Lena Nordlund Podcasts
-
Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år
Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.
Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.
Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.
Dokumentären är gjord 2023.
Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot -
I Tärnaby i Västerbotten pågår sedan hundra år tillbaka en bitter konflikt mellan två grupper av samer. Nu ska fallet prövas i hovrätten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tvångsförflyttningar, olika sätt att bedriva renskötsel och ett regelverk som splittrar. Konflikten om vem som ska få vara medlem i samebyn och därmed få del av alla de rättigheter som följer, går i arv. Hör Sameradions reporter Jörgen Heikki berätta om turerna i den infekterade och långdragna konflikten mellan nord-och sydsamer i Vapsten söder om Tärnaby.
Programledare: Lena Nordlund
Gäst: Jörgen Heikki, reporter Sameradion
Producenter: Elin Roumeliotou och Karl Kadhammar
Hörs gör även: Inger-Ann Omma och Torkel Stångberg, ur P1 Dokumentär "Den bittra samestriden i Tärnaby" av Bertholof Brännström
Med ljudklipp från: Attjés, Svenskt fjäll- och samemuseum, SVT och Sameradion
-
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
[email protected] -
Forna kolonier kräver tillbaka bortrövade kulturskatter. Efter decennier av hårt motstånd börjar Europas museer plötsligt återlämna föremål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios kulturreporter Mina Benaissa berättar historien om hur aktivister bryter sig in på museer och hur Europa börjar ge efter för deras krav att få tillbaka kulturskatter. Hör om en historisk vändning i vem som har rätt till kulturarvsföremålen.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledaren Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Lena Nordlund
Gäst: Mina Benaissa
Producent: Elin Roumeliotou
Slutmix: Lisa Abrahamsson och Elin Hagman
Med ljud från: BBC, France 24, Al Jazeera, AP Archive, British Museum och Youtubekanalen "Walk with me, Tim".
Kontakt: [email protected] -
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Programmet sändes första gången den 10 november 2022.
Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.
Programmet sändes första gången 1 december 2022.
Lena Nordlund
[email protected] -
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.
– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.
Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.
Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!
Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luise Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund
[email protected]
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.
Clauser visar att kvantmekaniken fungerar
Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.
Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.
Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?
Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.
Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022.
Lena Nordlund
[email protected] -
Det jag visste var att det var en sjukdom som spreds främst bland homosexuella i Sverige för 40 år sedan säger 24-årige Gustav Dellhem. De effektiva läkemedlen hjälper smittade men har också gjort det tyst kring viruset.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har levt med hiv-viruset i Sverige i fyrtio år nu. Men sedan de omvälvande hiv-läkemedlen kom för drygt 25 år sedan och infektionen gick från dödsdom till något man kan leva med, så blev det också väldigt tyst om hiv. Så tyst att en ung man som blev smittad nyligen trodde att hiv-viruset inte längre fanns i Sverige. Han gick så länge med viruset att hans nedbrutna immunförsvar gjorde honom sjuk och han hade kunnat utveckla aids.
Idag lever drygt 8000 människor med hiv i Sverige. Och en av dem är alltså numera Gustav Dellhem, som vi möter i programmet. Vi hör också hiv-forskaren Carl Johan Treutiger och Steve Sjöqvist, som lever med hiv sedan 1987.
Det här är det andra programet av två om hiv idag, där vi fokuserar på situationen i Sverige.Medverkande: Gustav Dellhem, 24 år och hiv-positiv; Carl Johan Treutiger, infektionsforskare och överläkare på Infektionskliniken Venhälsan på Södersjukhuset Stockholm; Steve Sjöqvist, svensk långtidsöverlevare med hiv.
Reporter: Lena Nordlund
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Han är en av få överlevande som smittades i den tidiga hiv-epidemin i Kalifornien på 80-talet, och liksom andra veteraner lider han både fysiskt och psykiskt idag. I San Francisco finns världens främsta center för att hjälpa överlevarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Det finns inget vi kan göra, sa läkarna, och skickade mig i princip hem för att dö", säger Sergio Flores, som var 29 år när han smittades av hiv 1986. Men till skillnad från många av hans vänner överlevde han, till stor del tack vare bromsmedicinerna som kom 10 år senare.
Liksom andra långtidsöverlevare som vi möter i Vetenskapsradion På djupet bär han på svåra minnen och även skuldkänslor för att just han klarat sig. Många lider av depression och PTSD, och deras kroppar har åldrats i förtid så att de nu ses som patienter för geriatriken, alltså vård av äldre.
Vi besöker avdelning 86 på San Francisco general hospital, som tidigt blev specialiserad på vård av hiv-patienter, och där nästan alla dog i början. Men efterhand lärde sig läkarna att det fanns saker att göra, och idag är det den främsta mottagningen i världen för vård och stöd till överlevarna.
Medverkande: Sergio Flores, Michael Rouppet och Paul Aguilar, hiv-överlevare i San Francisco; Meredith Greene, biträdande professor i geriatrik vid universitetet UCSF och specialiserad på åldrande bland hiv-positiva; Paul Volberding, läkare på San Francisco General Hospital som arbetat på hiv-mottagningen sedan 80-talet och som var med och grundade världens första aidsklinik.
Reporter: Lena Nordlund
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.
Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.
Lena Nordlund
[email protected] - Visa fler
