Shakespeare Podcasts

  • Morsning korsning, det har blivit dags för ännu ett A du! Denna gången om Studioteatern, Sveriges äldsta amatörteaterförening, som var verksam från slutet av 40-talet ända fram till 1996. Det är en historia som börjar i ett handbollslag, tar vägen via Shakespeare och slutar med gästspel av självaste Eva Rydberg.


    Patreon: https://www.patreon.com/adupodd

    Swish: 1230521088 (markera gåvan med A du! i meddelandefältet)


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Deckardrottningen Agatha Christie fortsätter att fängsla världen med sina kluriga mordgåtor och mysterier, som hennes huvudpersoner Hercule Poirot och miss Marple alltid lyckas lösa.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande.

    I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta.

    Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.

    Programmet är en repris från 1 oktober 2021.

  • Det är premiärsäsong på teatrarna och i detta avsnitt möts vi i den violblå timmen mellan två föreställningar på Bertolt Brechts 125:e födelsedag för att prata om några uppsättningar vi sett på sistone: De livrädda av Talajeh Nasiri på Unga Dramaten, Shakespeares Julius Caesar i Jonas Österberg Nilssons version på Uppsala Stadsteater, Lost Lake av Paula Stenström Öhman på Kulturhuset Stadsteatern och Nassim av Nassim Soleimanpour på Riksteatern.
    Det blir mycket prat om berättande om berättande och dödsföraktande kikar vi ner i det kaninhål av referenser via T S Eliots The Waste Land som Lost Lake bjuder in till (och går lite vilse).

    Medverkande: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (även klipp & red)

  • Att vara eller icke vara...?

    I dagens avsnitt hänger vi med Shakespeares Hamlet och... Galenskaparna?

    Vi samtalar om yrkesvärlden för litteraturvetare och konstaterar att valmöjligheterna är oändliga mellan butiksmedarbetare eller projektledare.


    Sedan går vi vidare till Hamlet och diskuterar Shakespeares beskrivning av samhället som håller även i modern tid.

    Hamlet är en mört och vi tillsammans med Virginia Woolf spekulerar kring Shakespeares "syster".


    Häng med oss i varandet eller icke varandet.

    Glad lyssning!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Filmstjärnan som sadlade om till en både avgudad och hånad livsstils-entreprenör.

    Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Gwyneth Paltrow är kändisbarnet blev en av nittiotalets it-girls.

    Med roller i filmer som Emma, The Talented Mr Ripley och Shakespeare in Love blev hon en uppburen karaktärsskådespelare, men bytte filmkarriären mot en framtid som livsstils-entreprenör med företaget Goop. Ett företag som även kritiserats hårt för vilseledande marknadsföring.

    Hon fick sin skådespelarkarriär delvis uppbyggd av den sexbrottsdömde filmproducenten Harvey Weinsten och blev senare en bidragande orsak till hans fall.

    Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022

    Programledare: Carl-Johan Ulvenäs
    Avsnittsmakare: Klara Fredén
    Producent: Carl-Johan Ulvenäs & Axel Winqvist
    Ljudmix: Fredrik Nilsson

    Medverkande: Caroline Hainer kulturjournalist och författare och Helena Kopp Kallner gynekolog och forskare.

    Klippen i avsnittet är hämtade från: BBC, New Line Cinema, AP, Universal, Oscars, Coldplay, New York Times, Sveriges Radio, Netflix, Jimmy Kimmel, Howard Stern Show, CBS, AP archive, Holly Willoughbys podcast: By the light if the moon, Entertainment tonight, NBC Today, Entertainment tonight, Cityline, ABC, New York Times Events, CBS Morning, Netflix, Aftonbladet TV, Spence School

    Boken She said: Breaking the Sexual Harassment Story That Helped Ignite a Movement av Jodi Kantor och Megan Twohey har varit stor hjälp i researcharbetet.

  • Vi börjar med att logga in och fråga ChatGPT vad ChatGPT är. Svaret tickar fram på skärmen:“ChatGPT är en förkortning av "chat-based generative pretrained transformer". Det är en typ av maskininlärningsmodell som används för att generera svar på frågor och föra samtal. Modellen är tränad på en stor mängd textdata för att förstå språket och kan sedan användas för att ge realistiska svar på frågor som ställs till den. Chat GPT används ofta i olika typer av chattbotar och andra språkanalysverktyg.”




    Om avsnittet:



    Målgrupp: allmänheten, tjänstemän, utvecklare, studenter, ledare, beslutsfattare



    Lär dig: Instruct GPT, OpenAI, ChatGPT, chatbot, AI, tekniksprång




    ChatGPT är en tillämpning av AI, som har blivit populär nu. En utveckling av textgeneratorer från OpenAI, vid första anblicken en vanlig chatbot: ställ en fråga och få ett svar. Skillnaden nu är att svaren är mindblowing bra formulerade!



    Anledningen är att man har använt nya sätt att träna neurala nätverk; testat sig fram med algoritmer, tills det blir riktigt bra. Denna gång i form av en dialog, alltså mänsklig kommunikation - där människor rejtat svaren. Tidigare versioner som Instruct GPT fick kritik eftersom den saknade bl a moraliska ramar och vara rasistisk.



    Mind-blowing



    Den ifrågasatte aldrig frågan, men det gör Chat GPT. AI:n försöker att bevisa den tes du ställer framför den. Är frågan rimligt ställd? AI:n kommer ihåg vad du sagt tidigare, så du kan ställa preciserande följdfrågor.Vill du ha svaret så som en specifik författare (Hemingway, Shakespeare) skulle ha formulerat det? Skriv det! Naturligtvis är den engelska versionen klockren, men även den svenska är bra.



    Redan nu kan den skriva artiklar, skoluppsatser eller skapa kod (med tillägget att “du behöver de här verktygen för att kunna exekvera koden”!). I förlängningen kan den skriva en bok med den twist du önskar!



    Röster har höjts att AI:n kan användas för att fuska med examensarbeten och rapporter. I framtiden kan vi inte skilja på en forskares arbete och en students. Men är det fel? Förr var det fusk att använda datorer, sen internet, nu AI. Ett problem i teknikskiftet, men över tid ett naturligt verktyg.



    Välj att anamma demokratiseringen av ny teknik; tillgängligheten av AI-skriven text kommer att skapa en våg av innovationer. Ett tekniksprång!Vem behöver vara orolig för sitt jobb? Människor som skriver, men inte bidrar med egen kreativitet. Eller så blir de språkliga programmerare och bygger upp AI:n!



    Hur ska jag tänka runt AI i dagligt arbete? Henrik och Joakim ger oss två svar:




    Mindsetet är att automatisera allt vi gör på jobbet. Vi frigör tid för att slippa formalia, administration. Istället kan vi människor designa, kolla kvalitet och moral.



    Testa själv, utforska OpenAI. De har mängder av intressanta verktyg.




    Henrik Rendahl, Joakim Wahlqvist, Jonas Jaani (23:24)



    Videoversion av avsnittet:




    https://youtu.be/SsKUiIWnUpQ
    https://youtu.be/SsKUiIWnUpQ



    Länkar / mer information:



    ChatGPT



    OpenAI







    Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten



    Prenumerera:



    Apple Podcasts



    Google Podcasts



    Spotify:




    https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm
    Effekten på Spotify

  • Shakespeares tragedi Kung Lear blottar familjeproblem och maktgirighet som för 600-talets England till apokalypsens rand. Jalle och Robin diskuterar Shakespeares stora drama och gör många jämförelser med vår tids problem.

    Inlägget Kung Lear – svåra familjeproblem i det gamla England dök först upp på Dagens Svegot.

  • Shakespeares tragedi Kung Lear blottar familjeproblem och maktgirighet som för 600-talets England till apokalypsens rand. Jalle och Robin diskuterar Shakespeares stora drama och gör många jämförelser med vår tids problem.

    Stöd vårt arbete:
    https://www.svegot.se/support
    https://www.svegot.se/donera
    SWISH: 123 510 57 62 (märk "Gåva")

    This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.sveating.se/subscribe

  • En fars är en genre där vanliga människor hamnar i ovanliga situationer. Det skiljer sig från komedi där det är ovanliga människor i vanliga situationer. Fars kräver enorm precision för att alla delar ska kunna samspela i högt tempo utan att krocka. I föreställningen “Arsenik & gamla spetsar” på Uppsala Stadsteater slås det i dörrar, springs i trappor, göms lik och snubblas. I dagens avsnitt tar vi reda på mer om hur regissören jobbar för att det ska bli underhållande och inte rörigt. Och så försöker vi förstå: Vad är det som är roligt med fars, egentligen? Philip Zandén, en av Sveriges mest erfarna regissörer, berättar om sin arbetsmetod, om varför repetitionerna kan bli så långtråkiga och hur det till slut blir så fantastiskt roligt för publiken när föreställningen väl drar igång.


    Philip Zandén är skådespelare och regissör, utbildad på Teaterhögskolan i Malmö. Sedan regidebuten i början av 1990-talet har han regisserat allt från drama och opera till fars av dramatiker som Ibsen, Strindberg och Shakespeare.


    Programledare: Beata Wickbom.

    Producent: Jens Back.

    Mixning: Stray Dog Studios.

    Podden görs med stöd av Kulturrådet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vår eminenta radiomedarbetare på Kulturredaktionen och Radiofyndsredaktör Karsten Thurfjell går i pension. Vi hyllar honom med ett utdrag ur hans program Elvis Presley och årets svenska högtider.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I många år skrev Karsten Thurfjell fantasifulla historier om Elvis Presleys olika resor i Sverige som sändes i Kulturnytt i samband med olika högtider som Elvis Presley visade sig vara oväntat intresserad av.

    "När Elvis Presley kom till Sverige så blev midsommar för första gången något annat än en litterär konstruktion för Elvis. Han hade förstås sett Shakespeare och läst en och annan novell av de svenska arbetarförfattarna..." Och sen bär det av till ett pensionat i Eskilstuna.

    Så börjar Karsten Thurfjells program "Elvis Presley och årets svenska högtider" från 1998 i uppläsning av vetenskapsradions mångårige medarbetare Rolf Herson.

    I detta avsnitt som också blev det sista besöker Elvis Presley Saltsjöbaden för att titta närmare på Saltsjöbadsandan och Vår gård.

    Intervjuare í programmets inledning är Elin Claeson.

  • Historiens hjältar och skurkar är populära gestalter på filmduken, från Robin Hood till Stalin. Men i takt med att vi lär oss mer om det förflutna utmanas stereotyperna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I den nya biofilmen ”The Lost King” får vi följa en amatörhistoriker som försöker ge upprättelse åt en av Shakespeares värsta nidingar: medeltidskungen Rikard III.

    Frilansjournalisten Karin Svensson har träffat Steve Coogan, manusförfattare och skådespelare, regissören Stephen Frears och huvudpersonen Philippa Langley, samt historikerna Helen Carr och Hannah Craig.

    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Malin är tillbaka och har med sig Halloween-tips, Niklas levererar filmsvep och så blir det den näst sista Westerosrapporten av HotD för 2022.Jonas, Tove, Niklas och Malin (!) håller låda den här veckan, och vi börjar med att snacka The Sims 5-nyheter. Vi pratar även vidare om Razer Edge, Netflix kommande annonsabonnemang och satsning på mobilspel (och eventuellt molnspelande?), att Scorseses Gangs of New York blir tv-serie, en nyversion av Den Nakna Pistolen och den gamla katastroffilmen Twister, att Harrison Ford göra entré i Marvels Cinematiska Universum och slutligen att den älskade skådespelaren Robbie Coltrane (Hagrid i Harry Potter) har gått ur tiden.Malin har såhär lagom till Halloween två skräcktips: Supermassive (skaparna av Until Dawn) -spelet The Quarry samt en comic: Something is Killing the Children.I veckans filmsvep har Niklas sett Jurassic World Dominion (ingen tvingade honom), Rosaline - en komedi om Romeos första tjej från Shakespeares klassiker och Kevin Smiths Clerks 3.Slutligen blir det Westerosrapport av House of the Dragon - EP09: The Green Council.Tack & Förlåt, Puss Hej!

  • Hey nonny nonny! Det är dags för Martha och Doktorn att få träffa Shakespeare i egen hög person. De råkar i sin tur på tre elaka häxor som vill använda Shakespeares genialitet för att öppna en portal och invadera världen - eller är det bara tre kvinnor som kämpar för sitt släktes överlevnad? Heter man Doomfinger och Bloodtide är det svårt att veta. Vi är glada över ett avsnitt som hyllar konsten och kulturens kraft i alla fall. Och att serien äntligen adresserar lite maktstrukturer, även om det skojas bort av doktorn.

  • Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.


    I det andra avsnittet av miniserien om Baz Luhrmann pratar Alex och Viktor om William Shakespeare's Romeo + Juliet.

    Viktor tycker att Shakespeare är en dålig författare, Alex tror inte på att Luhrmann är hetero, vi analyserar Munsters-trailern och pratar om The Pussy Posse, Parks and Recreation, hur filmen återigen inte kan hålla sin ton, skärgården och Grotesco.

    Hur pitchade Baz filmen? Funkar Tybalt i en modern kontext? Är prästen filmens skurk?


    Detta, och mycket mycket mer i veckans Audiovideoklubben.


    Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!


    Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.


    Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.


    Patreon.com/audiovideoklubben

    Instagram.com/audiovideoklubben

    Facebook.com/audiovideoklubben

    Twitter.com/audiovideoklubb


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Människans tillvaro hänger antagligen samman med en två miljarder år gammal passion mellan en bakterie och en arké. Mikrobiologen Farshid Jalalvand funderar över uppkomsten av livet som vi känner det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-02-21.

    ”Är hon en Capulet?! O Gud, mitt liv är då en oväns rätt!”

    Det utbrister Shakespeares Romeo när han får reda på vem tjejen han kärat ner sig i är. Julia, är av huset Capulet, arvfiender till familjen Montague, huset Romeo tillhör. Paret är oförenliga av börd, men ändå uppslukade av varandra, som genom en naturkraft. Det som inte kunde vara, blir.

    För cirka 2 miljarder år sedan, långt innan människor eller ens multicellulärt liv existerade, inträffade en liknande händelse – en händelse som kom att drastiskt förändra jordens historia. Två individer, från livets två olika, oförenliga grenar, träffades någonstans ute i en de stora oceanerna. Efter en kyss, bjöd den mer sofistikerade den enklare – och ivrigare parten – in till sig. Och så inleddes ett äktenskap som varat i 2 miljarder år och som evolutionärt är en av de mest lyckade sammankomsterna i livets historia. De två individerna som gifte sig, där ute i havet, för eoner sen, lever kvar än idag, bland annat genom dig. Du är en direkt ättling till den där eukaryota cellen.

    Livet på jorden är vetenskapligt indelat i tre huvudgrenar. Och ingen av dem är djur eller växter, som många skulle kunna tro. Faktum är att om man granskar släktskapet mellan alla organismer på jorden är djur och växter bara två små intilliggande kvistar på en gren av livets stora träd. Det betyder att en katt och en gran är relativt närbesläktade, jämfört med allt annat som finns där ute. Huvudgrenen som den kvisten sitter på, och som samlar såväl människor som hårlösa marsvin, olivträd, flugsvampar och amöbor, är de eukaryota cellernas rike. Dessa celler har en DNA-skyddande cellkärna, en mer komplicerad cellarkitektur och mer avancerade förmågor än cellerna på den andra grenen på livets träd – den bakteriella. Bakterier är så kallade prokaryoter och saknar flera av den eukaryota cellens finesser, som till exempel cellkärna.

    Den tredje återstående huvudgrenen är desto mer okänd för allmänheten, vilket är konstigt. Dels för den utgör en tredjedel av livets träd, och dels för den är en systergren till den eukaryota gren vi sitter på. Det är den arkéella grenen.

    Kärlek kan ju – fråga bara Romeo och Julia – vara alldeles förtärande. Hur det nu än gick till, hamnade den mindre bakterien inne i den större arkén. Men innan den ena hann förgöra den andra, hände något. 

    Arkéer är, liksom bakterier, prokaryoter – och de är fullständigt fascinerande. Fram till sent 70-tal visste vi inte ens att de fanns, eller snarare, att de var vad de var. För det som forskare trodde var bakterier som levde i extrema miljöer – som kokande svavelkällor, frätande syra eller exceptionella saltkoncentrationer – visade sig vara en helt egen livsform, och utgjorde alltså en helt egen huvudgren på livets träd. En tredjedel av livet på jorden hade gömt sig mitt framför näsan på oss.

    Och nu pekar allt fler bevis på att den eukaryota cellen – den som vi är uppbyggda av – ursprungligen var en arké.

    Allt går tillbaka till den där kritiska dagen för 2 miljarder år sen. Då existerade endast encelligt liv. Enligt den så kallade endosymbiontteorin, som det råder stor konsensus om bland biologer, skedde då följande: två encelliga organismer möttes. Den ena var en bakterie och som nämnts tyder mycket på att den andra var en arké. Det verkar sedan som att arkén försökte äta sin nya bekantskap, eller om bakterien försökte parasitera på arkén. Kärlek kan ju – fråga bara Romeo och Julia – vara alldeles förtärande. Hur det nu än gick till, hamnade den mindre bakterien inne i den större arkén. Men innan den ena hann förgöra den andra, hände något. De två prokaryota cellerna började av någon anledning att samarbeta. Bakterien, som nu bodde inne i arkén, fokuserade på att alstra energi. Arkén kunde då släppa den mödosamma processen, och dirigera om sina resurser till att göra allt det andra som behövs för att föröka sig. Varje gång arkén delade sig, tog varje dottercell några inneboende bakterier med sig, som alltså hade vuxit till sig inne i arkén under tiden. Och på så vis fortgick samarbetet. Allt eftersom generationer kom och gick, började bakterien flytta mer och mer av sitt DNA till arkéns genom. Och arkén fortsatte förse bakterien med allt den behövde – i utbyte mot energi. Till slut blev bakterien en del av arkécellen, en cellorganell, det vi idag kallar mitokondrien, cellens energikraftverk. Och vips så hade den moderna eukaryota cellen uppstått. En supercell med superkrafter.

    Men utvecklingssagan slutade inte där. Kärlekshistorier brukar ju inte sällan involvera en tredje part. Efter ett par 100 miljoner år träffade en av den ursprungliga eukaryota cellens ättlingar på en fotosyntetiserande cyanobakterie. Utan att kunna motstå denna gröna skönhet, svalde den helt sonika bakterien. Symbiogenes, det vill säga sammansmältningen av två samarbetande organismer, skedde därefter framgångsrikt för andra gången i världshistorien: cyanobakterien degenererade nämligen med tiden till den fotosyntetiserande cellorganellen kloroplast, och den pimpade cellen blev alla växters anfader.

    Men vad är då den stora konsekvensen av dessa passionerade möten?

    Jo, av anledningar som inte är helt klarlagda, har komplexa multicellulära organismer, som växter och djur, endast uppstått bland eukarya. Multicellularitet innebär är att ett stort antal genetiskt identiska celler tillsammans bildar en större organism. Du själv var från början en enda cell, ett embryo, innan den delade sig i miljarder kopior. Alla celler i din kropp, vare sig om det är muskelceller, njurceller eller vita blodkroppar, är genetiskt identiska dubbletter. Men de har gått ihop och skapat ett nätverk. Och trots att de alla ursprungligen har identiska kapaciteter utför cellerna endast specialistfunktioner. Ett gäng har specialiserats till musklerceller, ett gäng till njurceller, och ett gäng till immunceller. Genom att alla celler slipper göra allt själva kan de avsätta större resurser till sina spetskompetenser och skapa avancerade vävnader. Komplexitet uppstår ur denna specialisering.

    Romeo hade i sin tur begått självmord då han felaktigt trodde att Julia hade dött. Hängivenheten mellan det mikrobiella paret i vår historia är lika häftig. 

    Den här sortens avancerad samarbete har prokaryoter aldrig klarat av att åstadkomma under de miljarder år de funnits. Anledningen till att tulpanerna på ditt bord, katten i ditt knä, granen i skogen, och människorna på din gata kan finnas, är att en arké och en bakterie för 2 miljarder år sen började samarbeta istället för att äta upp varandra. Vi komplexa organismer har endosymbiogenesen att tacka för vår existens. Ett möte mot alla odds, som skapade den värld vi känner.

    När Shakespeares Julia i slutet av pjäsen upptäcker att Romeo dött tar hon sitt liv, för hon inte förmår att leva utan honom. Romeo hade i sin tur begått självmord då han felaktigt trodde att Julia hade dött. Hängivenheten mellan det mikrobiella paret i vår historia är lika häftig. Cellens energikraftverk mitokondrien kan efter alla dessa år inte längre leva utanför cellen, och cellen inte överleva utan mitokondrien. Det verkar som de starkaste band skapas när oförenliga par förenas.

    Farshid Jalalvand, skribent och forskare i klinisk mikrobiologi

     

    Vidare läsning

    Buttery, S. 2017. Rediscovering symbiogenesis: The latest research in understanding the origins of eukaryotic cells. Crosstalk, Cellpress

    Sällström, S. 2015. Mikroorganism från havet ger ledtrådar om cellers ursprung. Vetenskapsradion, Sveriges Radio.

    Miller, S. M. 2010. Volvox, Chlamydomonas, and the Evolution of Multicellularity. Nature Education

    Morell, V. 1997. Microbiology’s Scarred Revolutionary. Science.