Trygve Ulriksen Skogseth Podcasts
-
Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne.
Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig.
Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen.
I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse.
I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.
-
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.
Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.
Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.
En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Regeringen föreslår att Sverige bistår Ukraina med sjömålsvapnet Robot 17, automatgevär 90 med ammunition och ytterligare 5 000 pansarskott. Hör pressträffen om beskedet.
– Vi ser nu en ny fas i den ryska invasionen, där man kraftsamlar i östra och sydöstra Ukraina, och man har då efterfrågat stöd på flera områden från den ukrainska sida, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
– Det materiel som vi har beslutat om är kvalificerat materiel och det ligger i linje med vad Ukraina själva har begärt. Sjömålsrobotar är nåt som specifikt har efterfrågats, och Robot 17 är ett mycket kapabelt system.
Tidigare har Sverige bland annat skickat pansarskott i två omgångar och även hjälmar och förnödenheter.
Regeringen ger också utökat ekonomiskt stöd till Ukraina, dels genom bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor, och via Natos fond som upprättats för att stödja Ukrainas väpnade styrkor.
– Totalt summerar förslagen en miljard kronor, säger finansminister Mikael Damberg (S).Medverkande: Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och finansminister Mikael Damberg (S)
Programledare: Peter Bjurbo. Trygve Ulriksen Skogseth, utrikesreporter. -
En absolut mardröm, ett levande helvete. Så beskriver Human Rights Watch läget i den ukrainska staden Mariupol.
Ryska styrkor går hårt åt den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol i södra Ukraina. Det humanitära läget beskrivs som katastrofalt för de civila som inte kunnat ta sig därifrån.
– Det har under en längre tid varit svårt att få kontakt med Mariupol. Telefonledningar och internet ligger nere, säger Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.
Teatern i Mariupol hade skrivit “barn” på markenEnligt uppgift hade över tusen personer gömt sig inne i Mariupols teater när den besköts av rysk eld och totalförstördes. På satellitbilder kan man se ordet deti, barn, skrivet på marken, synligt även från luften.
Reportrar Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter. Susanna Hållbus, Trygve Ulriksen Skogseth och Samar Hadrous.
Ljud från P1-morgon, Reuters och AFP.
Programledare: Marcus Nilsson
Reporter: Marina Nilsson Malmström
Producent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis Jörnmark
