Svenska kraftnät Podcasts
-
Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah
Dalka Finland ayaa ku adkeeysanaya go'aankiisii ahaa iney Iswiidhen iyo Finland mar wada galaan ururka gaashaanbuurta Nato.
Wakaaladda xoogga korontada Sweden ee Svenska Kraftnät ayaa maanta soo gudbisay hindisaheeda sida uu u ekaan doono kaalmada korontada wejiga labaad.
Xulka kubadda gacanta Sweden ayaan wax billad ah ka soo hoyn ciyaaraha adduunka kubadda gacanta oo qeyb ahaan uu dalku marti geliyay sannadkan.
-
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Programmet är en repris från 7 november 2022.
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected]Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
-
Vårt kraftsystem är idag under en stor omställning där vi går från mer planerbar till förnybar produktion och flexibel konsumtion. Vi möter utmaningar kring hur vi ska hantera spänningsdalar och toppar i elsystemet, vilket kan leda till störningar och i värsta fall strömavbrott i elnätet. Här har vikten av elstabilitet och elkvalitet i elsystemet en mycket stor betydelse. Hör Per Halvarsson på Hitachi Energy och Erik Ek, strategisk drifchef på Svenska kraftnät prata mer om detta i vårt senaste avsnitt av Kraftsamtal. Missa inte detta!
-
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.
Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.
Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.
Medverkande:
Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN
-
Hur låter ett elavbrott? Och hur ordnar man med ljus, värme, information och varm choklad till barnen när termometern inomhus faller? Följ med hem till Skärpt läges producent, Max Landergård. Han och familjens beredskap sätts under en kväll på prov då ett fiktivt krig släcker elen i deras hus.
Det här avsnittet av Skärpt läge riktar ljuset på elberedskapen inom det civila försvaret. Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll, berättar bland annat om hur energi kan användas som ett vapen i en konflikt.
Avsnittet gästas även av Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap och dammsäkerhet på Svenska Kraftnät. Hon beskriver hur myndigheten rustar för att skydda Sveriges elsystem mot både cyber- och väpnade angrepp.
Mikael Toll pratar i avsnittet om styrel. Lär dig mer om länsstyrelsernas roll i det arbetet.
Svenska Kraftnäts information om elberedskap.
Energimyndighetens sex tips – så bor du kvar vid ett längre värmeavbrott.Skärpt läge produceras av Max Landergård på Storstad medieproduktion. I redaktionen ingår Erik Olsson, Länsstyrelsen Stockholm.
Intervjuerna med Ann-Sofie Fahlgren och Mikael Toll spelades in den 12 december 2022.
-
3. FRAMTIDENS DRIVKRAFT: Fokus på energi
Nu är glada julen här!
Men hur glad blir julen i år? Vi är som bekant mitt uppe i en energikris.
Vad innebär krisen för den kommersiella fastighetsmarknaden och samhällsbyggandet?
I julavsnittet av FRAMTIDENS DRIVKRAFT lyfter vi energifrågan och pratar med några experter inom området.Men det blir också lite annat smått och gott. Bland andra får du en intervju med Fastighetsnytt och Byggindustrins vd Peter Lingmerth, som summerar Business Arena 2022 och blickar fram mot kommande event.
Med det önskar vi God jul och Gott nytt år!
Medverkande i podden:
Peter Lingmerth, vd, Fastighetsnytt och Byggindustrin
Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät och tidigare försvarsminister (M)
Claudia Wörmann, boendeekonom, SBAB
Björn Rundström, chefredaktör, Fastighetsnytt & Byggindustrin
Programledare: Jimmy B Lehtinen och Leif Jitelius -
Det omtalade elstödet försenas samtidigt rusar elpriset uppåt i hela landet. Stödet blir inte lika stort som det var tänkt från början och det finns flera skäl till att pengarna dröjer. Och många frågetecken kvarstår kring stödet till företagarna i södra Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Röster och medverkande i programmet
Malin Stridh, avdelningschef Svenska Kraftnät
Magdalena Andersson, partiledare (S)
Martin Johansson, enhetschef, Energimyndigheten
Fredrik Falk, chef för betalningar, Försäkringskassan
David Jonsson, vd Trä- och möbelföretagen
Philip Koerffer, bageriägare, Ulricehamn.
Marie Stark, meteorolog på SMHI
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Alma Segeholm
[email protected] -
Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag.
2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla.
Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet.
– Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens.
Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt:
– Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta.Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?
– Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe.
I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.– Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.
Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte.
– Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson.Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med.
Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukning
– Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström.När Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat ”Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.” slutcitat.
Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar.Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.
– Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder.Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: ”i vilken utsträckning kan vi inte veta.”
Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå.
ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.
Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet.
– Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas.
Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det?
– Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser.
De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige.
Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts.
Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner.
– Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag.
-
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected]Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
-
Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar.
Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät
Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson -
Publicerad 6 okt 2020 i Expressen...
Nätjättarnas serverhallar kan leda till elbrist, rapporterar Aftonbladet.
Elmarknadsinspektionen listar flera regioner som hotas, och vissa av hallarna drar upp till *500 megawatt.
– Man kan säga att det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, säger Lennart Söder,
*professor i elkraft på KTH, till tidningen.
Storbolagen Google, Amazon och Facebook fortsätter sin etablering av serverhallar i Sverige.
I en ny rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen, och som Aftonbladet tagit del av, konstaterar myndigheten att det kan leda till stora problem med elförsörjningen.
Det kan bli akut kapacitetsbrist, enligt myndigheten, eftersom serverhallarna slukar så pass mycket el.
En av ansökningarna som fick godkänt handlar om en serverhall som drar 461 megawatt, och en annan 500 megawatt. Det är *nästan dubbelt så mycket el som Uppsala förbrukar, skriver Aftonbladet.
Svenska kraftnät har just nu inneliggande ansökningar på 2 015 megawatt, bland annat Google, Amazon och Microsoft. Amazons nya serverhallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm väntas dra 420 megawatt.
– Det låter väldigt mycket. Det är ungefär tre gånger Enköpings maximala förbrukning som ska få plats i nätet, på varje hall, säger Elon Axberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till Aftonbladet.
Enligt Energimarknadsinspektionens väntas inte problemet vara löst innan 2030 då överföringskapaciteten i näten ska vara fullt utbyggd.
Det säger ju en hel del om den omfattande datainhämtning som pågår i skydd bakom FRA-lagen och detta till kraftigt subventionerade priser...
Sverige är fanatiskt!
#Elslukhål #CarlNorberg #DeFria
https://www.expressen.se/.../natjattarnas-serverhallar.../
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Publicerad 6 okt 2020 i Expressen... Nätjättarnas serverhallar kan leda till elbrist, rapporterar Aftonbladet. Elmarknadsinspektionen listar flera regioner som hotas, och vissa av hallarna drar upp till *500 megawatt. – Man kan säga att det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, säger Lennart Söder, *professor i elkraft på KTH, till tidningen. Storbolagen Google, Amazon och Facebook fortsätter sin etablering av serverhallar i Sverige. I en ny rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen, och som Aftonbladet tagit del av, konstaterar myndigheten att det kan leda till stora problem med elförsörjningen. Det kan bli akut kapacitetsbrist, enligt myndigheten, eftersom serverhallarna slukar så pass mycket el. En av ansökningarna som fick godkänt handlar om en serverhall som drar 461 megawatt, och en annan 500 megawatt. Det är *nästan dubbelt så mycket el som Uppsala förbrukar, skriver Aftonbladet. Svenska kraftnät har just nu inneliggande ansökningar på 2 015 megawatt, bland annat Google, Amazon och Microsoft. Amazons nya serverhallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm väntas dra 420 megawatt. – Det låter väldigt mycket. Det är ungefär tre gånger Enköpings maximala förbrukning som ska få plats i nätet, på varje hall, säger Elon Axberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till Aftonbladet. Enligt Energimarknadsinspektionens väntas inte problemet vara löst innan 2030 då överföringskapaciteten i näten ska vara fullt utbyggd. Det säger ju en hel del om den omfattande datainhämtning som pågår i skydd bakom FRA-lagen och detta till kraftigt subventionerade priser... Sverige är fanatiskt! #Elslukhål #CarlNorberg #DeFria https://www.expressen.se/.../natjattarnas-serverhallar.../ De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande.
" De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag.
För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnätsavgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.
Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt.
Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften.
I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura.
Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna.
Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster.
Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader:
1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor.
2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern.
3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras.
4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras.
Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation."
Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt.
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Nu är den svenska dumheten på god väg att bli någonting riktigt skrämmande. " De skenande elpriserna slår nu även mot elnätsavgifter, vilket kunder kommer att märka redan på nästa faktura. Vi riskerar ett läge där mängder med företag och privatkunder hamnar i en desperat ekonomisk situation. Det finns en utväg som inte inbegriper skattemedel. Men då måste regeringen agera omedelbart, skriver företrädare för Ellevio och flera andra elnätsbolag. För att få täckning för kostnader som ökat med flera hundra procent, kommer elnätsbolagen – oavsett om det är kommunala bolag, privata aktörer eller elnätsbolag drivna av ekonomiska föreningar – att tvingas höja elnätsavgifterna för sina kunder. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Vi kommer att hamna ett läge där mängder med företag och enskilda privatkunder kan stå inför en minst sagt utmanande ekonomisk situation och betalningssvårigheter. Det är en situation som till varje pris måste stävjas – snabbt. Och det finns en möjlig väg framåt för att skydda kunderna från bestående prishöjningar på elnätsavgiften. I södra Sverige handlar det om en höjning av elnätsfakturan på mellan 10 och 30 procent, i många fall redan på kommande faktura. Genom att tillfälligt ta bort stamnätsavgiften, en avgift som SVK fakturerar elnätsföretagen, kan konsekvenserna med ökade elnätsavgifter mildras för hushåll och företag. Det är det absolut snabbaste sättet att sänka kostnaderna för elnätsbolagen, och därmed för kunderna. Varje krona som Svenska kraftnät sänker sin avgift för oss som ansvarar för elnäten, innebär en lika stor sänkning för kunderna. Det kan göras omedelbart, utan skattemedel, genom att använda flaskhalsintäkterna. Svenska kraftnät har redan gjort vissa förändringar av tariffen men mer behövs. I Norge har man redan börjat göra detta. Och ju fortare en resolut sänkning kommer till, desto fortare kan elnätskunderna återgäldas för de ökade kostnaderna för elnätsförluster. Men även om SVK tar snabba initiativ är vi i ett läge som kräver mer av oss. Redan i dag gör många privatpersoner, företag och hushåll vad de kan för att hålla nere elkostnaderna. Det märks i åtgången på varor och tjänster förknippade med energihushållning – björkved är slut, solceller har flera månaders väntetid, det är komponentbrist för styrinstrument för effektivare elkonsumtion, och så vidare. Energibranschens olika aktörer måste aktivt verka för att skydda elkunderna från ohanterliga elkostnader: 1.Initiera mothandel. Det innebär att svenska produktionsanläggningar som i dag inte är i bruk startas upp för att leverera eleffekt i södra Sverige. Då ökar utbudet av eleffekt och minskar behovet av dyrare produktionskällor. 2.Främja energieffektiviseringar. Såväl Energimyndigheten, Sveriges kommuner som enskilda energiaktörer bör främja effektiviseringar som är möjliga för elkunderna att genomföra före vintern. 3.Säkerställ en ny elpriskompensation. I likhet med föregående vinter bör en hållbar och snabb administration av högkostnadsskyddet säkerställas. Den bör utformas så att kunder som drabbas av de högsta kostnaderna kompenseras. 4.Utveckla elmarknaden så att denna situation inte upprepas. Leveranssäkerhet och för kunderna ekonomiskt hanterbara elpriser måste garanteras. Energipriskrisen börjar likna en perfekt storm. Gemensamma krafter krävs för att skydda svenska elkunder från ytterligare prishöjningar. Det krävs effektfulla initiativ, ju fortare desto bättre, för att stävja en ytterligare förvärrad situation." Skarpt läge skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta kort sagt. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
- Visa fler
