Robertsfors Podcasts
-
För att se den här frågan i en större kontext så har jag gått in i Sveriges Radios ljudarkiv och summerat det som sagts i kamphundsdebatten och bjudit in två tunga gäster för att analysera samtalet efter den trag iska hundattacken med dödlig utgång i Robertsfors kommun. Det har lagts väldigt mycket fokus på att hunden var av kamphundstyp. För att se den här frågan i en större kontext så har jag gått in i Sveriges Radios ljudarkiv och summerat det som sagts i kamphundsdebatten och bjudit in två tunga gäster för att analysera samtalet efter hundattacken med dödlig utgång.
I det här avsnittet hör ni Karolina Lasses som är kynolog med etologisk inriktning, hundpsykolog, nationell pedagogikansvarig på Hundstallet. Lasses har tidigare arbetat på en veterinärkliniks beteendemottagning och ser i dagslägett myndighetsarbetet på nära håll.
Ni hör även hela Sveriges kamphundsprofil Irene Westerholm som är etolog, hundinstruktör, som är medförfattare till boken Kamphundsboken och hon driver även hundläroverket.Utan dig, ingen podd!
Podden är inte låst bakom en betalvägg eftersom att jag vägrar gömma kunskap bakom betalväggar. För att alla, oavsett ekonomisk situation, ska få tillgång till VBV:s evidensbaserade samtal med fokus på relationen med Sveriges ledande hundexperter så utgår jag ifrån "pay what you want"-filosofin.Ditt bidrag beskattar jag och gör att jag på heltid kan folkbilda hundsverige.
SWISH 123 267 77 63
Eller bli månadsgivare på
Patreon.com/HundpoddenVBVHjälp fler att hitta podden genom att betygssätta och recensera VBV i din poddapp!
📷 Instagram - @HundpoddenVBV
📷 Instagram - @Gurgin
⌨️ Facebook - Hundpodden Vår Bästa Vän -
Jag möter Patrik Nilsson kommunalråd i Robertsfors kommun sedan 12 år och som meddelade före jul att han inte ställer upp för omval utan söker nya utmaningar. Hur har hans tid påverkat honom som person? Vad har varit svårast? Hur har han kombinerat sin position med familjen och ett privatliv?
-
Frida Hyvönen berättar om sin karriär, sin farmors och farfars brevväxling och om att drömma sig bort i skogen och sjunga på låtsasfinska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Singer-songwritern Frida Hyvönen föddes 1977 i Robertsfors. Hennes farfar var finsk och kom från Rovaniemi. Han träffade Fridas farmor, de förlovade sig och bosatte sig i Robertsfors. Men språket höll han för sig själv. Hur är det med Fridas inre finne?
Programledare
Victoria Rixer och Kristian BorgProducent
Liisa Tolonen
[email protected] -
Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.
En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.
Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.
I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.
Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.
Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.
Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.
Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.
Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det svåra trehundrafemtioandra avsnittet med regissören, skådespelaren och radioskojaren Olof Wretling. Vi pratade om att rehab aldrig någonsin kan vara kul, föräldrar som går bort för tidigt, att skriva med stavfel, ett vakande öga över axeln, regissören Olof vs. skådespelaren Olof, att bråka om humor, om tv som känns kul igen, att jobba utan tejpbitar på golvet, om att summera liv som fortfarande levs, Robertsfors, läkaren som hittades igen och givetvis en hel del om kärleken till Shanti Roney.
Samtalsledare: Kristoffer Triumf.
Producent: Clara Åström O’Månsson.
Distribution: Acast.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
