Lunds konsthall Podcasts
-
Psykedeliska preparat och praktiker har följt människan genom historien. I vikingagravar har man funnit frön från psykoaktiva växter. Och hos ursprungsbefolkningar har shamanerna trummat eller dansat sig till extas med lite hjälp av psykoaktiva substanser.
Carl von Linné visade ett stort intresse för psykedeliska växter och deras användning, även om han inte trodde att de passade de rationella svenskarna. På 1900-talet blev svenska vetenskapsmän världsledande inom psykedeliska ämnen och etnobotanik.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Leonidas Aretakis som är aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia.
Karolinska institutet i Stockholm blev tidigt ledande inom forskning om psykedeliska preparat. På 1960-talet var den svenska militären intresserad av hallucinogenen LSD. Forskaren och jazzmusikern Björn Netz spred militärens LSD bland sina vänner i kultursfären.
En tid av nyfiken och öppenhet mot sinnesutvidgande droger kom snart att mötas av ett massivt motstånd från offentligheten. Men idag finns ett nymornat intresse att använda psykoaktiva substanser i behandling av exempelvis depressioner.
Lyssna också på Svenskarna och spriten från 1470 till nutid samt Förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i historien.
Musik: Too Much DMT av Humans Win, Storyblock Audio.
Bild: Affischen, "Revolution innebär revolutionärt medvetande", även kallad "Haschflickan", gjorde Sture Johannesson inför utställningen "Underground will take over", på Lunds konsthall 1969.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När åker vi flygande bil eller buss till jobbet? Varför vill man göra komedi av Clark Olofssons liv? Hur lyckades Lunds konsthall bli ett konstcentrum på 60-talet? Dessutom de barnförbjudna kantarellverserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu ska flygplatser för drönare byggas på flera ställen i Sverige. Och hur löser man trafikstockningar, parkeringar och rondeller, när alla vill åka flygande elbil till jobbet samma tid? Rikard Tyllström, verksamhetsansvarig för Laboratoriet för obemannade luftfartygssystem på Lunds universitet, hjälper till att reda ut var vi ligger i utvecklingen.
Vi pratar också om den avantgardistiska konsten i Lund i mitten av 1960-talet. Hur lyckades Lunds konsthall locka till sig alla dessa internationella konststjärnor? Med utgångspunkt i en ny bok handlar det om happenings, äventyr samt centrum och periferi i svenskt konstliv på 1960-talet med Katarina MacLeod, professor i konstvetenskap vid Södertörns Högskola, och Bengt af Klintberg, Sveriges kanske sista fluxuskonstnär.Nya tv-serien Clark, om bankrånaren Clark Olofsson, gör succé på den Netflix. Är det rimligt att porträttera en person som deltagit i grov brottslighet på detta muntra vis? Vi har bjudit in en av manusförfattarna Peter Arrhenius
Förvirringen är Stor när det gäller kring uttalet av finska statsministern Sanna Marins efternamn fortsätter? Elna Nykänen Andersson, press- och kulturråd på finska ambassaden reder ut saken en gång för alla!Dessutom om svamparnas hemliga liv och de censurerade kantarellverserna.
Programledare: Louise Epstein, Thomas Nordegren, Daniel Alling
Producenter: Amanda Rydman -
Sedan 2017 när den allmänna värnplikten återaktiverades har antalet värnpliktiga ökat från 4000 till 6000, och under de kommande åren väntas ökningen fortsätta. Nu får Försvarsmakten kritik för resursbrist.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ska Försvarsmakten klara av att hålla kvalitén på värnpliktsutbildningen?Vi har bjudit in Olof Wärmländer från de värnpliktigas intresseorganisation Pliktrådet som menar att kvalitén på värnpliktsutbildningen blir lidande eftersom det saknas officerare, lokaler och utrustning. Men måste värnpliktiga ha en gymnastiksal att öva i eller skulle det gå lika bra med skogen?
Vi pratar också om den avantgardistiska konsten i Lund i mitten av 1960-talet. Hur lyckades Lunds konsthall locka till sig alla dessa internationella konststjärnor? Med utgångspunkt i en ny bok ska vi prata om happenings, äventyr samt centrum och periferi i svenskt konstliv på 1960-talet med Katarina MacLeod, professor i konstvetenskap vid Södertörns Högskola, och Bengt af Klintberg, Sveriges kanske sista fluxuskonstnär.
Just nu blommar de japanska körsbärsträden på flera ställen runt om i landet. I Japan uppfattas den korta blomningen som en symbol över livets förgänglighet. Gunnar Jinmei Linder, lektor i Japans språk och kultur på Stockholms universitet, berättar om den japanska traditionen Hanami som handlar om att samlas under körsbärsblommorna för att stanna upp i nuet och glädjas över livet.
Programledare: Louise Epstein
Sidekick: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman
-
Ett samtal med Katarina Wadstein Macleod, professor i konstvetenskap, om hennes nyutgivna bok Från flux till fest: Den internationella konsten i Lunds konsthall 1965-1967, som publicerats av Lunds konsthall i samarbete med Södertörns högskola. Vi får ta del av ett stycke alltför otillräckligt utforskad och spridd historia, när den internationella och experimentella konsten, då med säte i Paris, kom till Lund och den svenska konstscenen.
Boken tar avstamp i fyra händelser mellan åren 1965 och 1967: en Fluxuskväll i Lund (1965), utställningen Le merveilleux moderne. Det underbara moderna. Det underbara idag (1965), tre fluxuskvällar i Lund organiserade av BEN (egentligen Paul-Armand Gette, 1967) samt utställningen Superlund (1967), som curaterades av konstkritikern Pierre Restany.
Eje Högestätt (1921–1986) var chef på Lunds konsthall mellan åren 1957–66.
Från flux till fest finns att köpa på konsthallen, i välsorterade konstbokhandlar och på internetbokhandlar som Bokus och Adlibris.
Bild: Katarina Wadstein MacLeod. Foto Erik Thor/Sveriges unga akademi
