Leipzig Podcasts
-
En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.
Så ska beväpnade män avsätta riksdagenMen de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.
Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?
Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Caroline Salzinger och Tilda Johansson
Tekniker: Lisa Abrahamsson -
Avsnitt 154 är här och vi pratar om Bella och Pebbans veterinärbesök. Focus och Anna har dels ridit barbacka, men också varit på årets första tävling. Vi pratar om snacket kring Jerringpriset, Annas fölplaner och om olyckan på världscuptävlingen i Leipzig.
Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand
Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrand
Eftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231
Länk till videon på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=WE8mYVnBrdU&ab_channel=SystrarnaElfstrand
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.
Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år
Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.
I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.
Programmet sändes första gången 1 december 2022.
Lena Nordlund
[email protected] -
Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset.
– Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.
Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.
Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef!
Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luise Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund
[email protected]
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Utrikeskrönika 12 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Leipzig, måndag.
”Runter mit dem Handy!”
Ner med mobilen, sa mannen bredvid mig på läktaren bestämt.
”Men jag ska bara twittra lite, yrkesmässigt”, sa jag.
”Vad är det du inte förstår? Sitter du här engagerar dig du dig, om inte förtar det magin även för mig”, sa han och det fanns inget mer att diskutera.
Igår kväll kom den barske mannens exempel för 10 år sen i Dortmund tillbaka till mig här i Leipzig.
Jag hade köpt biljetter till Juloratoriet i Bachs egen kyrka, Thomaskyrkan. För en som matats med Bach sen barnsben var det en storartad upplevelse att sitta intill Bachs grav och höra musiken på det ursprungliga stället.
Den berömda inledningen hade knappt klingat ut förrän jag noterade att bänkgrannen satt och surfade och skrev meddelanden.
I den korta pausen mellan tredje och fjärde kantaten sa jag till.
Mannen blev perplex av frågan, det märktes, men utan att klaga sa han, inga problem och sen kom den inte upp igen.
Bra där, det är sannerligen en konst att kunna ta en vänlig tillsägelse på ett icke-passivaggressivt sätt också.
Och resten av konserten, när mobildistraktionen var borta, flödade tankarna. Plötsligt slog det mig att Bach, Luther och reformationen och Nietzsche och Wagner och murens fall 1989 med flera viktiga personer och händelser, har sina vaggor just i det här området i Tyskland, i en ungefär drygt 10 mils radie i alla väderstreck rakt ut från Leipzig.
Och flera av de mest intensiva måndagsdemonstrationerna mot den nuvarande regeringens energi- och Rysslandspolitik genomförs också i städer i det här området och det händer att på dem den ”tyska riket-fanan” svingas av någon Reichsbürger.
Ja, det slog mig där i Bachmusikens brus att den tyska historien är så dramatisk, inte minst med Leipzig som utgångspunkt, så full av omstarter, delningar, murar, krossade livsöden, förlorade livsverk och ändrade gränser, händelser så stora att steget till farlig bitterhet för en del inte som råkar ut för den inte blir så långt och att det nog måste tas med som en viktig grogrund i alla fall till varför vissa tyskar, trots demokratins otroliga stabilitet i landet sen årtionden tillbaka, uppenbarligen drömmer om något annat.
Det är nog ingen tillfällighet att den misstänkte ledaren för terrorgruppen, den 71-årige adelsmannen, Henrik XIII, tydligen har förlorat flera av sina mångåriga rättstvister för att få tillbaka fastigheter och ägodelar som tvångsomhändertogs ifrån hans släkt under DDR-tiden.
Det finns förstås flera andra förklaringar, som jag berört i rapporteringen, och bara för att man utsatts av den dramatiska, så ofta omvälvande tyska historien, så urskuldar det förstås ingen statskuppsvilja. Men denna faktor, tror jag nu efter mina mobilfria och tankeflödande kväll under Thomaskyrkans höga valv och till Bach eviga musik, måste med i ekvationen om man vill förstå.
Så nästa gång på en konstupplevelse eller idrottsevenemang du störs av någon som hellre håller på med mobilen, våga luta dig fram och väs ”runter mit dem Handy” och se, dina tankar kommer flöda.
Daniel Alling, Leipzig
[email protected] -
Svante Pääbo får årets nobelpris i fysiologi eller medicin för sina dna-fynd på fossil från neandertalare och denisovamänniskor. Men tekniken har också visat sig kunna hitta spår av våra utdöda kusiner helt utan att några benbitar har behövt analyseras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det hände i grottorna i Atapuerca i Spanien, där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden.
Bland annat har forskare här hittat mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig den moderna gentekniken kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Och här kan forskare med hjälp av dna, utan att de analyserat ett enda ben, även slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna. Det visar sig också att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Programmet är en repris från 20 juni 2022.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Programmet är en repris från 21 juni 2022.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Följ med till Tyskland och träffa en av våra framstående operasångerskor - Karin Lovelius. Vi pratar opera, karriär, Berlinmurens fall och om autenticitet i ett intressant samtal.
Den svenska mezzosopranen Karin Lovelius har blivit känd i Europa för sina tolkningar i dramatiska roller. Karin gillar de där lite mer dramatiska rollerna, när hon får ägna sig åt teater ihop med musiken. Hennes väg till operascenen var dock både lång och krokig. Hon är utbildad civilekonom, och när hon sadlade om var det många som trodde att det var sent, Karin var 34 år gammal när hon kom in på operahögskolan. Men Karin har bevisat att de hade helt fel. Numera är hon anställd vid Oper Leipzig i Tyskland och har rönt stor framgång.
Vi får flera goda råd om karriär, som gäller fler branscher än operan. En hel del om att bo i Tyskland upptar också vårt intressanta samtal. Visste du att rörelsen som till slut ledde fram till Berlinmurens fall delvis började i Lepzig? De fredliga måndagsdemonstrationerna pågick under flera månader och många fängslades (däribland en av Karins kollegor).
Karins mål är att skapa förståelse. Hon gör det genom autenticitet, och hon menar att det är viktigt med tillgänglighet och att knyta an till publiken.
Följ Karin i sociala medier:
https://www.instagram.com/karinlovelius/
Lyssna till Karin:
https://www.youtube.com/channel/UCHanyyAkb2xVr6APCWQtLrg
Karins hemsida
https://www.karinlovelius.com/
SWEA Berlin
https://berlin.swea.org/
SWEA-poddens team i detta avsnitt:
Intervju: Maria Jacky (SWEA Rom) och Anna Frick (SWEA Washington DC)
Redigering: Malin Svanteson (SWEA Japan)
Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
-
Emil Forsberg berättar bland annat om hur han upplevt de hektiska dagarna i Leipzig, där tränaren Domenico Tedesco och hans stab sparkats. Forsberg själv har varit på bänken men berättar att det trots det aldrig varit aktuellt med en flytt. En stor del handlar också om GIF Sundsvall. Forsberg ifrågasätter vart klubben är på väg och ger sin syn på hur de borde gå till väga. Det blir också ett samtal om pengar, Åge Hareide, vad som är viktigt i livet, och en stor portion lyssnarfrågor. Det och mycket mer. Välkommen med feedback till @GIFpodden i sociala medier.
-
"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.
Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.
Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.
Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
I en grotta i norra Spanien finns spår av hur människor först tog det avgörande klivet från miljoner år av nomadliv till att bli bofasta jordbrukare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tillbaka vid de fantastiska grottorna i Atapuerca i Spanien där forskare de senaste decennierna har hittat unika spår av flera typer av människor, från 1,3 miljoner år sedan ända fram till medeltiden. Bland annat har de funnit mängder av ben från ett dussintal individer, som har gett forskarna material till att klassificera en egen typ av förmänniska, Homo Antecessor, och vars ben här visar spår av kannibalism. Hur nära släkt till oss kan de vara? Det visar sig modern genteknik kunna ge svar på, och åldern på benen gör detta till ännu ett rekord kopplat till grottorna.
Vi hör också om hur forskare genom dna kan slå fast att minst två helt olika grupper av neandertalare vistats i grottorna, utan att de analyserat ett enda ben. Och så visar det sig att vår egen art nog var de första att bli bofasta i grottorna, i och med den kulturella revolution som jordbruket medförde.
Medverkande: José Miguel Carretero Diaz, paleoantropolog, universitetsprofessor Universidad de Burgos; Cristina Valdiosera Morales, paleogenetiker, docent Universidad de Burgos, Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]Producent: Peter Normark
[email protected] -
Då kör vi igen! Vi hade lust att vara glada men tyvärr blev det inte riktigt så efter den miserabla insatsen mot Arsenal. Vi håller dock modet uppe och analyserar användandet av diamantformationen mot Arsenal jämfört med matchen mot Leipzig. Vi diskuterar även Everton där Adam, Jonas samt Mikael vill se vissa förändringar. Adam ger även ett trevligt förslag på vilken musik alla bör lyssna på, missa inte det. Tack för att ni lyssnar och skriv gärna vad ni tycker om avsnittet.
United We Stand. -
Ny podd är ute efter matcherna mot PSG och Chelsea. Vi diskuterar den taktiska uppställningen och även inställningen mot Chelsea. Varför Rashford inte är en striker, varför Ole älskar Fred och McTominay och varför Ole valde fel startelva mot Chelsea. Vi diskuterar även inför matchen mot Leipzig. Förväntad matchbild, Jonas vill ha in van de Beek, det vill inte Adam. Mikael vill bara ha in Tuanzebe. Ett mycket innehållsrikt avsnitt med heta diskussioner, mycket skratt och intressanta reflektioner. Så lyssna gärna och dela vidare!
-
Stormatch i Tyskland väntar när det ska spelas midweek-omgång. Julian Nagelsmann fortsätter att höja sina aktier i Leipzig och en skadad Zlatan känns (ännu en gång) allt närmare en Hammarbyframtid. Och hur ska Arsenal egentligen gå tillväga med sin trupp och en flyttryktad Pierre-Emerick Aubameyang? Med: Makoto Asahara, Frida Fagerlund och Kalle Karlsson.
-
Bundesliga är igång igen! Och därmed är också fotbollen igång igen! Dortmund imponerar och Leipzig skapar en hel del trots poängtapp. På sillyfronten fortsatta byteshandelsförsök med Miralem Pjanic och Unitedintresse (igen) för en premiummittback.Med Makoto Asahara, Frida Fagerlund och Kalle Karlsson.
