Jordbruksverket Podcasts
-
Djursjukdomar kan vara förödande för din produktion. Utbrott av salmonella och fågelinfluensa hör vi regelbundet om, men afrikansk svinpest kryper allt närmre landsgränsen. Hur kan du göra för att minska risken för smitta och vad gör du i samma sekund som en smitta upptäcks på gården? Hur förbereder sig Jordbruksverket på ett utbrott av afrikansk svinpest?
Podden gästas av Maria Cedersmyg som är veterinärinspektör på Jordbruksverket, Håkan Landin på Agria Djurförsäkringar och Mattias Espert som är lantbrukare och ordförande i Sveriges Grisföretagare.
-
Philipp Weiss odlar nötter. Och vill att det ska odlas mycket mer i Sverige. I städerna, och bland vete och raps. Han berättar om alla nötter som kan odlas här. Och varför vi äter nötter till jul.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Philipp Weiss älskar nötter. Som barn bodde han i en by i södra Tyskland där det fanns mycket nötter. Hassel, kastanj och valnötter. Idag har nötträden fröat av sig och spridit sig, så när han hälsar på familjen kan han lätt fylla resväskorna med nötter och ta med sig hem.
– Det är väl det jag försöker återskapa här i Dalarna, säger Philipp.
Nu bor han och familjen i Stjärnsund i södra Dalarna. De första nötträden planterade han för 15 år sedan i en så kallad skogsträdgård. En bit mark på 2,5 hektar där det växer vilda träd och buskar blandat med frukt- och nötträd och bärbuskar. En plats där växtligheten samverkar och ger fin avkastning utan alltför mycket insatser.
Nötträden är ett slags experiment för att se vilka träd som klarar sig i det svenska klimatet. Alla erfarenheter har nu blivit en bok: Nötodlarens handbok.
Det här går att odla i Sverige: Äkta valnöt, grå valnöt, svart valnöt, hickory, äkta kastanj, olika hasselnötter, pinjenötter och ginko.
I Skåne har det odlats en del valnötter. Annars har vi inga starka nötodlartraditioner i Sverige. Däremot har det skördats vilda hasselnötter.
– Vi har brukat de vilda hasselbestånden. På Öland hade man en nötplockardag i kalendern. Då fick drängar och pigor gå ut i skogarna och plocka så mycket nötter de ville. Det var som en gåva från markägaren.
Nötter torkades och njöts på jul. En ovanlig lyx. Dagens julnötter med skal som brukar dyka upp i affärerna kring jul är en rest av det.
Sverige har också exporterat en hel del hasselnötter. Idag kommer det mesta från USA, Turkiet, Italien och Frankrike.
Philipp tror att nötodlingar kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden. Mest tror han på odling i grönområden i städerna och mark som håller på att växa igen.
– De klarar sig bra på egen hand och kommer sen att sprida sig själva.
Det går också bra att odla nötter i raka rader på en åker. Eller komplettera befintliga odlingar av vete och raps med rader av nötträd.
– Träden skapar ett bra mikroklimat och bryter vinden. Den här typen av samodling har också Jordbruksverket börjat utreda.
-
Spoiler: Karin klarar operationen!
I det här avsnittet krokar jag arm med Hunden i Centrum och följer med till paret Anders och Johanna Lind Bagges engelska bulldog Karin som kämpar med kortnosproblem, brakfycel obstruktion, till den grad att hon behöver opererras. Att det finns hundar med tillplattade ansikten med kortare nosar, vilket kallas brakycefal, som behöver opereras för att kunna andas normalt är ett laddat ämne. Sunda hundar ska inte behöva opereras för att kunna andas ordentligt och det är ett välfärdsproblem som tidigare adresserats här i VBV.Ni hör Ashley Jury, veterinär vid Väsby Djursjukhus, som beskriver problemen som ska åtgärdas inför att han kanske ska vidga hennes näsborrar, göra en utvärdering av hennes näshåla och luftstrupe, undersöka hennes gomsegel är men även för att studera storleken på tonsiller för att se vad som går att fixa. Ashley menar att anatomiska deffekter inte går att lösa kirurgiskt men att det finns några lösningar på bordet som att ta bort slemsäckor om de är framfallna, korta ner gomseglet, ta bort för stora tonsillerna och att ta bort polyper.
Ni hör även Johanna Lind Bagge berätta om hur Karin opereras för att hennes ork är nedsatt och för att hon fick pressa sig för att få in den luft hon behövde för sin syreförsörjning under den senaste sommaren.
Slutligen hör ni Åke Hedhammar, Svenska Kennelklubbens veterinärmedicinska rådgivare tillika seniorprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som har varit med både före, under och efter det veterinära trubbnosuppropet för sex år sedan då 600 veterinärer drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben och Jordbruksverket.Hjälp! Snart är säsong 13 över... Vill du ha en ny säsong?
Podden är inte låst bakom en betalvägg eftersom att jag vägrar gömma kunskap bakom betalväggar. För att alla, oavsett ekonomisk situation, ska få tillgång till VBV:s evidensbaserade samtal med fokus på relationen med Sveriges ledande hundexperter så utgår jag ifrån "pay what you want"-filosofin.Ditt bidrag beskattar jag och gör att jag på heltid kan folkbilda hundsverige.
SWISH 123 267 77 63
Eller bli månadsgivare på
Patreon.com/HundpoddenVBVHjälp fler att hitta podden genom att betygssätta och recensera VBV i din poddapp!
📷 Instagram - @HundpoddenVBV
📷 Instagram - @Gurgin
⌨️ Facebook - Hundpodden Vår Bästa Vän -
För samhället i stort, och speciellt för landsbygderna, kan sociala innovationer spela en stor roll. En social innovation kan vara en idé i en lokal förening, ett företag eller en kommun som löser ett konkret samhällsproblem. Så vilken nytta har vi av dem och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst?
Medverkande
Anna Tengqvist, nationell och internationell samordnare vid Mötesplats Social innovation
Ylva Lundkvist Fridh, vd, Mikrofonden Sverige
Tim Lager, samordnare på Utvecklings- och kontrollenheten, Jordbruksverket -
Efter fyra års kamp gav Högsta förvaltningsdomstolen ett bolag rätt till skadestånd sedan Jordbruksverket förstört 10 000 fasanägg som bolaget förvarat på en gård. Principfrågan var om bara den som har de aktuella djuren i sin vård kan ersättas eller om också bolaget som haft äggen för kläckning på annans gård har rätt till skadestånd. Advokat Sebastian Scheiman som företrädde bolaget intervjuas.https://www.lexnova.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Send us a text
Växtskyddspodden E42 – I en värld med sakta krympande valmöjligheter för olika växtskyddslösningar, berättade Iris Feuerhahn från Jordbruksverket för Robert Racz och Thomas Wildt-Persson om hur situationen ser ut för ogräsbekämpning på hösten i stråsäd. Iris nämnde det som är nytt, det som har ändrats, och också de dagsfärska resultaten från den viktiga DFF kampanjen som gjorts av Säkert Växtskydd. Diskussionen omfattade också framtida möjligheter och en uppdatering från E35 om årets alternaria bekämpning i potatisodlingen.
-
Belugabolognesens födelse. Linsodling i Sverige på 1300-talet, och på 1800-talet på Gotland. Oväntade smakkombinationer. Och möjlig självförsörjning i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Koksboksförfattaren Sara Ask berättar hur belugabolognesen kom till. Den vegetariska köttfärssåsen som på bara några år blivit väldigt populär och också övertygat köttälskarna.
- Det var en tillfällighet att det blev belugalinser. Det var det som fanns hemma, säger Sara som skrev receptet tillsammans med Lisa Bjärbo.
Forskaren Matti Leino berättar om linsernas odlingshistoria i Sverige. Från 1300-talet i Östergötland till 1800-talet på Gotland, då gotlandslinsen var vanlig. Denna sort har nu gjort comeback.
- Jag tycker den är godare än den franska puy-linsen, säger Matti, som också testat att tillaga linser så som var vanligt på Gotland, tillsammans med torkad eller färsk frukt.
Linsodling har blivit vanligare i Sverige de senaste åren. Philip Hedeng har odlat linser i Halland i fyra år, till en början experimentellt och nu på kontrakt för Lantmännen. Vi besöker hans gård.
- Det är en lurig rackare att skörda, säger han och förklarar att det handlar om att de lägger sig ner mot marken och blir svåra att skörda med de maskiner man har.
- Den svenska odlingen är fortfarande ganska marginell. Men efterfrågan finns.
Det är fullt möjligt att Sverige kan bli självförsörjande på linser. Arealerna finns enligt Jordbruksverket. Det handlar bl a om att vi inte konsumerar så mycket linser i Sverige. Idag är vi självförsörjande på vete, socker och morötter.
-
Idag blir det diagnos på Liberalerna i vår serie Partiakuten, dessutom tar vi tempen på KAMPEN om partiledarposten i brittiska Tories och hur ska vi undvika framtida epidemier med bättre djurhållning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag fortsätter vår serie Partiakuten där alla riksdagspartier erbjuds en politisk hälsokontroll inför valet. Idag har turen kommit till Liberalerna och vi pratar också om partiets valfilmer som innehåller en hel del humor. Vad säger det om Liberalerna självförtroende? Partidoktor idag är Niklas Ekdal från Dagens Nyheter.
Imorgon avslutas valet av ny partiledare för det brittiska torypartiet. Vinnaren kommer även att bli landets nästa premiärminister. Vilken sorts politiker vill partimedlemmarna se och hur stor är skillnaden egentligen mellan de två kandidaterna Liz Truss och Rishi Sunak? Vi har med oss Nicholas Aylott, expert på brittisk politik.
Sjukdomar som sprids mellan djur och människa kallas zoonoser och de ligger bakom många av de pandemier som plågat mänskligheten. Vad kommer att krävas av djurhållningen i framtiden för att minska risken för framtida pandemier? Det ska vi prata om utifrån en ny rapport från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Vi har med oss en av rapportförfattarna: Johanna Lindahl, veterinär och docent.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Olle Björkman -
Det sägs ofta att vårt svenska djurskydd är i världsklass, men vad innebär det i praktiken? Hur skiljer sig våra lagar och regler från andra länder och vad skulle kunna bli ännu bättre? Gäst är Anna Larsson, djuromsorgschef på Scan med en examen från Sveriges Lantbruksuniversitet i etologi och djurskydd. Dessutom medverkar Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.
Vill du läsa mer? Gå in på www.scan.se
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med skenande priser på el och diesel är frågan om energibesparing inom lantbruket återigen högaktuell. I dagens avsnitt får vi ta del av energirådgivarnas bästa tips för att spara energi på gården, både inom växtodling och djurhållning, tips som gör nytta för både klimat och plånbok.
För dig som vill läsa mer på ämnet eller hitta ditt rådgivningsföretag:
Hitta rådgivningsföretag som utför energikollen inom Greppa Näringen: Greppa - hitta rådgivningsföretag
Sparsam körning: Hushållningssällskapet - kalender, rapport från Jordbruksverket: Sparsam körning - Ett enkelt sätt att spara pengar
Rapporter om energieffektivisering: LRF - resurseffektivisering/spara energi
Musik:https://www.purple-planet.com
-
I detta avsnitt pratar Julia, Maja och Rebecca om den traditionella drycken svagdricka, vad är det, hur gjordes den och är den god? Hör om påskölen, hur länge vi druckit det och hör om varför vi firar påsken med fjädrar, ägg, kaniner och harar. Lyssna på när Ellinore Andersson Stridh berättar om sitt jobb på Mora Bryggeri och sist men inte minst går humlepoddarna igenom hur man brygger öl. Alla steg från att värma upp vattnet och hälla i malt till att öppna din kolsyresatta flaska.
Topics discussed:
1. Trätunnor för att lagra dryck
2. Svagdricka
3. Påsköl
4. Intervju med Ellinore Andersson Stridh från Mora Bryggeri
5. Ölbryggning 101, hur man brygger öl.
Links mentioned in this episode:
* https://www.svtplay.se/historieatarna
* https://smakasverige.se/dryck/kolsyrade-drycker/svagdricka (av Jordbruksverket)
* https://www.matkult.se/ol-och-svagdricka/ol-och-svagdricka-i-kosthallet.html
* https://www.lindhcraftbeer.com/
* https://www.history.com/topics/holidays/history-of-easter
* https://www.newworldencyclopedia.org/entry/Ishtar
* https://shop.humle.se/olbryggning
-----
This podcast is hosted by [ZenCast.fm](https://wwww.zencast.fm)
-
På tidigt 90-tal var Christina Nordin med och avvecklade beredskapslagren av livsmedel. Idag står krisberedskap högt på agendan igen för Christina Nordin, nu som Jordbruksverkets generaldirektör. Fast den här gången handlar det om andra frågor än lager med socker och spannmål.
I det här avsnittet av Lantbrukspodden träffar Land Lantbruks reporter Marie Henningsson generaldirektör Christina Nordin för att prata om hur vi ska vara bättre förberedda i händelse av kris men också om livsmedelsstrategin där Jordbruksverket, och den svenska lantbrukaren, är en viktig aktör.
Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på [email protected].
-
Vad har hänt de senaste 6 åren sedan 600 veterinärer drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben och Jordbruksverket?
Flera veterinärer kunde då vittna om att de såg fler och fler trubbnosiga hundar som kom till de med andningssvårigheter. De upplevde att problemen med andningen och att medellivslängden hos vissa raser som var flera år kortare hade blivit normaliserade och de ville ha en förändring.Gästar gör Svenska Kennelklubbens veterinärmedicinska rådgivare tillika seniorprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Åke Hedhammar.
Hedhammar har många fötter i den här frågan och har varit med både före, under och efter det veterinära trubbnosuppropet.
Det har hänt mycket men tyvärr inte tillräckligt, menar Hedhammar. Det samverkas mer, men hur högt smäller resultatet av samarbetet?Podden ska vara gratis att lyssna på! Tycker du också det?
VBV är ett folkbildande projekt med relationen i fokus för att höja kunskapsnivån om hund. Jag vill inte låsa podden bakom en betalvägg och är därför beroende av att du som också delar min uppfattning hjälper mig.
Podden har helt gratis att lyssna på, men långt från gratis att göraDitt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation.
Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:
📲123 267 77 63Eller bli månadsgivare på Patreon! Patreon.com/HundpoddenVBV
Om du vill stötta på ett annat sätt så uppskattar jag om du skulle kunna betygssätta och recensera VBV i din poddapp!
📷 Instagram - @HundpoddenVBV
📷 Instagram - @Gurgin
⌨️ Facebook - Hundpodden Vår Bästa VänPodden görs av produktionsbolaget Vår Bästa Vän AB och programledare är Gurgîn Bakircioglu.
www.gurgin.se -
Vad händer med pengarna till de blå näringarna när leadersystemet görs om?
I förra programperioden för de svenska leaderområdena hade Sverige en flerfondslösning där man kunde söka finansiering från flera håll, även från Havs- och fiskerifonden. Men i nästa programperiod 2023-2027 har Leader inte längre den möjligheten. Det här innebär att en del projekt riskerar att stå utan finansiering - om man inte anpassar sig till dom nya reglerna. På många håll finns en oro för hur detta kommer påverka arbetet med de blå frågorna.
Så vad innebär förändringen? Hur behöver leadersverige tänka kring finansiering och strategiskrivning för att kunna fortsätta sitt blå arbete? Och vilka anpassningar behövs göras?
Medverkande
Lovisa Rogö, samordnare på EU-programenheten, Jordbruksverket
Christian Tegenfeldt, verksamhetsledare Fiskeområde Vindelälven
Lovisa Carneland, verksamhetsledare Leader Lappland2020 -
Sveriges och världens! bästa åkerjord blir bostadshus, köpcenter och parkeringsplatser. Och vi kan aldrig få tillbaks den igen. Varför sker det? Och vad kan göras åt det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det har tagit tiotusentals år att skapa åkerjorden, säger Lena Holm, mark- och växtagronom.
- Åkerjord är en ändlig resurs. När den en gång har bebyggts så kan vi aldrig få tillbaka den.
Egentligen är det förbjudet. Det är bara i speciella fall som bebyggelse kan tillåtas. Besluten fattas av kommuner. Och varje gång det sker är det ett speciellt fall. Allra mest byggs det på åkerjord i Skåne, som har världens bästa åkerjord.
- Besluten måste upp på en nationell nivå, säger Lena Holm. Och vi måste ta bättre hand om matjorden i de fall där det trots allt bebyggs. Idag hamnar den jorden oftast i bullervallar.
Enligt en ny rapport från Jordbruksverket exploaterades under åren 2016 till 2020 drygt 3 000 hektar jordbruksmark, motsvarande 6 000 fotbollsplaner. På den nivån har det legat de senaste 15 åren. Det mesta handlar om byggande av bostäder.
Åkermarken i Sverige har minskat stadigt i många decennier. Men exploateringen utgör bara en tiondel av all åkermark som tas ur produktion. Nittio procent är mark som läggs i träda, som man slutar odla på för att det inte är tillräckligt lönsamt.
- Men den marken går att börja odla på igen, säger Lena Holm.
- Det mesta i Kungsbacka är byggt på åkermark, säger Peter Reneby, samhällsplanerare i Hallandskommunen.
Han förklarar hur man tidigare sett på byggande på åkermark, och hur man nu försöker värna den mer.
- När man väl bygger så får man bygga tätt och få in fler människor på liten yta, säger han.
- Visa fler
