OECD Podcasts
-
Efter många och långa förhandlingar där Ungern och Polen i olika omgångar stretat emot har EU-länderna antagit ett direktiv om en global minimiskatt som bygger på OECD:s Pelare 2-regler. I det här avsnittet berättar Claes Hammarstedt om diskussionerna, vad som stått på spel och vad de nya reglerna kommer att få för konsekvenser både i Sverige och för det internationella skattesystemet.
-
Offentlig sektor behöver åstadkomma mer med mindre när behoven i samhället växer: ökande behov av äldreomsorg, integrationsutmaningar, klimatanpassning, cybersäkerhet, krisberedskap. Införandet av mer och intelligentare maskiner - digitalisering - är en av lösningarna för att lyckas att upprätthålla den sociala hållbarheten. Men det går sådär för Sverige, åtminstone enligt OECD och EU. I det här avsnittet samtalar två tech-leverantörer om utmaningarna som tycks försvåra digitaliseringen av offentlig sektor. Det är Mattias Fahlén från den amerikanska tech-bolaget Salesforce och Kairos Futures grundare Mats Lindgren, tillika AI-entreprenörer. Programledare: Fredrik Torberger
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
”Idag är politik, på ett lite skadligt sätt, uppbyggt helt runt konflikt.”
I veckans avsnitt gästas vi av före detta utbildningsministern och numera folkhögskoleläraren, Gustav Fridolin. Han pratar bland annat om sina erfarenheter som utbildningsminister, hur det har påverkat honom som lärare och vilka utmaningar hans efterträdare står inför. Däremellan får vi höra en och annan känga mot socialdemokratin, Fridolins syn på regelstyrning, miljöfrågan, läsning och vilka krafter som gynnas av dagens skolsystem.
Citat från Gustav Fridolin:
”OECD:s genomlysning visade att många som valde skola, valde faktiskt i slutänden en skola som till och med kan ha varit kunskapsmässigt sämre för deras barn.”
”Annars blir man ju inte regering, utan då blir man administratör.”
”Det antagandet bygger på att socialdemokraternas ideologi är att öppna gruva i Kallak och sänka bensinskatten.”
”Miljöfrågan spelar idag en mer undanskymd tillvaro i debatten här, än vad den gör i andra länder.”
”… motståndet är inte tydligt. Det finns ingen debatt, utan debatten är ’det här borde göras’ och sen ligger det still. Idag är politik, på ett lite skadligt sätt, uppbyggt helt runt konflikt.
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad.
Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten.
Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden.
Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare.
Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien.
Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan. -
Veckans gäst är en norrman i Paris. Jon Pareliussen jobbar på OECD med ett speciellt ansvar för att bevaka Sverige. Han håller ett extra öga på skolrelaterade frågor.
Varför bryr sig ekonomiorganisationen OECD om utbildning? Hur blev OECDs Pisa-undersökningar slagträn i svensk politisk debatt? Och hur var det nu med den där OECD-rapporten som varnade för marknadiseringen av skolan på 1990-talet?
Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.
Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/
Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen
-
Veckans avsnitt handlar om saker som faktiskt hänt i den svenska skolan den senaste veckan. Dels pratar vi om OECD, organisationen bakom PISA och flertalet andra granskningar av skolor i den utvecklade världen, som inför...
-
Anders Bergeskog är nationalekonom med över 20 års erfarenhet av verksamhetsutveckling och utredningsarbete, inte minst inom riksdagsförvaltningen. Han har skrivit boken “Sveriges väg till högskatteland” som beskriver hur Sverige kunde få OECDs fjärde högsta skattetryck.
-
De båda pedagogerna är tillbaka i studion för att återigen prata skola. Denna vecka har ett tydligt tema, nämligen AI i skolan. Inledningsvis har de dock svårt med AI-fokus och pratar därför fritt om drickabackar, Galapagos och huruvida Hans är bra på att dumspara. När det kommer till AI bjuds det på rapporter från OECD, e-learning, för- och nackdelar, blockchain och 7 goda AI-råd. Patrik Landström är även han tillbaka och han bidrar denna gång med ett AI-perspektiv från Linköping. Även denna vecka är det mesta sig likt. Det blir ett samtal om skola, digitalisering och lite annat.
-
I detta avsnitt diskuterar Sofia de pågående förhandlingarna i OECD om skatt på s.k. digitala bolag och global minimiskatt med Claes Hammarstedt som är expert på internationell beskattning på Svenskt Näringsliv. Hur bör egentligen överskottet i internationellt verksamma företag beskattas och stämmer det att Facebook betalar för lite i skatt?
-
Hur kan ett inkluderande ledarskap och ett aktivt mångfaldsarbete leda till bättre affärer och nöjdare medarbetare? Det tar vi reda på i veckans avsnitt av Företagarpodden.
Günther får besök i studion av entreprenören Sofia Falk har hjälpt över hundra globala företag och organisationer att öka sin konkurrenskraft via mångfald och inkludering. Hon har varit rådgivare åt FN, OECD och Sveriges regering. I den nya boken Mångfaldsparadoxen som släpps 9 april summerar Sofia sina erfarenheter. Målet är att skapa bättre affärer, smartare produkter och tjänster samt nöjdare medarbetare.
På vilket sätt behöver svenska företag omvärdera sin syn på talang och kompetens? Det och mycket mer diskuterar vi i avsnittet.
Vi presenterar även Företagarpoddens färska jingel som är inspirerad av en klassisk tv-serie. Kan ni höra vilken? -
Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?
Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!
De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.
Hjärnan kan inte bara mata på Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.
Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!
Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.
Så fungerar "upptagensjukan"Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.
När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.
Så kan vi motverka den Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:
Visualisera din lediga tid
Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."
Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart
Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.
Visualisera abstrakt arbetsbörda
Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.
God möteshygien
Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.
Gör realistiska to-dolistor.
Skriv ned vad som ska göras. Prioritera dem. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.
Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar.
Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor. Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm. Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om. Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
