Nelson Podcasts
-
Utropstecknet kan både signalera ilska och glädje. Kulturskribenten Kristina Lindquist berättar utifrån egna erfarenheter om hur det också kan representera något mycket större än så.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 14 maj 2019.
det väller liksom fram
en flod av grönska,
av blad barr
och fågelsång!
Se där en talande rad ur Eva-Stina Byggmästars diktsamling ”Barrskogarnas barn” från 2014. I Byggmästars skogar finns inga skuggor, bara en yster och naivistisk naturlyrik från första till sista sidan – och just det: en massa utropstecken. ”Får poesi verkligen se ut såhär? Så uppsluppen!” skrev Svenska dagbladets kritiker Therese Eriksson i sin recension. För utropstecknet är ganska sällsynt i den kulturella offentligheten, och något av ett svart får i skriftspråket överhuvudtaget. Ända sedan 1800-talet har det enligt språkforskaren Siv Strömquist varnats för detta stöddiga skiljetecken, som inte sällan beskrivs som skrikigt och vulgärt. Jag minns hur en bekant som arbetade med att besvara allmänhetens brev på Rosenbad fick instruktionen att ersätta det alldeles korrekta utropstecknet i hälsningsfraserna med ett komma – utropstecknet var helt enkelt för ”familjärt” för statsförvaltningen. Och i TT-språkets skrivregler konstateras bara helt kort att utropstecknet bör användas ”sparsamt”.
utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade.
För tio år sedan skrev den brittiska journalisten Stuart Jeffries i The Guardian om en renässans för utropstecknet i den digitala tidsålderns kommunikation, där detta skiljetecken kan innebära den stora skillnaden mellan det avmätta och det förtjusta. ”Vi ses på konferensen [utropstecken]” förmedlar något helt annat än ”Vi ses på konferensen [punkt]”. Forskning visar också att kvinnor använder utropstecken i högre utsträckning än män, vilket språkforskaren Carol Waseleski förklarar med att utropstecknet kan utstråla vänlighet – vilket alltså anses utmärkande för kvinnors sätt att kommunicera.
Men utropstecknets status som det mest förtalade bland skiljetecken rubbas nog inte så lätt. Det är en flåsig gaphals vi talar om – som gjord för det militära eller för samtidens råbarkade debatter i kommentarsfält och på Twitter. Jeffries tar i sin artikel upp kriminalförfattaren Elmore Leonard, som sagt att två eller tre utropstecken per hundratusen ord prosa möjligen kan passera, vilket innebär ungefär ett per medellång roman. Fantasyförfattaren Terry Pratchett låter en av sina romanfigurer säga att fler än ett i följd av detta skiljetecken är ett uttryck för en ”sjuk hjärna”, medan F. Scott Fitzgerald ansåg att den som överhuvudtaget använder det lika gärna kan skratta åt sina egna skämt. Herrarna har nog en poäng, och samtidigt kan utropstecknet som fenomen bevisligen ligga till grund både för litterär intrig och tidlös komedi.
I den klassiska komediserien ”Seinfeld” kraschar förhållandet mellan Elaine och hennes författarkille för att han inte använder utropstecken i ett nedskrivet telefonmeddelande om en nyfödd bebis i bekantskapskretsen. Hon tycker att han struntar i hennes vänner, han tycker att hon är lite väl slampig med sina skiljetecken. I ett avsnitt av Sex and the city förvandlas ett utlovat utropstecken till ett frågetecken på omslaget till New York Magazine, som pryds av en osmickrande bild av huvudpersonen Carrie. Tidningsrubriken ”Singel och fantastisk?” formulerat som en fråga snarare än med utropstecknets sköna självsäkerhet får Carrie att ifrågasätta hela sin sorglösa livsstil.
Utropstecknet är alltså ett tecken som både väcker och uttrycker känslor, och känslor får väl generellt sägas ha ganska låg status i vårt samhälle. Men kanske handlar frågan också om att utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade. I en illustrativ passage i romanen ”Argonauterna” fastnar författaren Maggie Nelson vid de tomma hakparenteser som den inflytelserika författaren Anne Carson gett som skriftliga intervjusvar i en tidning – och som signalerar ett slags tyst och sofistikerad återhållsamhet. Nelson skriver: ”Åsynen av Carsons hakparenteser fick mig genast att skämmas för min tvångsmässiga drift att lägga korten mer bestämt på bordet. Men ju mer jag tänkte på hakparenteserna, desto mer störde de mig. De tycktes göra en fetisch av det osagda”. Utropstecknet lägger verkligen korten bestämt på bordet, och tvingar fram ställningstaganden i en tid när det värsta man kan vara är tvärsäker – alldeles oavsett vad man är tvärsäker på. På senare tid har så kallad samtalsaktivism blivit på modet, det vill säga tekniken att genom diskussion och möten försöka motverka polarisering i samhället. Här tycks förmågan att förflytta sig vara viktigare än att syna innehållet i de – inte sällan extrema – åsikter som genom denna typ av samtal erbjuds en plattform. Rörligheten i ståndpunkter blir närmast ett bevis för ett rörligt intellekt, och då finns inte plats för några rigida utropstecken.
All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.
Men låt oss återvända till känslorna. I den tidiga novellen ”Utropstecknet” skildrar Anton Tjechov en statstjänsteman som vid juletid konfronteras med att han under 40 yrkesår aldrig har använt ett utropstecken: ”Fördömt! När använder man egentligen utropstecken?” Den grammatiskt skolade hustrun får hjälpa till: Vid hälsningar och utrop och vid uttryck för jubel, indignation och ilska, upplyser hon. Den osalige tjänstemannen jagas av sina utropstecken, och ser hur människor omkring honom förvandlas till långa streck med en punkt under. För tänk om han på 40 år inte har upplevt en enda känsla som förtjänat ett utropstecken – vad säger det om hans liv?
Jag tror – eller rättare sagt: jag vet – att det också kan gå åt andra hållet, så att de starkaste av känslor kan kortsluta användningen av detta känslotecken. Den grönländska poeten Naja Marie Aidt beskriver i den prosalyriska romanen ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” om hur sorgen efter hennes vuxna son slog sönder all syntax och begriplighet i hennes formuleringar. ”inget språk möjligt språk dog med mitt barn”, skriver hon i en lång ordmassa helt utan skiljetecken. När mitt eget barn dog hände det något med mina utropstecken, och specifikt med dem. Utropstecknen försvann ur all skriven kommunikation, och har ännu inte återvänt. Det handlar inte bara om brist på glädje och entusiasm, utan om något som kanske står att finna i utropstecknets historiska rötter. I vår äldsta bevarade handledning i användandet av skiljetecken talas det om ”förundringstecken”, eller punctus admirativus. Utropstecknet hör i sitt ursprung alltså hemma inför skapelsens och varats mirakel. Och för den som sett all sådan skönhet i sin nyfödda sons knubbiga ansikte finns ingen förundran kvar på jorden, inte sedan han skickats iväg för gravsättning i en mönstrad pyjamas. All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.
Annat är det i nattens ordlösa klagan, där utropstecknen kastas mot en tom himmel utan svar. Jag läser Jobs bok i Gamla testamentet, och dess berättelse om mannen som inte bara förlorar sina barn och allt han äger utan också drabbas av svåra sjukdomar. Här finns naturligt nog en hel del förtvivlade utropstecken: ”Ropa bara! Finns det någon som svarar?”, som det står i femte kapitlet. Och lite längre fram:
Om jag tänker: 'Det lättar när jag lagt mig,
sömnen skall lindra min sorg',
då skrämmer du mig med drömmar,
förfärar mig med syner,
så att jag hellre vill kvävas.
Hellre döden än denna plåga!
För utropstecknet må vara en flåsig gaphals som skrattar åt sina egna skämt i den politiska polariseringens tid. Men det kan också – både i sin närvaro och i sin frånvaro – bära på ett möjligt språk för det mänskliga livets yttersta gränser.
Kristina Lindquist, kulturskribent
Litteratur
Naja Marie Aidt: ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” (Wahlström & Widstrand, 2018)
Bibeln. Job 5:1, 7:13-15 (2000)
Eva-Stina Byggmästar: ”Barrskogarnas barn” (Wahlström & Widstrand, 2014)
Stuart Jeffries: ”The joy of exclamation marks!” (The Guardian, 29/4 2009)
Maggie Nelson: ”Argonauterna” (Modernista, 2016)
Siv Strömquist: ”Skiljeteckensboken” (Morfem, 2013)
Anton Tjechov: ”The exclamation mark” (Hesperus classics, 2008)
-
Den här veckan hänger vi med Ida på Stockholmspriset, Nöjesguidens årliga prisgala på Södra Teatern i Stockholm. Kan scenestetik bli lyckat om det grundar sig i kaos, och hur nära ligger en slarvigt genomförd gala (om än med glimten i ögat) uttrycksformer som improvisationsteater och roast? Gör dig redo för en lååång kväll, och kom törstig.
Pontus misslyckades med att fixa barnvakt, så han stannar hemma och fångar spännande fenomen på internet istället, och berättar vad han snart ska göra i London.
Kolla för guds skull in Idas nystartade nyhetsbrev 'Steget djupare ned i sörjan' på: https://idatheren.substack.com/
På instagram heter vi www.instagram.com/kulturbarnen
Välkomna!The Smile
Min granne Totoro
Studio Ghibli
Spirited away
The Barbican
The Royal Shakespeare Company
Jim Henson Factory
Funkisarkitektur
Måns Wadensjö - 'ABC-staden'
Bagarmossen C
Eldorado
Nöjesguiden
Stockholmspriset
Kulturrådet
Anna Hallberg
Maria Küchen
Gabriel Galadrius
Prince Rodgers Nelson
Södra Teatern
Const literary (p)review
Klubb Vardagsrummet
Idas Nyhetsbrev ”Steget djupare in i sörjan”
idatheren.substack.com
Margret Atladottir
Amat Levin
Bianca Meyer
Albin Ohlsson
Sarah Silverman
David LaChapelle
Julia Frändfors
Julia Kronlid
Julia Lyskova
Daddy Issues
Torbjörn Skorup
Holken
Två meter dumheter
Teater Konträr
Potato Potato
Sex and the City-Samantha
Ville - ’All in’
Sandra Dahlberg
Fame Factory
Postkodslotteriet
Simon Superti
The Neptunes
AI-konst
Open-AI
Sibille Attar
Björk
-
Efter ytterligare en deppig omgång i omgång 14 så tar Calle och Gustav nya tag inför omgång 15. Vi diskuterar Newcastles förvandling. Ska man lyfta in Wilson och Almiron? Är det dags att kolla mot Manchester Utd? Vilka spelare ska man gå på? Vilka lag ska man undvika? Svar på det och mycket annat får ni i dagens avsnitt.
-
Efter ytterligare en deppig omgång i omgång 14 så tar Calle och Gustav nya tag inför omgång 15. Vi diskuterar Newcastles förvandling. Ska man lyfta in Wilson och Almiron? Är det dags att kolla mot Manchester Utd? Vilka spelare ska man gå på? Vilka lag ska man undvika? Svar på det och mycket annat får ni i dagens avsnitt.
-
Arsenal studsade tillbaka från poängtappet mot Southampton i och med 5-0 hemma mot tabelljumbon Nottingham Forest. Tobias Carneteg och Fredrik Larsson diskuterar Nelsons inhopp, Parteys nya mål och två halvlekar med olika olika utseenden.
-
Wiklunds borggårdstal, en skakad Jonas Gardell och kampen för la classe ouvriere fortskrider.
-
I detta avsnitt pratar jag med Lars "Lord" Nelson. Smeknamnet Lord fick han efter sin enorma förstasträcka på OS i Sotji 2014 då herrarna tog guld. Lars tappade skidan men lyckades ändå växla i topp. Lars är en intressant man som lade skidorna på hyllan tidigt, dock åker han fortfarande mycket skidor på motionsnivå. Han driver idag ett eget företag där han kan nyttja sitt stora intresse programmering med sina kunskaper och kontakter inom skidåkningen och idrotten. Lars berättar att han haft intresse för programmering lång tid och är något av en uppfinnarjocke. När lagkamraterna analyserade teknik på kvällarna satt Lars och programmerade träningsdagböcker, väderstationer mm.
Avsnittet handlar en hel del om att klara övergången från att vara elitidrottare till ett mer normalt liv och arbete. För många elitidrottare kan det bli tomt efter karriären samt att man förlorar sin identitet vilket kan vara jobbigt. Lars berättar om sin utbildning under karriären och drivet och entreprenörskapet efter karriären.
Lars ger också sin syn på det aktuella ämnet kring landslaget och den modell man har idag samt de avhopp som skett. Tycker det blev en intressant diskussion.
Mycket bra avsnitt med en ödmjuk entreprenör som jobbar för bättre digitala möjligheter.
Stort tack Lars för det härliga avsnittet och stort lycka till med dina utmaningar i framtiden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
P Å S K Ä G G 3
‘’My brother’s keeper’
Anna Lisa Raymundo har ett bra liv. Hon har efter en lång utbildning fått ett arbete som både intresserar och utmanar henne. Dessutom gillar hon företaget hon jobbar på: Purdue Pharma.
Hon har ett minst lika bra liv utanför jobbet. En lyxig lägenhet vid havet, och en pojkvän. Nelson har de kvaliteter Anna Lisa söker efter i en partner. Han är snäll, ambitiös, har ett snabbt intellekt. Och så älskar han henne, förstås.
Så pass mycket faktiskt, att de förlovar sig efter att Nelson introducerats för Anna Lisas familj och släkt och fått tummen upp.
Framtiden ser ljus ut för de unga tu.
……………………
Vill du bli patron, stötta oss och samtidigt få tillgång till bonusavsnitt, gå in på Patreon.com/krimkalendern.
Anna Lisa Raymundo
Paul Christos
Nelson Sessler
Sheila Davalloo
KÄLLOR:
16 sept 2020 (hämtad 2022-03-15) ‘The real life ‘’Fatal Attraction’’.
mysteryconfidential.medium.com/the-real-life-fatal-attraction-e322325fa4e8
Dipshana Dangol, 14 mars 2022 (hämtaed 2022-03-15) ‘Sheila Davalloo Where Is She Now?’
showbizcorner.com/sheila-davalloo-where-is-she-now-husband-paul-christos-photos
Paul Harper, 6 aug 2017 (hämtad 2022-03-15) Who is Sheila Davalloo?
www.thesun.co.uk/news/3848995/sheila-davalloo-murderer-anna-lisa-raymundo-husband-killer-women-piers-morgan/
Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Man at center of alleged love triangle testifies www.stamfordadvocate.com/news/article/Man-at-center-of-alleged-love-triangle-testifies-2739964.php (Hämtad: 2022-03-02).
The Hartford Courant () Was stabbed Husband’s Conversation With Wife Confidential? www.courant.com/news/connecticut/hc-ap-supreme-court-love-triangle-slaying-20151014-story.html (Hämtad: 2022-03-02).
Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Expert: Davalloo made 911 call www.stamfordadvocate.com/local/article/Expert-Davalloo-made-911-call-2753115.php (Hämtad: 2022-03-02).
Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Man at center of alleged love triangle testifies www.stamfordadvocate.com/news/article/Man-at-center-of-alleged-love-triangle-testifies-2739964.php (Hämtad: 2022-03-02).
Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Stamford murder victim's parents testify www.stamfordadvocate.com/news/article/Stamford-murder-victim-s-parents-testify-2919966.
KÄLLOR, ljudklipp:
Boudet, M. (2019) Sword & Scale Episode 151 och 152 www.swordandscale.com/Sword-and-Scale-Episode-151 (Hämtad: 2022-03-02).
-
P Å S K Ä G G 3 ‘’My brother’s keeper’ Anna Lisa Raymundo har ett bra liv. Hon har efter en lång utbildning fått ett arbete som både intresserar och utmanar henne. Dessutom gillar hon företaget hon jobbar på: Purdue Pharma. Hon har ett minst lika bra liv utanför jobbet. En lyxig lägenhet vid havet, och en pojkvän. Nelson har de kvaliteter Anna Lisa söker efter i en partner. Han är snäll, ambitiös, har ett snabbt intellekt. Och så älskar han henne, förstås. Så pass mycket faktiskt, att de förlovar sig efter att Nelson introducerats för Anna Lisas familj och släkt och fått tummen upp. Framtiden ser ljus ut för de unga tu. …………………… Vill du bli patron, stötta oss och samtidigt få tillgång till bonusavsnitt, gå in på Patreon.com/krimkalendern. Anna Lisa Raymundo Paul Christos Nelson Sessler Sheila Davalloo KÄLLOR: 16 sept 2020 (hämtad 2022-03-15) ‘The real life ‘’Fatal Attraction’’. mysteryconfidential.medium.com/the-real-life-fatal-attraction-e322325fa4e8 Dipshana Dangol, 14 mars 2022 (hämtaed 2022-03-15) ‘Sheila Davalloo Where Is She Now?’ showbizcorner.com/sheila-davalloo-where-is-she-now-husband-paul-christos-photos Paul Harper, 6 aug 2017 (hämtad 2022-03-15) Who is Sheila Davalloo? www.thesun.co.uk/news/3848995/sheila-davalloo-murderer-anna-lisa-raymundo-husband-killer-women-piers-morgan/ Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Man at center of alleged love triangle testifies www.stamfordadvocate.com/news/article/Man-at-center-of-alleged-love-triangle-testifies-2739964.php (Hämtad: 2022-03-02). The Hartford Courant () Was stabbed Husband’s Conversation With Wife Confidential? www.courant.com/news/connecticut/hc-ap-supreme-court-love-triangle-slaying-20151014-story.html (Hämtad: 2022-03-02). Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Expert: Davalloo made 911 call www.stamfordadvocate.com/local/article/Expert-Davalloo-made-911-call-2753115.php (Hämtad: 2022-03-02). Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Man at center of alleged love triangle testifies www.stamfordadvocate.com/news/article/Man-at-center-of-alleged-love-triangle-testifies-2739964.php (Hämtad: 2022-03-02). Morganteen, J. (2012) Stamford Advocate Stamford murder victim's parents testify www.stamfordadvocate.com/news/article/Stamford-murder-victim-s-parents-testify-2919966. KÄLLOR, ljudklipp: Boudet, M. (2019) Sword & Scale Episode 151 och 152 www.swordandscale.com/Sword-and-Scale-Episode-151 (Hämtad: 2022-03-02).
-
Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.
Kriget till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.
I avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.
Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.
Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.
Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).
Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nelson blev arg på Simon för att han inte frågat om han kunde låna deras pengar, utan bara tog dom för sin goda gärning för farmor. Tillsammans försökte dom lösa problemet med papegojan till Maria. Men var deras idé så bra..?
-
Simon har gjort något som är en god gärning för farmor. Men en ogärning för Maria och Vilda Helgonens Klubb. Nu vet han inte vad han ska göra! Åh, vad ska Maria och Nelson säga?
-
Arga gubben har bjudit tant Stella på middag och idag är det dagen med stort D! Nelson, Maria och Simon har lovat att hjälpa till med städning och matlagning. Nelson är i sitt esse!
-
Simon försöker lära sig att dansa tango, han har en plan på gång för farmors skull. Idag är det dags för loppisen! Simon, Nelson och Maria har fått ett bord på Julmarknaden.
-
Simon, Nelson och Maria hjälper Arga gubben att bli av med lite gamla grejer så det blir fint hemma, för Arga gubben har bjudit hem tant Stella på middag. De vilda helgonen ska ordna loppmarknad!
- Visa fler
