Orup Podcasts
-
Fr3lle blir Orup och Cartmens är en del av något större.Stötta oss på patreon: https://www.patreon.com/DKOSInstagram: https://www.instagram.com/domkallarossstreamersAlla länkar: https://linktr.ee/DKOS Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En av våra mest kända röster berättar om sin tidiga okända utlandskarriär i Benelux-länderna som inte slutade så bra. Tommy Nilsson berättar också om festandet som bara lämnat minnesluckor och en påtvingad karriär. Hör också varför han började köra åt andra artister, om beefen med Orup och om att ha slutat jaga hits. Inte minst pratar vi om hur han sålde en av sina största låtar till en reklamfilm för analsex, och hur mycket fick han för att göra öl-reklam egentligen? Nykterhetsrörelsen var inte sena med kritik, skulle han idag som nykter alkoholist kunna göra reklam för alkohol? Och hur moraliskt är det att han idag gör reklam för spel? Vi pratar såklart också om Black, Melodifestivalen, om okända pop-projektet med sin fru och son, att bli pappa när man är över 60 och att han tror på utomjordingar och bevisen på att de finns!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.
Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.
– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.
Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.
– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.
"En klar tillbakagång"Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.
– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.
Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.
– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.
Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.
"Landar mellan olika vårdinstanser"Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.
Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.
Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.
– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.
"Klart att det finns brister"Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.
– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.
Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.
Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?
– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.
– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.
-
Kalle Lind och levnadstecknaren Per Wiker går ner i sin källare och hittar en artist mitt i tidens flöde. I mängden av namn hittar vi James Hollingworth, Diana Nunez, Per Myrberg, Orup, kapellmästare, skivbolagsdirektörer, studiomusiker och röstdubbare.
-
I det femte avsnittet av "Hör här" hyllar vi den låtskatt som Orup har givit oss. Från den första soloskivans öppningslåt "all the way from Enskede station" till samarbeten med både Kayo och Lena Philipsson. Karriären sträcker sig över fyra decennier och hitsen står på rad, som min mor sa till mig. Och du är bjuden på festen.
-
Fanns det dinosaurier på Jesus tid? Hur är det att heta Ekta Pattar? Har Orup snott sin låttitel från kinesen Jahad af Wargar? Pernilla har påskmiddag med en dator och några pandor får äntligen ligga utan publik. Sofia räknar steg och vi inför Coronaförbud i podden. Och framför allt ”Always Look On The Bright Side Of Life” som Monty Pyhton en gång sjöng.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sofia är nöjd, nöjd, nöjd. Hon får prata oavbrutet om Orup. Pernilla uppmanar oss att kissa i duschen. Vi premierar misslyckanden. Dessutom en kidnappning och en ollande man.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det svåra tvåhundratrettiofjärde avsnittet med musikern Thomas “Orup” Eriksson. Vi pratade om att vilja ha det man inte har, att ha ett morgonhumör som en ilsken 1-åring, att bryta mot krogshows-normer, att inte kunna glädjas åt andra människors framgång, om varför GES inte var särskilt bra live, att känna tillfredsställelse i att ha en svensk låtskatt, att växa upp i Huddinge bland sport, musik och missbruk, Leif Käck, vikten av att betala ordentligt med skatt och givetvis en hel del om att vara avundsjuk på Håkan för att han fyller Ullevi.Producent David MehrDistribution Acast
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det svåra hundrafyrtiofjärde avsnittet med artisten Titiyo. Vi pratade om skivbolagens dramadrottningar, hjärtklappning, semester i Provence, varannan-vecka-stök, OBS-klass, dagdrömmande, varför man ska tacka nej till event, ved, Orup, Så mycket bättre, fotboll, att aldrig kompromissa med sin egen musik, Gotlandshuset, blues och givetvis en hel del om vilket språk man intervjuar sig själv på.DESSUTOM! Extramaterial av Titiyos intervju från C/o Bungenäs, sommaren 2014.Avsnittet presenteras av Mitsubishi Outlander Plug-In Hybrid.Redaktör och redigering: Lovisa Ohlson.Distribution: Acast. (För Android här! Och i App store här!)Musik: Man in the Moon - Titiyo, Drottningen är Tillbaka - Titiyo och Come Along - Titiyo.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
lyssna här....
-
16/12 2010