Henrik Meinander Podcasts
-
Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.
Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.
Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.
Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar.
Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.
I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.
Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.
Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.
Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors Universitet
Susanna Ginman, politisk redaktör på Hufvudstadsbladet
Bengt Linderoth, författare och journalist
Claes Aronsson, programledare
-
Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande:
Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitik
Tomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm
Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet
Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och Rysslandskännare
Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo Akademi
Programmet är producerat av Sveriges Radio Finska.
Redaktion:
Virpi Inkeri
[email protected]
Henrik Jansson
[email protected]
Maria Repitsch
maria.repitsc[email protected] -
“Ukraina har aldrig existerat, utan alltid hört till Ryssland”. Med dessa ord inledde Putin invasionen av östra Ukraina. Ukraina är en viktig geopolitisk kakbit som Ryssland alltid sett som sin, också nu när Putin vill göra Ryssland stort igen. Så vill Putin blir vår tids Stalin eller hur ska man tolka hans galna historiebeskrivning? Vinnarna skriver historien, men man kan inte vinna genom att omskriva historien. Det konstaterar historiker Henrik Meinander i Nyhetspodden med Johannes Tabermann.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?
Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland.
Medverkande:
Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.
Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.
Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.
Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.
Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.
Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet.
Programmet har gjorts av Julia Wiræus.
Producent var Lotta Hoppu.
Källor:
Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämä
Mattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkerta
Meinander, Henrik: Finlands historia.
Venho, Johanna: Ensimmäinen nainen
Yle:s tv-serie “Kekkonen” av journalisten Jari Tervo.
-
Då Finland år 1809 övergick från svensk till rysk överhöghet stod landet inför nya utmaningar i många avseenden. Arvet efter skilsmässan från vårt flera hundra år långa förhållande med Sverige blev bl.a. en svenskspråkig minoritet utbredd i samhällets alla klasser, och under 1800-talet blev nationalitetsfrågan en het potatis. Då den nationella identiteten skulle konstrueras, var det inte alla som var överens om att ett folk kan tala två språk - finska och svenska. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades målmedvetet en identitet för Finlands svenska befolkning - finlandssvenskarna.
Huvudsakliga källor:
Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016.
Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015, 2016.
Anna Öhman, "Bland de svenskatalande i Finland västanvindens sus aldrig skall överröstas af de finska skogarnas brusande” : Studenter och svenskhetsrörelsen : Nylands nation och de stora studentbesöken i Uppsala och Helsingfors 1909 och 1910, Pro gradu-avhandling 2017.