Gymnastik- och idrottshögskolan Podcasts
-
”Vår viktigaste slutsats är att varje steg räknas.” Vad passar för just dig? En viktigt fråga när vi ska arbeta med att öka den fysiska aktiviteten som vi vet är viktigt för människors fysiska och psykiska hälsa. Ett samtal med Per Nilsson, rektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan och Charlotte Wåhlin, Ergonom/Leg. Fysioterapeut Region Östergötland från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.
-
Det kallas för aktivitetsparadoxen. Vi grottar i fenomenet med forskaren Elin Ekblom Bak.
En studie som kom 2018 visade att svenskarnas kondition är sämre än den varit på 20 år. Den har sjunkit med 10,8 % i hela befolkningen. Och ännu värre: andelen med hälsofarligt låg kondition ökade från 27 till 46%.
Riskerna med sämre kondition
Låg kondition skapar en massa problem för oss. Vi sover sämre, får svårare att lära oss saker. Dessutom risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
Kontorsråttor har bättre kondition - varför?
Man skulle kunna tro att folk som jobbar på kontor - alltså sitter stilla en stor del av arbetsdagen - ligger sämst till här. Medan byggjobbare och anställda inom vården som ändå rör på sig mycket på jobbet, skulle ha bättre kondition. Men så är det inte.
Vi frågade Elin Ekblom Bak som är forskare i folkhälsa och fysisk aktivitet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, hur det här kan komma sig.
Lågintensiv aktivitet på jobbet utan återhämtning
Det har visat sig att fysisk aktivitet vi ägnar oss åt på jobbet inte ger samma hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Det vi gör på jobbet har vi inte valt själva, det är ofta lågintensivt och mer slitsamt över tid jämfört med ett träningspass vi ägnar oss åt under en kort stund på fritiden för att sedan återhämta oss.
Dessutom, har man varit väldigt aktiv under dagen orkar man kanske inte träna på fritiden.
Så även om vi pratar mycket om kontorsarbetare som behöver röra på sig istället för att bara sitta still, kanske vi borde prata mer och oftare om hur man kan stötta den fysiska hälsan i praktiska yrken.
Pauser och roterande arbetsuppgifter
Pauser kan hjälpa. Praktiska yrken består ofta av en stor mängd låggradig aktivitet och för lite effektiv vila. I vissa verksamheter har man testat att rotera arbetsuppgifter med gott resultat.
Till syvende och sist behöver alla insatser för den fysiska hälsan anpassas för varje verksamhet och varje individ för att det ska bli bra. I Danmark har man forskat på "guldlocksprincipen", vad som är just right. Som sopåkare som växlar att köra bilen med att dra tunnor. Och förskolepersonal som under utevistelse varvar stående och gående med pulshöjande övningar tillsammans med barnen.
Om medelålders personer bara ägnade 10 minuter per dag åt fysisk aktivitet skulle tusentals dödsfall kunna undvikas varje år. Så vi vet att fysisk aktivtitet är viktigt, men hur mycket ska en arbetsgivare styra?
För att genomförandet ska lyckas behöver det finnas ett inslag av delaktighet och frivillighet. Vi har tidigare poddat om en hemtjänstenhet i Halmstad där man tredubblade frisktalen på ett år genom personliga och frivilliga handlingsplaner för hälsa. Ett annat exempel ur verkligheten är Södertälje kommun som minskade sjukfrånvaron genom att införa enklare träning som arbetsuppgift.
Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar om vikten av motion. Den här veckan har vi valt en som handlar om att motion bidrar till bättre hjärnhälsa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Du har säkert hört att man inte borde sitta så mycket, men varför? Och att man borde röra på sig mer, men vilka effekter kan man egetligen räkna med då? Kommer de bums eller tar det lång tid? Och är det lika bra för alla att röra på sig mer? Elin Ekblom Bak är lektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet, och hon har undersökt svenskarnas kondition och rörelsemönster.
Jag bjöd in henne till studion för att prata om mitt och ditt sittande, om vilka negativa konsekvenser det får för vår kondition, om den hälsoklyfta som blir allt tydligare mellan olika grupper i samhället och de enskilt starkaste faktorerna för att ha en god hälsa och leva ett långt liv.
Ekblom Baks rekommendationer:
Momo eller kampen om tiden : en sagoroman - Michael Ende
Historietidningar
Lars Keplers deckarserie
“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivet
Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe -
10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.
-
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Programmet sändes första gången den 10 november 2022.
Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Ett samtal om yoga, vad den gör med vår psykiska och fysiska hälsa – och hur man forskar om yoga. Sara Hoy är yogalärare, folkhälsovetare och doktorand vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
-
Ett samtal om yoga, vad den gör med vår psykiska och fysiska hälsa – och hur man forskar om yoga. Sara Hoy är yogalärare, folkhälsovetare och doktorand vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
-
Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.
Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.
Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Erik Hemmingsson är författare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan med inriktning på folkhälsa. Han har ägnat många år åt forskning kring övervikt och fetma, både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet. 2022 släppte han tillsammans med Stina Wollter boken "Kriget mot kroppen".Följ Erik på Instagram: @erik_hemmingssonFölj Stina på Instagram: @stinawollterHela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanviOm du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt för 60 kronor på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi-Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanviAlla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.seBoka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom.
– Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han.
Han fortsätter.
– Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig.
Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Alice Lööf
-
Hälsoeffekterna av att spela golf visar bland att att golfspelare lever i genomsnitt fem år längre än jämförbara grupper som inte spelare golf. På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm har man gått igenom befintlig forskning i ämnet.
- Jag kan faktiskt inte komma på någon annan aktivitet som när man ska slå ut första slaget så har man mellan två och en halv till fyra timmars promenad framför sig, säger Elin Ekblom Bak, docent på GIH och ansvarig för studien. Att få gemene man att regelbundet ta så långa promenader är inte lika lätt.
Under en golfrunda går man i snitt mellan 11 000 och 15 000 steg. Men att regelbundet spela golf två till tre gånger i veckan är inte bara en promenad. Vid de längre golfslagen aktiveras musklerna i hela kroppen, samtidigt som man tränar såväl balans som koncentration.
- Det mest anmärkningsvärda är ju att de flesta golfare går ju inte ut för att motionera. Man går ju ut för att man tycker det är kul.
Och det tror hon också är nyckeln till att få fler att motionera, oavsett om det sker på golfbanan eller någon annanstans.
- Gör det du tycker är kul för det kommer du att fortsätta göra varje vecka, varje månad i resten av ditt liv. Det där gymkortet och löpbandet - nej! Det spelar ingen roll om det är lite mer intensivt, lite mer belastning på hjärtat eller lite mer hög energiomsättning, för det där kommer inte vara bestående. Du måste hitta din grej, säger Elin Ekblom Bak.
-
I detta avsnitt träffar vi Mattias Svärd som är lärare i svenska och idrott och hälsa på Kvarnskolan i Jakobsberg. Kvarnskolan är en av de skolor i Järfälla kommun som är med i det praktiknära forskningsprojektet ULF. ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning.
Projekt syftar till att skapa samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla den praktiknära undervisningen. Mattias Svärds
forskning gör han tillsammans med forskaren på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, Suzanne Lundvall. Mattias forskar och djupdyker kring
friluftsliv och utevistelse. Bakgrunden till projektet är utmaningen i att undervisa inom området i och möjligheter att utveckla undervisningen kring
friluftsliv. Lyssna på Mattias när han berättar vad han kommit fram till.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Får man kortare hälsena om man går i högklackat? Mår fötterna bättre av att springa barfota? Får plattfotade mer ont i ryggen? Programledarna Karin Adelsköld och Emma Frans synar ett knippe påståenden om fötter, tar spjärn mot forskningen och avgör vad som är sant, falskt eller mittemellan. Gästexpert är Kristian Xintaris, överläkare och specialist i ortopedi, samt Toni Arndt, professor i biomekanik vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
-
Stackars kroppen. Denna trotjänare som alltid ställer upp, men som får utstå så mycket kritik. Klämmas in i för tighta kläder, bli granskad med oförlåtande blick. Som inte får åldras och som ständigt ska optimeras och putsas. Bli lite snyggare, enligt samhällets omöjliga ideal. Det är dags att sluta fred och bli vän med våra kroppar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En uppmuntrande tanke i pratet om kroppshat är att det verkar som att den egna kroppsuppfattningen blir bättre med åldern. Det visar en studie från The University of Queensland.
Samtidigt är mer än hälften av alla människor missnöjda hela livet.
Men hur ska man då göra för att nå acceptans? Överviktsforskaren Erik Hemmingsson säger att det varken finns någon universallösning som passar alla, eller att det är lätt, men att det går.
– Att strunta i normerna kräver mycket styrka och trygghet. Man kan ta hjälp av sina vänner eller familj som kan spegla en och säga att det du håller på med inte är bra. Det kan hjälpa. Men att jaga samhällsidealen är helt befängt, och det viktigaste att komma ihåg är: Det är inget fel på din kropp, säger han.
Gäster i programmet: Monika Björn, träningsexpert, Åsa Kalmér, debutförfattare till boken Naket, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan och Fiona Barlow, forskare på The University of Queensland.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
-
Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder i pengar och 60 liv varje år. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer.
Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort.
Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt “bilstäder”, medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han.
Prova – det är närmre än du tror
Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln – det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde.
Uppmuntra och motivera
Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering … gör det enklare!
I början av avsnittet nämner Peter Schantz att politikerna borde subventionera elcyklar. Det gjordes också 2018, alltså efter att vi spelade in det här avsnittet. Elcykelpremien blev väldigt omdiskuterad. Ungefär 90.000 svenskar utnyttjade premien i hela landet - det blev inte bara ett storstadsfenomen som vissa befarade.
Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av elcykelpremien och den visade att ungefär varannan elcykeltur ersätter en resa som annars skulle gjorts med bil. Övriga ersätter resor som annars skulle skett med vanlig cykel, kollektivtrafik eller till fots. De drog också slutsatsen att ökad användning av elcykel troligtvis leder till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad fysisk aktivitet och minskat buller. Men förmodligen även till en ökning av antalet trafikolyckor.
Det visar att det inte är så lätt att göra den här sortens förändringar: man måste ju också satsa på infrastrukturen och göra det lättare att komma fram och parkera med cyklar.
Hur som helst: att underlätta parkering, ombyte med mera, det kan ju definitivt en arbetsgivare göra. Och kommunicera för att visa att man satsar på hälsa. Här är några tips till er som är arbetsgivare.
Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb
Satsa långsiktigt och systematiskt. Se till att ledare uttalar sitt stöd. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet? Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet.Jobbar ni hemma eller på kontoret eller både och? Slutade ni med hälsosatsningar när pandemin kom och har ni haft svårt att komma igång igen för att många medarbetare jobbar på distans? Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på här
Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med beteendeförändringar. Den här veckan har vi valt en artikel om att ibland är det inte beteendena i sig vi ska förändra utan miljön där beteendena äger rum. Det hänger definitivt ihop med varför man ska göra det enklare att ta cykeln till jobbet, att parkera, att duscha och byta om.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
