Jakob Lalér Podcasts
-
Så hände det till slut, Xi talade i telefon med Zelenskyj. Hör om hur ländernas relation bakåt i tiden skapar dilemman för Kina. Samt om Ukrainas strategier för att hålla Kina-dörren öppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kan vara årets mest upphaussade telefonsamtal – den första kontakten mellan Kinas och Ukrainas ledare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Xi Jinping och Volodomyr Zelenskyj talade i nästan en timme förra onsdagen och samtalet har av Zelenskyj beskrivits som ”meningsfullt” och ”rationellt”. Vi analyserar vad som sades, betydelsen av samtalet och omvärldens reaktioner. Hör vidare om handeln och utbytet mellan Ukraina och Kina och hur den tidigare ganska tajta relationen kan påverka utvecklingen nu.
Ukrainas strategier för att hålla liv i relationen till KinaLubna El-Shanti berättar om hur folk i Ukraina sett på Kinas agerande hittills under det ryska invasionskriget samt vad ukrainska bedömare ser för tänkbara utfall när det kommer till Kina. Uppenbart är att Ukraina och Zelenskyj adresserar Kina med mycket respekt och att Ukraina nu ser det som viktigt att hålla liv i en dialog med stormakten i öster. Mycket handlar det förstås om att stävja vad som vore ett ukrainskt skräckscenario – att Xi tippar över helt mot Ryssland och börjar stötta Putin med vapen.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jakob Lalér -
Ryssland har tagit fram en ny högteknologisk stridsvagn men inget verkar gå enligt plan. Hör berättelsen om Putins stridsvagn som fick tekniska problem redan på första repetitionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios Rysslandskännare Fredrik Wadström ger historien om den nya stridsvagnen T-14 Armata som president Putin tagit fram för att tävla med de mest avancerade stridsvagnarna i västvärlden. Nu spekuleras det om att stridsvagnen inte ens är redo för strid. Hör om propagandaprojektet som kan vara ett rent fiasko.
Nyhetspodden Dagens Eko ger dig en berättelse varje vardagsmorgon med programledaren Robin Olin och Sveriges Radios skarpaste journalister.
Programledare: Robin Olin
Gäst: Fredrik Wadström, Rysslandskännare och tidigare korrespondent
Militär expert: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant
Producent: Katja Magnusson
Slutmix: Jakob Lalér och Ludvig Jansson
Med klipp från: Channel 4 News, Task and Purpose, The Guardian, Telegram, Farms.com, Osoba Znamenitaja, The Infographics show, Abc News.
Kontakt: [email protected] -
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Regeringen får kritik för att krypa för Turkiet men S är inte mycket tuffare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rättelse: I en första version av avsnittet pratade vi om ett EU-lagförslag gällande restaurering av natur. Vi sa då att riksdagen stod upp som en man mot förslaget med hänvisning till subsidiaritetsprincipen. Detta stämmer inte utan L, MP och V:s ledamöter delade inte majoritetens åsikt. Vi har klippt bort det som blev fel och förtydligat med en rättelse i slutet av avsnittet. Tack för att du lyssnar.
Sverige kommer att leverera artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och pansarvärnsrobot NLAW till Ukraina. Detta meddelade regeringen på en pressträff på torsdagen. Hur viktigt var detta för statsminister Ulf Kristersson givet attackerna mot den tidigare regeringen för senfärdighet?
Samtidigt pågår en yttrandefrihetsdebatt sedan såväl statsministern som utrikesministern i hårda ordalag fördömt dockaktionen mot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Kritiker menar att regeringen tummar på en grundlagsskyddad rättighet.
DPS har också färska siffror över vilken minister som är allra minst känd. Vem toppar listan – och hur ska man göra för att slippa hamna där?
Frågorna som avgör EU-ordförandeskapetSom om det inte vore nog gästas vi även av Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Nu när Sverige är ordförande för unionen under årets första sex månader får hon förklara vilka frågor som är brännheta, och var Sverige riskerar att gå på nitar.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, My Rohwedder, inrikespolitiska kommentator på Aftonbladet och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jakob Lalér
-
Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.
Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér -
Demokraterna gör om sitt primärvalssystem och bryter därmed en närmast helig tradition. Vi pratar också om Trumps önskan att riva upp konstitutionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I närmast evigheter har delstaten Iowa varit först ut när Demokraterna ska utse sin presidentkandidat. Nu vill president Joe Biden se över turordningen och låta andra delstater gå före. Bakgrunden är bland annat kritik mot delstatens demografiska sammansättning, som en del menar inte är representativt för övriga USA.
Trump vill riva upp grundlagenUSA:s tidigare president Donald Trump gjorde ett utspel på sin sociala medier-plattform där han önskade riva upp landets konstitution – för att sedan hävda att det var fake news. Vad menade han egentligen, och hur landar det i det republikanska partiet att Trump vill riva upp grundlagen?
Georgia väljer Raphael WarnockNatten till onsdag stod det klart att Georgia väljer demokraten Raphael Warnock som senator framför hans republikanske utmanare Herschel Walker. Warnocks vinst innebär att Demokraterna utökar sin majoritet i senaten och ger president Biden bättre möjligheter att genomföra sin politik.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Roger Wilson, USA-korrespondent och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jakob Lalér
-
Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka – både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll.
– Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.
De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker:
– Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström.
Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig?
– Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.
Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse?
– Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.
Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats.
– Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.
Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag?
– Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd.
Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.
Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Han var 80-talets underbarn och flerfaldig miljonär redan som tonåring. Men livet efter tenniskarriären blev ingen enkel match för Boris Becker. Det här är historien om hur den tidigare Wimbledonvinnaren försattes i personlig konkurs och hamnade i fängelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett program av Cecilia Paulsson, 2022.
Slutmix: Jakob Lalér.Medverkande:
Stefan Edberg, före detta världsetta i tennis och dubbel vinnare av Wimbledon.
Björn Hellberg, tennisorakel.
Christian Stichler, journalist på tyska ARD.Arkivljud: Sveriges Radio, AFP, SWR Sport, Wimbledon, Skavlan, Oxford Union, AP, Australien Open, BBC och Piers Morgan Uncensored.
-
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected]Tekniker: Jakob Lalér
-
Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti, Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter
Programledare: Ivar Ekman
[email protected]Producent: Anja Sahlberg
[email protected]Tekniker: Jakob Lalér
-
Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen.
Om Bashar al-Assad:Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus.
Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad.
Gift med Asma al-Assad och har tre barn.
Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien.
En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Jakob Lalér
-
Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen. Om Bashar al-Assad: Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus. Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad. Gift med Asma al-Assad och har tre barn. Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien. En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten. Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Jakob Lalér
-
Hur ser framtiden ut för den kinesiska risbonden? Vad händer med identiteten när Kina urbaniseras? och så har nationalhjälten Yuan Longping gått bort, vem var han?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande i podden: Kinakommentator Hanna Sahlberg, Kinakorrespondent Björn Djurberg och programledare Hélène Benno.
Producent: Lena Bejerot
Tekniker: Jakob Lalér
-
USA:s president Donald Trump går mot en andra riksrätt. Kommer han att fällas den här gången?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Fernando Arias, New York-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jakob Lalér
USApodden
[email protected] -
Det var en svår grupp och ett landslag som hade svårt att göra mål. Men det blev en sommar när "Jannes gäng" fick Sverige att jubla. Och för en stund vågade svenska folket hoppas och tro på något riktigt stort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Alexander Lundholm
Panel: Richard Henriksson, Petra Svensson och Christian Olsson
Tekniker: Jakob Lalér
- Visa fler
