Kungliga Tekniska högskolan Podcasts
-
Gänget gästas av Henrik Blomgren. Henrik är doktor och forskare i industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan, samt författare till flertalet böcker om hur tekniken förändrar näringslivet, skolan och akademin.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tisdag den 17 januari kl 04.30 sprängs en bomb vid Electrum i Kista. Där huserar Kungliga tekniska högskolan och en del teknikföretag. Sven berättar om vad han såg på plats, hur stora skadorna blev och vad som antagligen var målet, om inkompetenta terrorister och journalister med flera.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
LARS GYLLENSTEN – LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARELars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.
PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.
I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.
Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm.
I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
P1 Kultur besöker Kungliga Tekniska Högskolan där operan The Tale of the Great Computing Machine framförs av robotarna Queen och King, som både dansar och spelar instrument.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På plats träffar vår reporter Mårten Arndtzén den konstnärliga ledaren och koreografen Åsa Unander-Scharin och studenten Elsa Benzinger, som har programmerat robotarnas rörelser.
Vad kan en robot förmedla på en scen som inte en människa kan?
Och vad säger denna opera som är baserad på boken “Sagan om den stora datamaskinen” skriven av KTH-professorn Hannes Alfvén - som tilldelades Nobelpriset 1966 - om vår tid?
NÄR DÖDA TING FÅR LIV PÅ SCENENDessutom får vi besök i studion av Erik Holmström, regissör, dramatiker samt konstnärlig ledare och grundare av Malmö Dockteater. Han berättar om hur han gör för att ge liv åt sina livlösa dockor på scenen.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Saman Bakhtiari -
Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.
Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:
Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.
Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.
Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".
Medverkande:
Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.
Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.
Producent: Karin Hållsten.
Tekniker: Mats Jonsson.
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies
-
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.
De nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljshus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.
Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.
När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gröna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.
På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.
Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.
Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimerna.
Bild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)
Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät
Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson -
Professorn om visionen av det fossilfria välfärdslandet Sverige.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Sverker Sörlin är prisbelönt författare och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Under lång tid har Sverker Sörlin också varit del av den svenska kulturdebatten som skribent i bland annat Dagens Nyheter. Han har skrivit en rad böcker, främst inom området idéhistoria, men också självbiografiskt om längdskidåkning, sjukdom och bildning.
I sin avhandling ”Framtidslandet” från 1988 beskrev han den första industriella revolutionen i Norrland i slutet av 1800-talet. En liknande utveckling sker idag – och framtidshoppet kring norra Sveriges nya stora industrier växer återigen.
Sverker Sörlin om sitt Sommarprat:– Mitt Sommar handlar om kärleken till livet och om sådant som hjälper oss att leva, till exempel inlevelse, rättvisa – och bildning. Och så handlar det om visionen av det fossilfria välfärdslandet Sverige. Där är det nya Gröna Norrland ett test case.
Producent: Niklas Zachrisson
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
I Nordegren & Epstein i P1 tar vi reda på varför man avkristnar kyrkor, om vi faktiskt kan lära oss att tala med hästar, hur man gör för att lära sig svenska och bästa sättet att göra eget gödsel på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur avkristnar man en kyrka – och varför?När gamla kyrkor säljs så avkristnas de med avsakralisering så att kyrkorummet åter blir ett vanligt vardagsrum. Hur gör man det, och hur gör man det motsatta? Elisabeth Sandlund, ledarskribent på tidningen Dagen, berättar om processens betydelse och praktikalitet.
Kan AI hjälpa oss att tala med hästar?Hedvig Kjellström är professor i datalogi på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och forskar på hästars ansiktsuttryck och hur man kan avläsa känslorna. Hon förklarar hur artificiell intelligens kan hjälpa oss att kommunicera med djur, och varför forskningen är så viktig.
Hur svårt är det egentligen att lära sig svenska?Ja, hur gör man egentligen när man ska ta sig an det svenska språket? Och hur bra är vi svenskar på att lära oss andra språk? Många som kommer från Ukraina försöker lära sig svenska, och svenskars intresse för att lära sig ukrainska har ökat. Hur ser våra chanser ut att lyckas? Det ska Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk på Stockholms universitet, få svara på.
Hur gör man eget gödsel?Våren börjar sprida sig i Sverige och det är dags att få fart på odlingssäsongen. Gödsel är trädgårdslandets katalysator, men vilket gödsel är bäst och hur fixar man det på egen hand? Trädgårdsmästaren John Taylor tipsar om hur man gör, och svarar på allt från vad man kan gödsla med – som guldvatten, nässelvatten, äggskal och kaffesump – till vad man inte ska ha i jorden?
Förinspelat program.
Programledare: Hélène Benno
Sidekick: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman -
Nytt pandemiår, samma gamla podd. Vi startar säsong 13 med att diskutera poddens framtid för att raskt djupdyka ner i en musikaliskt sammanfattning av 2021. Vi konstaterar att föregående år var minst sagt konstigt men att vi trots allt lyckades hitta några guldkorn. Den sedvanliga årsbästalistan har denna gång bytts ut mot 15 musikaliska höjdpunkter som vi diskuterar och argumenterar för. Vi går i tur och ordning igenom kategorierna Årets Kungliga Tekniska Högskolan, Årets pandemialbum, Årets bruksortsmetal, Årets upptäckt, Årets RAWK, Årets dissonanta dans, Årets Greta Thunberg, Året oljud, Årets slakthus, Årets kolbottning, Årets icke-metal, Årets Tompa Lindberg, Årets psykedeliska riffrepeterande och Årets finnjävel. Och precis som Palmeutredarna, kommer vi inte runt en viss sak, den skivan som berört oss mest under 2021. Väl mött!
Spellista :
Archspire - Drone Corpse Aviator (Bleed The Future / Season of Mist)
Gatecreeper - Amputation (An Unexpected Reality / Closed Casket Activities)
Horndal - Horndal’s Blodbad (Lake Drinker / Prosthetic)
Thundering Hooves - Goatswood (Vestiges / Self-released)
Spidergawd - At Rainbows End (Spidergawd VI / Crispin Glover Records)
Suffering Hour - Obscuration (The Cyclic Reckoning / Profound Lore)
Wormwood – End Of Message (Arkivet / Black Lodge)
Full Of Hell - Non-Atomism (Garden Of Burning Apparitions / Relapse)
Cannibal Corpse - Inhumane Harvest(Violence Unimagined / Metal Blade)
Nekromantheon - Faustian Rites (Visions Of Trismegistos / Indie Recordings)
Nick Cave & Warren Ellis - Carnage (Carnage / AWAL)
The Lurking Fear - In A Thousand Horrors Crowned (Death, Madness, Horror, Decay / Century Media)
Domkraft - Seeds (Seeds / Magnetic Eye)
Concrete Winds - Chromium Jaws (Nerve Butcherer / Sepulchral Voice)
Mastodon - Had it All (Hushed And Grim / Reprise)
Converge - Viscera Of Men (Bloodmoon: I / Epitaph)
-
Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 150 år sedan yttrades de bevingade orden ”Dr. Livingstone, I presume”. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Prisbelönta entreprenören om en digital framtid med människan i fokus.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Claudia Olsson verkar för att vi ska ta vara på digitaliseringens fulla potential. Hon har prisats som en av de mest kreativa och inflytelserika personerna i svenskt näringsliv och blev utnämnd till en av världens 100 främsta unga ledare av World Economic Forum.
Claudia är en globalt eftertraktad digital strateg, och hon har grundat bolaget Stellar Capacity som utbildar i digitalt ledarskap och språkbolaget Swedish for Professionals.
Har examen från Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögskolan i Stockholm.I sitt Sommar berättar Claudia Olsson hur hon försöker förstå teknikens påverkan på individer, företag och samhälle.
- Jag pratar om en framtid där människor blir mer digitala och det digitala blir mer mänskligt.
Om Claudia Olsson:Företagsledare, entreprenör, 37 år.
Född och bosatt i Stockholm.
Debuterar som Sommarvärd.
Redaktör: Per Berg.
Här kan ni se videoklipp på några innovationer som Claudia Olsson nämner i sitt Sommar:
Neil Harbisson berättar om tentakeln som hjälper honom höra färger: https://www.ted.com/talks/neil_harbisson_i_listen_to_color?language=en
Rodrigo Hübner Mendes kör bil med hjärnans kraft: https://www.youtube.com/watch?v=LaNdkBSOFKo
Grundaren till adressystemet What Three Words beskriver hur systemet fungerar: https://www.youtube.com/watch?v=hKh7DcQnuTE
Världens första kvinnliga AI-nyhetsankare: https://www.youtube.com/watch?v=5iZuffHPDAw
Exoskelett från Japan för äldre: https://www.youtube.com/watch?v=f1EEZPtVqaQ
-
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
-
Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen.
Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN
Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH,
Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers,
Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten - Visa fler
