Martin Hultman Podcasts
-
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?
Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?
Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Vi står inför en klimatkris, men varför möter då miljörörelsen ändå så mycket hat? Det handlar delvis om identitet. Maskulinitetsrollen som går ut på att vara en köttätande, bensinbilskörande person som jobbar på ett stort företag. Men det handlar också om konspirationsteorier som oljeindustrin delvis är skyldig till, säger Martin Hultman som är docent i vetenskapsteknik och miljöstudier.
Fördjupning: Lyssna på en längre intervju med Martin Hultman i avsnitt 92 av Vad Vi Vets podd "Perspektiv" som också finns i din poddapp.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe -
Vi står inför en klimatkris, men varför möter då miljörörelsen ändå så mycket hat? Det handlar delvis om identitet. Maskulinitetsrollen som går ut på att vara en köttätande, bensinbilskörande person som jobbar på ett stort företag. Men det handlar också om konspirationsteorier som oljeindustrin delvis är skyldig till, säger Martin Hultman som är docent i vetenskapsteknik och miljöstudier.Fördjupning: Lyssna på en längre intervju med Martin Hultman i avsnitt 92 av Vad Vi Vets podd "Perspektiv" som också finns i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Get full access to Vad Vi Vet. at www.vadvivet.se/subscribe
-
Detta är ett kortare specialavsnitt som spelades in inför publik på Frihamnsdagarna i Göteborg den 25 augusti.
Martin Hultman är docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers i Göteborg.
Här förklarar Martin varför vi inte agerar på klimatkrisen trots att vi har haft kunskapen i mer än 30 år. Det blir ett samtal om responsförnekelse, energihushållning och om Martins förslag till lösningar: Naturens rättigheter och ekologiska maskuliniteter. -
Öppna Facebook eller Twitter eller TikTok och hitta ett förslag från miljörörelsen; Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Grön Ungdom. Kolla sedan i kommentarsfältet och du kommer hitta en förbluffande mängd hålfulla, elaka och rent hatiska kommentarer.
För att förstå bakgrunden till den här hatströmmen bjöd vi in Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Chalmers i Göteborg. Han har bland annat studerat vad som driver klimatförnekare, om klassisk manlighet kan förenas med hållbarhet och vad det egentligen provocerar så mycket.
Bokrekommendationer:
Hatet: en bok om antifeminism - Maria Sveland.
Skogslandet: en granskning - Lisa Röstlund.
Granskogsfolk - hur naturen blev svenskarnas religion - David Thurfjell.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers.
Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så?Producent: Mona Hambraeus
Reporter: Daniel Värjö
Ljuddesign: Olof Sjöström
Programledare: Niklas Zachrisson
