Sida Podcasts
-
FN varnar för en utbildningskris i covidpandemins spår. Redan nu märks de kunskapsförluster som skolstängningarna orsakat, inte minst i fattiga länder. Står en hel generations lärande på spel?
Medverkar gör Per Magnusson, ansvarig för globalt utbildningsstöd på Sveriges biståndsmyndighet Sida, och Ingrid Eelde Koivisto, generalsekreterare för Pratham Sverige. -
Biståndsminister Matilda Ernkrans möter Moderaternas Margareta Cederfelt. Medverkar gör även Martin Nihlgård från organisationen IM. Lyssna på senaste avsnittet av Global Podd!
Nu återstår bara några dagar till det svenska valet - hur kommer utgången att påverka biståndspolitiken i framtiden?
Ska vi ställa hårdare krav på mottagarländer som inte tar avstånd från Ryssland, eller som förtrycker sina egna medborgare? Ska dagens modell finnas kvar där svenska kommuner som tar hand om flyktingar blir de stora biståndsmottagarna? Behövs det hårdare styrning av Sida och de organisationer som hanterar skattebetalarnas pengar – och hur hanterar vi bäst de globala kriserna?
Detta avsnitt av Global Podd är en inspelning av Global Bars biståndsdebatt den 25/8 - alltjämt lika aktuellt som när debatten arrangerades.
Medverkande:
Margareta Cederfelt (m). Riksdagsledamot, ledamot av utrikesutskottet och vice ordförande i OSSE-delegationen.
Matilda Ernkrans (s). Biståndsminister sedan december 2021, tidigare bland annat minister för högre utbildning och forskning.
Martin Nihlgård. Generalsekreterare för organisationen IM.Programledare: David Isaksson.
-
Afrika drabbas åter av hungerkatastrofer och behöver hjälp med livsmedel. Men varför kan kontinenten som ändå har goda förutsättningar inte försörja sig själv? Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen och Elisabeth Simelton, metod- och ämnesansvarig för lantbruk och trygg livsmedelsförsörjning på Sida utfrågas.
-
Podden Framtidsland med Jesper Stage som är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och som forskar om naturresurshantering och energi- och vattenfrågor, framförallt i Afrika. Jesper har bland annat jobbat med stöd från Vetenskapsrådet, SIDA och Världsbanken.
Jesper är också en flitig läsare av science fiction och brytpunkten mellan den hobbyn och hans forskning styr samtalet in på vilka ekonomiska drivkrafter som finns i samhällsomställningar och vilka de ekonomiska förutsättningarna är för våra scenarier.
Länkar:
Jesper Stage
The Ministry for the Future
www.framtidsland.se
-
Varför har Ukraina utvecklats så snabbt det senaste decenniet? Vilken roll spelar biståndet och vad krävs när Ukraina ska byggas upp igen den dag kriget är över? Avsnitt 106 av Global Podd handlar om utvecklingen i Ukraina de senaste femton åren och den roll som det svenska biståndet spelat i denna process.
Medverkande:
Samuel Tunfjord, ansvarig för det humanitära stödet till Ukraina på Sida. Catharina Schmitz, konsult på företaget Niras som under många år arbetat med reformarbete i Ukraina. Mårten Ehnberg, svensk ambassadör vid Europarådet, tidigare verksam vid svenska ambassaden i Kyiv.Programledere: David Isaksson
-
När Ukrainas bördiga åkerjord mineras eller blir slagfält startar en dominoeffekt av problem som drabbar flera andra länder som redan kämpar med fattigdom och brist på mat. Men hur hänger allt det här ihop? Och hur långtgående blir effekterna för de stater som lider när exporten av spannmål och andra förnödenheter stoppas?
Medverkande:
Görrel Espelund, associerad redaktör på UI:S redaktion, journalist och författare med särskilt fokus på Afrika.
Love Theodossiadis, ekonom och utvecklingsanalytiker på Sida.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Helena Thorfinn är en författare som tidigare arbetat för Sida, Unicef, Rädda Barnen och som journalist bland annat på SvD, TV4 och SVT. Nu har hon nyligen flyttat hem igen till Lund efter flera stationeringar utomlands i bl.a. Bangladesh, Myanmar och Washington D.C, USA.
Helenas tre böcker, som utspelar sig i de länder hon bott i Asien är mycket populära och “Innan floden tar oss”, som utspelar sig i Bangladesh har sålts i över 180 000 exemplar och är översatt till flera språk.
Hennes senaste bok, “I munkens skugga” utspelar sig i Myanmar, f.d. Burma under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden. Numer leds landet av en brutal militärjunta.
Vi samtalar om livet som utlandssvensk med familj, arbete med biståndsfrågor, författarskapet med också om utmaningarna med att flytta hem till Sverige.
Helena är engagerad i samhällsfrågor och vi samtalar om utvecklingen i Myanmar som hon sett med egna ögon och speciellt om Facebooks roll och påverkan på landets utveckling. Och hur ser hon på Sverige nu efter många år i annorlunda samhällen? Vad behöver man egentligen för att ha ett bra liv? Och vad skriver hon på nu?
Helena är också en uppskattad mentor i SWEAs intressegrupp “SWEA Skriver” där hon lett flera skrivarkurser.
SWEA Skriver: https://skriver.swea.org/
SWEA Skriver på Facebook: https://www.facebook.com/groups/swea.skriver
Hemsida (kommer snart): www.helenathorfinn.com/
Följ Helena i sociala medier:
Facebook
https://www.facebook.com/Helena-Thorfinn-Writer-1432351706837709
Instagram: https://www.instagram.com/helena_thorfinn/
MeSheWe, Helenas organisation för att hjälpa flickor med utbildning i kreativa ämnen i utvecklingsländer: https://meshewe.org/
Helenas böcker hos Adlibris: https://www.adlibris.com/se/sok?q=helena%20thorfinn
Bookbeat: https://www.bookbeat.se/sok/forfattare/Helena%20Thorfinn
Storytel: https://www.storytel.com/se/sv/sok-Helena+thorfinn
Amazon: https://www.amazon.com/Books-Helena-Thorfinn/s?rh=n%3A283155%2Cp_27%3AHelena+Thorfinn
SWEAs webbinarier med Helena
Innan floden tar oss (11 maj 2020)Kreativt skrivande (14 maj 2020) -
Vad har UD med biologisk mångfald att göra? Ja, det får du svar på i säsongens sista avsnitt av UD-podden! Kristoffer Triumf gästas av UD:s handläggare för biologisk mångfald Charlotta Rodhe, Jan Wärnbäck som utifrån ambassaden i Nairobi arbetar med att stärka miljö, klimat och biologisk mångfald i utvecklingssamarbetet samt Ulrika Åkesson, verksföreträdare för miljö och klimat på Sida.
-
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) var en statlig biståndsmyndighet som 1995 uppgick i det då nybildade Sida.
BITS syfte var att främja tekniskt samarbete och ekonomisk och social utveckling i av UD anvisade låg- och medelinkomstländer. BITS verksamhet omfattade projekt och insatser inom områden där Sverige hade kompetens, kunskap och teknologi, och den bärande idén var att samarbetsländerna skulle få tillgång till denna erfarenhet inom områden som var av specifikt intresse för dem.
De biståndsmetoder som användes var främst krediter, internationella kurser och KTS (kontraktsfinansierat tekniskt samarbete).
KTS som samarbetsform utformades för att möta efterfrågan på svenska kunskaper och erfarenheter i länder där Sverige annars inte bedrev långsiktigt utvecklingsarbete, såsom exempelvis i medelinkomstländer. Målet med KTS är att ”främja kapacitetsutveckling i samarbetsländerna samt utifrån svenska erfarenheter förmedla kunskap inom områden som är av strategisk betydelse för samarbetsländernas utveckling”. Metoden kräver kostnadsdelning och att mottagarparten tar en ledande roll, samt att samtliga projektförslag skall ha ett tydligt fattigdomsperspektiv.
Den nya formen av u-krediter som tillkom i slutet på 1970-talet sökte kombinera inhemska intressen, såsom att stärka svensk industris konkurrenskraft, med biståndspolitiska intressen. Syftet med u-krediter var flerfaldigt, dels sågs de som ett sätt att skapa utvecklingssamarbete med länder som inte tillhörde de fattigaste länderna; dels såg man dem som en möjlighet att mobilisera nytt kapital för investeringar i dessa länder; och dels fungerade u-krediterna som ett sätt att starkare engagera näringslivet i biståndet. U-krediterna kom att administreras av BITS och blev således en skild verksamhet från biståndet i övrigt (som sköttes av SIDA). U-krediterna blev ett sätt för svenska företag att etablera sig, eller stärka sina positioner, på ett antal viktiga, växande marknader, såsom exempelvis Kina.
"Det finns en bild av Sverige som en humanitär stormakt. När andra länder duckar, tar Sverige ett kliv framåt. Det gäller inte minst biståndspolitiken där svenska politiker sedan lång tid tillbaka gjort en stor sak av att Sverige anses vara en av världens främsta biståndsgivare.
”Sverige har ett effektivt bistånd i världsklass samtidigt som regeringen står fast vid enprocentsmålet”, slog utrikesminister Ann Linde (S) fast i 2021 års utrikesdeklaration.
Men trots detta bistånd i världsklass har det svenska biståndsarbetet återkommande gånger fått kritik för allvarliga och systematiska brister. 2016 kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja att ett korrupt bondekooperativ i Zambia förskingrat ekonomiskt stöd på upp till 30 miljoner kronor från biståndsmyndigheten Sida.
Samma år kritiserade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en statlig kommitté som utvärderar och granskar biståndsarbetet, Sveriges långvariga bistånd till Tanzania. Under de 50 år Sverige varit verksamt i landet bidrog svenska biståndspengar bara marginellt till fattigdomsreduceringen i landet. Och i år kunde EBA visa på svaga resultat för det svenska biståndet till Afghanistan, ett arbete vars biståndssatsningar under de senaste tjugo åren uppgått till 14 miljarder kronor."
Det blir lätt så när man ej har någon redovisningsplikt...
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) var en statlig biståndsmyndighet som 1995 uppgick i det då nybildade Sida. BITS syfte var att främja tekniskt samarbete och ekonomisk och social utveckling i av UD anvisade låg- och medelinkomstländer. BITS verksamhet omfattade projekt och insatser inom områden där Sverige hade kompetens, kunskap och teknologi, och den bärande idén var att samarbetsländerna skulle få tillgång till denna erfarenhet inom områden som var av specifikt intresse för dem. De biståndsmetoder som användes var främst krediter, internationella kurser och KTS (kontraktsfinansierat tekniskt samarbete). KTS som samarbetsform utformades för att möta efterfrågan på svenska kunskaper och erfarenheter i länder där Sverige annars inte bedrev långsiktigt utvecklingsarbete, såsom exempelvis i medelinkomstländer. Målet med KTS är att ”främja kapacitetsutveckling i samarbetsländerna samt utifrån svenska erfarenheter förmedla kunskap inom områden som är av strategisk betydelse för samarbetsländernas utveckling”. Metoden kräver kostnadsdelning och att mottagarparten tar en ledande roll, samt att samtliga projektförslag skall ha ett tydligt fattigdomsperspektiv. Den nya formen av u-krediter som tillkom i slutet på 1970-talet sökte kombinera inhemska intressen, såsom att stärka svensk industris konkurrenskraft, med biståndspolitiska intressen. Syftet med u-krediter var flerfaldigt, dels sågs de som ett sätt att skapa utvecklingssamarbete med länder som inte tillhörde de fattigaste länderna; dels såg man dem som en möjlighet att mobilisera nytt kapital för investeringar i dessa länder; och dels fungerade u-krediterna som ett sätt att starkare engagera näringslivet i biståndet. U-krediterna kom att administreras av BITS och blev således en skild verksamhet från biståndet i övrigt (som sköttes av SIDA). U-krediterna blev ett sätt för svenska företag att etablera sig, eller stärka sina positioner, på ett antal viktiga, växande marknader, såsom exempelvis Kina. "Det finns en bild av Sverige som en humanitär stormakt. När andra länder duckar, tar Sverige ett kliv framåt. Det gäller inte minst biståndspolitiken där svenska politiker sedan lång tid tillbaka gjort en stor sak av att Sverige anses vara en av världens främsta biståndsgivare. ”Sverige har ett effektivt bistånd i världsklass samtidigt som regeringen står fast vid enprocentsmålet”, slog utrikesminister Ann Linde (S) fast i 2021 års utrikesdeklaration. Men trots detta bistånd i världsklass har det svenska biståndsarbetet återkommande gånger fått kritik för allvarliga och systematiska brister. 2016 kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja att ett korrupt bondekooperativ i Zambia förskingrat ekonomiskt stöd på upp till 30 miljoner kronor från biståndsmyndigheten Sida. Samma år kritiserade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), en statlig kommitté som utvärderar och granskar biståndsarbetet, Sveriges långvariga bistånd till Tanzania. Under de 50 år Sverige varit verksamt i landet bidrog svenska biståndspengar bara marginellt till fattigdomsreduceringen i landet. Och i år kunde EBA visa på svaga resultat för det svenska biståndet till Afghanistan, ett arbete vars biståndssatsningar under de senaste tjugo åren uppgått till 14 miljarder kronor." Det blir lätt så när man ej har någon redovisningsplikt... #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Det globala klimatmötet COP 26 pågår för fullt. Men kommer mötet att leda till något? Kommer världens ledare att avsätta pengar för att stödja de länder som drabbats hårdast av klimatförändringarna? Och varför pratar vi så lite om Himalayas glaciärer och vad som händer när de smälter?
Avsnitt 88 av Global Podd handlar om det stora klimatmötet som just nu äger rum i Glasgow.
Du hör:
Louise Hermann, klimatrådgivare på Sida och hon har precis anlänt till Glasgow. Lobsang Yangtso, forskare från Tibet som lever i exil och som vill att fler ska uppmärksamma konsekvenserna av Kinas exploatering av Himalayas resurser.Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.
