte bara att de skymde sikten i gläntorna. Inte ska du väl ha granarna kvar, det blir ju så mörkt, sa de. Sönerna klättrade upp i den allra största och kapade gren efter gren innan jag slutligen lät arboristerna fälla den med millimeterprecision mellan ladan och lekstugan. Nu är där bara stubben kvar med förvånansvärt få årsringar.
De brukar bli stressade när de får för mycket ljus, och när de blir ensamma.
Hela förra vintern vaknade jag om nätterna och tänka på min barndoms granar som stod där alldeles för nära gården. Och som snart skulle fällas fast de inte visste om det. Som under årens lopp omärkligt växt sig skyhöga och kommit allt närmare husen. Så där som det brukar se ut i avfolkningsbygderna norröver, så fort man inte är uppmärksam och håller efter, så kommer de, granarna, alltid i flock, som de marscherande träden, enterna, i "Sagan om ringen", alldeles för nära. De växer så fort på gammal åkermark i träda.
Jag fick sparat åt mig två risiga granar i fonden, mannen från Skogsbolaget knöt naturvårdsband runt dem, få se om de klarar sig, sa han, de brukar bli stressade när de får för mycket ljus, och när de blir ensamma. För granen är ett av de där flockträden, som hjälper varandra, om en liten stackare är klen så transporterar de andra över extra näring, delar med sig, och som man kan läsa om i bestsellern "Trädens hemliga liv" även om just granen inte får speciellt mycket uppmärksamhet där heller.
Om man går bort sig i skogen så kan man svepa in sig i granens ris, man kan vila mot stammen av en gran, låta sig omslutas av grangrenarna som når ända till marken, en tall kan aldrig trösta en, den strävar bara uppåt, försöker bli en utmärkande enslig siluett i fonden.
Världens äldsta träd i Fulufjällets nationalpark är en tre meter hög sned gran som fastställts vara 9 950 år gammal - Old Tjikko. Den har förökat sig genom nya kloner men är ändå samma urgran, kan man läsa. Man skulle vilja fråga vad den har sett och upplevt, säger Leif Kullman, som är professor i naturgeografi vid Umeå universitet. Old Tjikko har faktiskt väldigt klent med grenar en och en halv meter upp på stammen inga alls nästan. Tur att Old Tjikko inte är en julgran. Den skulle bli utsedd till den allra fulaste.
När jag var ung brukade jag använda ordet Norra barrskogsbältet som en som sorts positionsbestämning om någon undrade var jag kom ifrån. Och trettio års totalurbanisering till trots kan jag fortfarande komma på mig att sakna de där blånade bergen i mer platta landskap. Men nu är bergen ofta liksom renrakade men redan Linné såg som han skrev ”ymnigt nerhuggna tallar” på sin Dalaresa på 1700-talet, på den tiden som låg avbarkade och ruttnade. Det har alltid varit en dragkamp om skogen men i mitt lilla hörn dröjde storskiftet till sena 1900-talet, innan dess ägde alla bara smala remsor som skogsbolagens maskiner inte kunde tugga i sig.
Är granen då den sanna julmartyren?
Detta handlar inte om skogen som råvara eller rekreation utan om granen. Ensam, huggen och fraktad, såld och hemburen, står den där, klädd som det heter och strålande av jul jul jul. Zacharias Topelius skrev en dikt om julgranen i jag-form, ett hopp rakt in i handlingen, jaget är uppvuxen på öde mon med trastar i kronan men har redan fallit för andras fröjd och förts in i herrgården på julekvällen till den ystra barnaskaran.
Nu står jag glömd och utan vän,
när julens dagar ända.
Till skogen, till min rot igen
kan jag ej återvända.
Jag vissnat i min ungdoms vår,
och intet öga skall en tår
den torra granen sända.Fast om slutet ska fram så tycker ändå Topelius julgran att det var värt det, att bli torr och nerhuggen för den skänkte ju ändå lite lycka: ”ty ingen glädje finns som den att glatt sig själv försaka, att offra allt för andra, men få intet själv tillbaka.”
Är granen då den sanna julmartyren? Eller är tio dagar ensam i rampljuset bättre än ett helt undanskymt långt flockliv i skogen? Fast där hotar ju slutet som massaved i förtid i alla fall. Få granar blir sextio meter höga.
Då du tjurig dammsuger, tänk att granens barr skyddar oss mot bakterier fast kanske inte om de är torra. Och själva granskotten då som blir allt dyrare i saluhallarna? De ljusgröna där längst ut på kvisten kan man göra sirap, olja eller salva av. Och om man sköter sin julgran rätt, tittar till den varje dag, och viskar sina hemligheter mot stammen så kan den faktiskt börja skjuta skott inomhus framåt våren. Och vem vet, om den inte har något att berätta på sitt långsamma språk.
”De döda står inne i träden med blommors ögon och betraktar oss”, som det står i en dikt av Elisabeth Rynell. Tänk om man blir en gran till slut.
Katarina Wikars
[email protected] -
I detta avsnitt av Fråga Forskaren får du möta Susanne Tafvelin och Hanna Irehill från forskargruppen CoLeadRs (Umeå universitet). Med deras hjälp fortsätter Johan och Zorica vara nyfikna på unga chefer och vilka förutsättningar verksamheter behöver bidra med för att unga chefer ska kunna utöva ett gott ledarskap. Vad är det som får unga chefer att trivas och vilja stanna kvar i rollen som chef? Vilka risk- och friskfaktorer bidrar till att hjälpa respektive stjälpa unga chefer? Hur förhåller sig unga chefer till chefsrollen och sin chefsidentitet?
Du får också ta del av CoLeadRs nya guide som bygger på två svenska forskningsprojekt om unga chefers förutsättningar. Forskningsprojekten genomfördes under 2018–2023 vid Umeå universitet och Karolinska Institutet.
Syftet med denna guide är att underlätta för organisationer som vill säkerställa goda förutsättningar för unga att trivas och utvecklas i chefsrollen.
Ladda ner guiden ”UNG OCH CHEF” här: https://hrforeningen.se -
Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt.
Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken.
Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst.
I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.
När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare.
På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki.
Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod.
Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.
Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
AI-panik, AI-race, utopi och lika mycket dystopi. Den här veckan tar sig panelen an kravet på en AI-paus från några av världens största teknikbolag, etisk teknik, AI i politiken och hur man kan orientera sig i AI-djungeln utan att gå fullständigt vilse.
Gästar gör Peter Gustavsson, frilansskribent och Virginia Dignum, forskare och professor i Responsible Artificial Intelligence vid Umeå Universitet. Programledare: Max V Karlsson.
Peters substack finns här.
Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson
-
Artisten Isak Danielson gästar Halv Tre-studion och berättar om nya musiken.
Ann Johansson cyklade tvärs över jorden och lärde sig att det inte är så svårt eller farligt. Artisten Linda Bengtzing delar med sig av livet som funkismamma. Plastpåseskatten kan avskaffas, något som professor eremitus i miljöekonomi Runar Brännlund från Umeå Universitet har tankar om.
Alexandra Rapaport tipsar om en bra serie och Amanda har fått köra en 100 ton tung eltruck.
Varmt välkommen till Halv Tre med Lotta Bromé på Mix Megapol. -
Lotta Bromé ringer Janne Josefsson och ställer den klassiska frågorna: hur blir nya säsongen av podden och hur går det med kärleken?
Fredrik Snellman forskar på ålderism vid Umeå universitet.
Författaren Emma Hambergs revisor rynkar på ögonbrynen åt att hon lägger ned succén om Agneta.
Mimmi har vårkänslor i Växjö, Anders Persson docent i statsvetenskap uppdaterar kring händelserna i Israel och Palestina. Kevin bygger ett jordskepp i Falköping.
Varmt välkommen till Halv Tre med Lotta Bromé i Mix Megapol. -
Vems är egentligen ansvaret om något går fel? Och när kan man utkräva ansvar av en person? En som tänkt mycket på det här är docenten och filosofen Sofia Jeppsson vid Umeå Universitet som gästar oss i det här avsnittet. Med utgångspunkt i filosofihistorien hjälper hon oss att förstå hur vi kan tänka kring det här med ansvar.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Organisationer som hjälper Ukraina
https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukraina
Ukrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)
https://www.defendukraine.org/donate
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Banden mellan elitidrotten, diktaturer och oligarker är allt annat än oproblematiska – framför allt i fotbollen. Kanske har sportjournalistiken allt för länge blundat för att det faktiskt spelar roll vilka länder som arrangerar de stora mästerskapen eller varifrån pengarna kommer som miljardärerna betalar med när de köper europeiska klubblag. Både mästerskap och fotbollslag kan användas för att rikta strålkastarljuset från totalitära regimer och smutsiga affärer.
En diskussion sportjournalistens ansvar för att utgångspunkt i idrotten även skildra och granska samhällets utveckling i ett ekonomiskt, politiskt och kulturellt perspektiv.
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Johan Croneman, krönikör Dagens Nyheter
Olof Lundh, frilansjournalist TV4 m fl.
Johanna Frändén, Aftonbladet
Anna Setzman, pressansvarig RiksidrottsförbundetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
När fotbollens supportrar startar egna nyhetssajter, poddar och bloggar för att rapportera om matcherna, förlorar sportjournalisterna monopolet på bevakningen. Parallellt finns det sedan länge en tät dialog mellan supportergrupperna och sportredaktionerna. Det har till exempel påverkat bevakningen av vilka faror publiken utsätts för när bengaliska eldar tänds på läktarna.
Under det här seminariet diskuterar sportjournalister, forskare och polisen vad som händer den oberoende rapporteringen och granskningen när spelplanen för journalistiken ändras.
Erik Edoff, forskare vid Umeå universitet
Jesper Enbom, forskare vid Umeå universitet
Malena Johansson, journalist Dagens Nyheter
Joakim Magné, Sportchef Göteborgs-PostenModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för mediestudier
-
Hur skulle vi kunna bygga en starkare motståndskraft när nästa pandemi drabbar oss? Niklas Arnberg är professor i virologi vid Umeå universitet och har länge funderat kring detta. Under coronapandemin bestämde han sig därför för att samla 250 svenska virusforskare i den ideella föreningen Virus- och pandemifonden. Förutom att samla in pengar till ny forskning på området lanserade föreningen 2022 även Pandemidagen, och den 31 januari 2023 har det nu gått exakt tre år sedan det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Vad händer nu med framtiden? 20 visioner om Sverige efter corona. // Prenumerera på nyhetsbrevet här!
-
10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.
-
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?
På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?
Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?
När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?
Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?
Vad betyder ordet vits?
Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?
Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?
Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?
Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.
Programledare Jens Möller.
-
Kalle Grill – filosof, forskare och cirkelledare – ger sitt perspektiv på ett av vår tids mest avgörande begrepp: hållbarhet. Kalle är docent i filosofi vid Umeå universitet och har forskat på hur dagens handlingar påverkar vilka framtida människor som kommer finnas och hur många, värdet av mänsklig överlevnad och natur. Att prata om hållbarhet innebär att ringa in vad som är värdefullt med den här planeten, djuren och mänskligheten, menar han.
Kalle specialiserar sig på värderingar, frihet och ansvar, hållbarhet, hälsa och välmående. Intresset för att ställa frågor om livet och verkligheten började redan när han var tonåring och ifrågasatte hur prästen på konfirmationslägret kunde veta allt det där han påstod.
Som 19-åring följde han med sin mamma på Circle Way Camp som då hölls av Medicine Story, Manitonquat, från den amerikanska ursprungsbefolkningen. Syftet med lägren är att använda cirkelmetoden och lyssnande för helande och gemenskap och på sikt skapa mer mänskliga, tillfredställande relationer och communitys och samhörighet med naturen.
Numera leds lägren av Kalle och hans fru Camilla. Kalle har även en kurs i personlig utveckling för män, Man in mission, och erbjuder filosofisk rådgivning.
I dagens avsnitt pratar vi om:
Vad är hållbarhetEtt filosofiskt perspektivAtt hitta och leva efter värderingarVara sig självVad personlig utveckling ärFamiljer och kärleksrelationerCircle WayAtt lyssna på ett medvetet sättKomma i kontakt med sina känslorTa hänsyn till egna och andras behovAtt utveckla en sund manlighetMer info om Kalle och hans arbete på hans hemsida kallegrill.se
****
Skriv upp er på mitt nyhetsbrev här: https://mailchi.mp/5733ba171263/visdomsjaktens-nyhetsbrev
Bli en Patreon och supporta Visdomsjakten att fortsätta: https://www.patreon.com/visdomsjakten
****
-
Här kommer ett späckat avsnitt med tre intervjuer från Riksstämman 2022 . Den första med Henrik Toremalm. Han har en gedigen bakgrund som ordförande i Sveriges Privattandläkares centrala förtroendenämnd, Försäkringsodontologisk rådgivare, Försäkringskassan samt bedömningstandläkare. Senast kommer han från en post som ledamot i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Den andra med Lars Sjödin, försäkringsodontologisk koordinator på Försäkringskassan med tidigare arbetsbakgrund från TLV, Socialstyrelsen, Umeå Universitet samt arbete med utredning, tillsyn, utveckling, utbildning och med klinisk vård inom Folktandvården Region Västerbotten. Vi pratar bland annat om som återkallande av legitimationer inom tandvården som har ökat markant. Hur kan oskicklighet kan upptäckas, utredas och hurfattas besluten?
I den tredje intervjun får ni lyssna på två fantastiska och inspirerande tandsköterskor. Moa Svedin från Frenda och nätverket Oh Dent samt Johanna Ene, kliniskt aktiv inom Folktandvården Västra Götaland och bloggare i bloggen Tandsköterskan.
Blodad tand önskar God Jul, Gott nytt år och en trevlig lyssning!
-
När Suzanne Jonsson Lindström upptäckte att hennes farfars farfars farfar varit skarprättare blev hon minst sagt förvånad. Nu försöker hon ta reda på allt om honom och hans liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olof Olofsson Häll föddes 1776 i byn Medle strax väster om Skellefteå. Han blev först soldat men senare senare i livet fick han titeln skarprättare, vilket innebar att han skulle utföra kroppsstraff och avrättningar på de människor som staten dömt till sådana straff. Hans distrikt blev Västerbotten och Norrbotten vilket betyder att han hade halva Sverige som sitt arbetsfält.
Ulf Andersson som är arkivchef i Region Värmland har forskat i skarprättarnas historia, och han menar att det finns många myter om deras liv och villkor som mer hör hemma i medeltiden. De beskrivs som ljusskygga varelser med avskurna öron, speciella bödelshättor och allmänt avskydda. Men när skarprättare Häll var verksam sökte man tjänsten som andra statliga jobb och hade en mer respekterad position i det lokala samhället.
-Den siste skarprättaren i Sverige, Anders Gustaf Dahlman (1848-1920) hade till och med namn och yrkestitel på sin dörrskylt vilket visar att han inte skämdes för sitt yrke, säger Ulf Andersson.När Olof Olofsson häll dog 1836 utlystes tjänsten efter honom med följande text.
"Som skarprättare Olof Häll den 14:de innevarande månad aflidit. Så äga hugade sökande till den ledigblefne skarprättaretjänsten, sig härstädes anmäla, inom en månad eller Trettio dagar härefter. LandsCancelliet i Umeå den 18:te april 1836."Ur Västerbottens läns allmänna kungörelser Digitala samlingar Umeå universitet.
Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Patrik Paulsson
[email protected] - Visa fler
